Emojis som partitur – en socialsemiotisk studie av barns komponerande
Kort beskrivning
Doktorsavhandling av Dan Alkenäs.
Vid Skolverkets nationella utvärderingen 2015 av musikämnet i grundskolan uppfattades musikskapande som kunskapsområde vara eftersatt. Detta resultat är en av orsakerna till att jag undersökt hur en musiklärare kan designa och genomföra undervisning i musikskapande så att elever i en kollektiv kontext erbjuds möjligheter och utrymme till att ge uttryck för sin individuella musikalitet, och kan utveckla, uttrycka och uppleva mening genom musikskapande. Det empiriska materialet utgår från experimenterande arbete med elever och musiklärare i årskurs 4. Utifrån multimodal socialsemiotisk teori analyseras i avhandlingen bland annat hur elever uttrycker mening genom musikaliska aktiviteter, vilka semiotiska resurser som används, och hur elever med semiotiska resurser uttrycker sina upplevelser.
Att arbeta med ämnet musikskapande i grundskolan kan för många musiklärare upplevas som en grannlaga utmaning. I klassrummet förväntas många elever tillsammans arbeta med musikaliska aktiviteter, vilket kan förutsätta en omsorgsfull planering då det bland eleverna finns stora skillnader beträffande musikaliska förkunskaper, intressen och förväntningar. Musikaliska aktiviteter sätter också krav på rummet beträffande exempelvis instrument, teknisk utrustning, akustik, storlek, tillgång till grupprum etcetera.
Musikläraren behöver i sitt arbete förhålla sig till två förhållandevis stora musikaliska paradigm, den västerländska konstmusiken respektive den västerländska populärmusiken. I dagens mångkulturella samhälle behöver musikläraren även beröra musik som ligger utanför dessa paradigm. Ett musikpedagogiskt arbete inom grundskolan kan för många musiklärare därför innebära en ständig kamp utifrån faktorer som tid, rumsmiljö, intressen och färdigheter. Tidigare forskning visar bland annat att det finns behov av att ytterligare studera elevers användande olika semiotiska resurser för musikalisk kommunikation, vilka konstnärliga potentialer ett sådant arbete kan innefatta, samt rummets påverkan i det musikaliska arbetet. Här skall nämnas att det i dagsläget endast finns ett fåtal studier gjorda inom en svensk skolkontext.
