Bild
Natoflagga och svensk flagga
Foto: Shutterstock
Länkstig

Experter: Nato

På den här listan finns flera forskare som till journalister kan kommentera olika aspekter av Nato samt utrikes- och säkerhetspolitik. Listan är under uppbyggnad, fler namn kan tillkomma. Senast uppdaterad 21 mars 2024.

Svensk utrikespolitik

Ann-Marie Ekengrens huvudsakliga forskningsområde är svensk utrikespolitik och internationell politik och hon har bland annat studerat vilka faktorer som formar det utrikespolitiska beslutsfattandet. I januari 2024 var hon en av författarna till forskningsartikeln Small states and the dilemma of geopolitics: role change in Finland and Sweden. Den tar upp Finlands och Sveriges beslut om att ansöka om Nato-medlemskap och därmed ge upp sin militära alliansfrihet. Artikeln visar att även om anledningen till att de båda länderna ansökte var samma var de inrikespolitiska förändringsprocesserna olika. I Finland var samstämmigheten om att bli Nato-medlem stor, medan det i Sverige fanns en tveksamhet om att ge upp 200 år av alliansfrihet.
Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 5197, e-post: ann-marie.ekengren@pol.gu.se

Svenskt utrikes- och säkerhetspolitik

Sedan början av 1990-talet har Ulf Bjereld som forskare följt den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Han har bland annat skrivit om svensk försvars- och nato-opinion och om vilket stöd det finns för värnplikten. Under åren 1995–2008 var han huvudansvarig för det mångvetenskapliga forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget som bland annat fokuserade på Sveriges relationer till stormakterna USA och Sovjetunionen.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, telefon: 070–230 4603, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se

Svensk opinion till medlemskap i Nato, 1994–2022

Rysslands invasion av Ukraina ledde till den största och snabbaste opinionsförskjutningen som hittills uppmätts i SOM-undersökningarna. Andelen positiva till ett svenskt medlemskap i Nato ökade med 35 procentenheter mellan 2021 och 2022. Henrik Oscarsson och/eller Ulf Bjereld kan berätta mer om denna historiska svängning. Läs mer: Jordskred i svensk Nato-opinion efter Rysslands invasion av Ukraina

Krig, fred och säkerhet

Joakim Berndtsson pågående forskning handlar om det skandinaviska totalförsvaret. Han forskar även om civil-militär samverkan och svensk opinion kring försvars- och säkerhetsfrågor. Han är t ex en av medförfattarna till kapitlet Svensk säkerhet i krigets skugga: Nato, försvaret och stödet till Ukraina, i vilket författarna bland annat konstaterar av svenskarnas förtroende försvaret ökat till en rekordnivå och att det finns ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken. 
Joakim Berndtsson, docent i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031–786 5927, e-post: joakim.berndtsson@globalstudies.gu.se

Svensk och europeisk utrikes- och säkerhetspolitik

Lisbeth Aggestam forskar inom svensk och europeisk utrikes- och säkerhetspolitik med fokus på EU och Nato. Hennes arbete omfattar Sveriges närmande till Nato sedan slutet på kalla kriget och dess påverkan på svensk alliansfrihet och försvarssamarbete. Hon är medförfattare till artikeln Double Trouble: Trump, Transatlantic Relations and European Strategic Autonomy som behandlar de transatlantiska relationerna under Donald Trumps presidentskap. Lisbeth Aggestam har också skrivit om Sveriges anslutningsprocess till Nato och rollen som diasporagrupper spelar i landets utrikespolitiska relationer, se: Sweden, NATO and the Role of Diaspora in Foreign Policy.
Lisbeth Aggestam, docent i statsvetenskap, telefon: 031–786 6696, e-post: lisbeth.aggestam@gu.se

Europeisk säkerhet

Adrian Hyde-Prices forskning handlar bland annat om det europeiska säkerhetssystemet, om EU som en internationell säkerhetsaktör och om Nato och den transatlantiska säkerhetsrelationen. För närvarande är han inbegripen i forskning om militär omvandling i Europa, samtida tysk säkerhets- och försvarspolitik samt i ett projekt om Sverige och Nato. Adrian Hyde-Price ger helst sina intervjuer på engelska.
Adrian Hyde-Price, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 6145, e-post: adrian.hyde-price@gu.se

Säkerhetspolitik och europeisk säkerhetsarkitektur

Florian Kühn är expert på säkerhetspolitik och europeisk säkerhetsarkitektur, intervention och statsbyggande. Florian Kühn ger sina intervjuer på engelska eller tyska.
Florian Kühn, universitetslektor i freds- och utvecklingsforskning, e-post: florian.p.kuehn@gu.se

Relationen EU-Nato

Ester Herlin-Karnells forskning handlar bland annat om EU-säkerhetsfrågor. Hon har skrivit om EU:s solidaritetsklausul samt om EU:s regler för ömsesidigt bistånd i krigssituationer och vid säkerhetshot. Hon är även intresserad av relationen mellan EU och Nato.
Ester Herlin-Karnell, professor i EU-rätt, e-post: ester.herlin-karnell@law.gu.se 

Svenska valaffischer med Nato

Endast en gång har ett svenskt parti tryckt ordet Nato på en valaffisch. De var 2014, och det var Folkpartiet som försökte locka väljare med parollen Nato. För säkerhets skull. Läs mer om detta i Bengt Johanssons bloggpost Dags för Nato!, från 25 maj 2022. Det går också bra att kontakta Bengt Johansson för kompletterande frågor.
Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation, telefon 070–221 2402, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se

Katastrof- och militärmedicin – Natos krav på sjukvård i civila försvaret

Förmågan att öka vård- och omsorgskapaciteten kan vara en avgörande för ett samhälles överlevnad vid kris och krig. Med Natointrädet följer också baskrav på ett civilt försvar som kan hantera masskadehändelser, inklusive bistå militären med sjukvårdsresurser i och utanför Sverige. Yohan Robinson har goda kunskaper inom katastrof- och militärmedicin och hur den nationella kris- och katastrofhanteringscykeln fungerar. Även hanterings- och planeringsprocesser av folkhälsoinsatser vid större händelser, inklusive de särskilda medicinska behoven i samhället vid en katastrof och i krig.
Yohan Robinson, docent och adjungerad föreståndare för Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet, samt avdelningschef vid Försvarsmedicincentrum, e-post: yohan.robinson@gu.se. Telefon vid akuta frågor, via kommunikatör Susanne Ljungman Westergren: telefon 031–786 5568, 076–618 5568

Kontakt

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden, eller alltid har möjlighet att medverka. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas. Dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.

Övriga frågor

Det går också bra att kontakta universitetets pressekreterare för att hitta lämplig forskare.

Ulrika Lundin
070–775 8851
ulrika.lundin@gu.se

Thomas Melin
073–404 2021
thomas.melin@gu.se