Från socionom i Korea till docent i socialt arbete i Sverige – ojämlikhet som röd tråd

Redan som student i Korea fastnade Jayeon Lee för frågor om orättvisa. Under det första studieåret fick hon prova på flera samhällsvetenskapliga ämnen, bland annat sociologi, offentlig förvaltning och socialt arbete. 

– Orättvisor väckte känslor i mig och jag hade en ganska vag tanke om att jag ville göra någonting åt dem. Socialt arbete kändes mest tillämpat av de olika samhällsvetenskapliga ämnena. 

Efter hand blev hon allt mer intresserad av vad som skapar ojämlika levnadsvillkor från början. Blicken flyttades från individen till de större strukturerna: arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, socialpolitiken och hur samhällets resurser fördelas. 

Bild

Ville förstå den svenska modellen 

Intresset för välfärdspolitik förde henne så småningom till Sverige. 

– Sverige var känt för sin generösa och universella välfärdsmodell. Jag tänkte att jag måste ta reda på hur man gör. Hur bygger man ett samhälle och välfärdsinstitutioner som skapar förhållandevis jämlika villkor? 

År 2009 kom hon till Lund för att läsa en internationell masterutbildning i socialt arbete. Planen var inte att stanna i Sverige. Några år senare började hon forskarutbildningen och disputerade så småningom i socialt arbete vid Lunds universitet. 

Samtidigt visade sig den svenska välfärdsmodellen inte riktigt se ut som den bild Jayeon hade mött i litteraturen. Sedan hon kom till Sverige har välfärden förändrats, bland annat genom att fler verksamheter drivs enligt marknadens principer, till exempel genom konkurrens mellan olika utförare och större fokus på valfrihet och effektivitet.  

Skillnaderna i människors inkomster och livsvillkor har också ökat, bland annat på grund av att de centrala socialförsäkringssystemen har försvagats.   

– Det har varit en resa att följa de förändringar som skett i den svenska välfärden. Det finns ett gap mellan den stereotypa bilden av den svenska välfärdsstaten och hur de faktiska förhållandena ser ut. 

Samtidigt menar Jayeon att det fortfarande finns viktiga delar av den svenska modellen att värna om. Hon lyfter särskilt fram offentligt finansierad vård, omsorg och utbildning som gemensamma institutioner som kan bidra till mer jämlika livsvillkor. 

Ojämlikheten följde med in i klimatforskningen 

Under forskarkarriären har Jayeon bland annat studerat arbetslöshetsförsäkring, fattigdom och socialpolitik. På senare år har klimat, ekologisk hållbarhet och extrem rikedom fått allt större plats. 

Först tyckte hon själv att hon hade bytt forskningsspår. I dag ser hon snarare samma fråga från ett nytt håll. 

– Jag trodde att jag hade kommit ifrån min ursprungliga fråga, men inser mer och mer att det faktiskt är samma fråga. Det handlar om hur vi fördelar våra gemensamma resurser. Klimatförändringarna och andra ekologiska kriser har gjort det tydligt att våra resurser är begränsade, liksom planetens förmåga att återhämta sig. Då blir fördelningsfrågan på riktigt.  

I sitt nuvarande projekt undersöker hon bland annat hur människor ser på åtgärder för att begränsa de rikastes klimatavtryck. Hon vill också utveckla forskningen om vilken roll socialt arbete kan spela i ett samhälle som behöver vara både socialt och ekologiskt hållbart. 

För Jayeon hänger frågorna om ojämlikhet, klimat och socialt arbete ihop genom hur samhällets resurser fördelas, hur vi kan uppnå välfärd som är socialt och ekologiskt hållbar. Hon beskriver det som att vi behöver fråga oss hur den gemensamma kakan ska delas. 

– Så länge vi tänker att kakan kan bli större i all evighet behöver vi inte på allvar fråga hur den ska delas. Men om resurserna är begränsade blir fördelningsfrågan på riktigt. 

Ny roll som docent 

Efter flera års forskning efter disputationen har Jayeon Lee nu antagits som docent i socialt arbete. 

Vad docenturen kommer att förändra i vardagen är hon inte helt säker på. Men hon ser framför sig en mer kollegial roll. 

– Jag tänker att det kanske handlar om att få en mer guidande roll för dem som nyligen har disputerat eller är på väg att göra det. När man själv har kämpat för att hitta sin plats och utveckla sin forskning vill man också kunna bidra till yngre forskares utveckling. 

Efter årsskiftet väntar samtidigt ännu en förändring. Jayeon återvänder till Lunds universitet, där hon har fått en lektorstjänst. Efter fyra års pendlande mellan Lund och Göteborg blir arbetsresan betydligt kortare. 

– Jag har trivts jättebra här, så det är med blandade känslor. Det har varit väldigt roligt att vara här och jag hoppas verkligen kunna fortsätta samarbeta med forskarkollegor som jag har lärt känna i Göteborg. 

Text: Louise Älgne