Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Föräldraförsäkringens betydelse för att forma en jämställd och rättvis vardag. En fråga om klass?

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
4 215 000
Projekttid
2021 - 2024
Projektägare
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Kort beskrivning

Svensk jämställdhetspolitik har i decennier syftat till en jämn könsfördelning av omsorg om barn och möjlighet till förvärvsarbete. Här är föräldraförsäkringen central. Att föräldraledigheten delas mer lika så att pappor 2018 tog ut 29 % av föräldrapenningdagarna, har tolkas mot bakgrund av att fler månader individualiserats. Men föräldrar med högre utbildning och inkomst svarar i högre grad på politikens incitament och delar mer lika på ledigheten än lågutbildade. Beror skillnaderna på att lågutbildade föräldrar inte sympatiserar med jämställdhetsideal, att levnadsvillkor ger olika möjlighet att nyttja föräldraförsäkringen eller att ideal om jämställdhet har olika innebörd beroende på klasstillhörighet?

I projektet problematiseras jämställdhetspolitiska ideal i relation till hur jämställdhet uppfattas och levs bland föräldrar i olika klasspositioner. Projektets syfte är att identifiera hur ett av jämställdhetspolitikens viktigaste verktyg: föräldraförsäkringen, uppfattas, används och fungerar bland föräldrar i arbetaryrken jämfört med i högre tjänstemannayrken. Tidigare forskning har pekat på överensstämmelse mellan svensk jämställdhetspolitik och högutbildades levnads­­­villkor och ideal, men i liten utsträckning ägnat sig åt att förstå de villkor och ideal som finns i grupper som inte nyttjar möjligheten till en mer jämställd föräldraledighet. Studien vill fylla den kunskapsluckan.

 

Via uppföljande kvalitativa intervjuer med blivande och sedan nyblivna föräldrar i LO- och Saco-yrken undersöks hur föräldraförsäkringen används, föräldrarnas ideal om jämställdhet och hur de utvecklas i föräldrablivandet. Med en webenkät till personer i LO- och Saco-yrken undersöks utbredningen av de funna idealen, samt variation mellan och inom grupperna. Resultaten kan utgöra underlag för en jämställdhetspolitik som inte riskerar att uppfattas som elitistisk, där polariseringseffekter undviks och tillit till föräldraförsäkringen finns brett i befolkningen.