UTMANINGAR FÖR STRAFFRÄTTENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH PRINCIPER Varmt välkomna till den nordiska workshopen i straffrätt den 5-7 September 2024 i Göteborg på temat Utmaningar för straffrättens grundläggande värden och principer.
Den årliga nordiska workshopen i straffrätt har arrangerats sedan slutet av 1990-talet och har varit ett uppskattat tillfälle för såväl doktorander som seniora forskare från de nordiska länderna att träffas, presentera projekt och utbyta erfarenheter. Värdskapet cirkulerar mellan de nordiska länderna och i år har turen kommit till Sverige. För första gången kommer Juridiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, att arrangera workshopen som kommer gå av stapeln 5–7 september.
Mer information om lokaler med tillhörande instruktioner om att hitta dit kommer längre fram.
PROGRAM – OBS preliminära tider
Torsdag 5 september
från 12:00 Registrering och enklare lunch
13:30 Öppning av konferensen
13:45 Key note - Elina Pirjatanniemi, Åbo akademi
15:00 Kaffepaus
15:30 Panel 1: Tema – EU straffrätt
17:00 Avslutning av dag 1
19:00 Aktivitet & festligt mingel på Skansen Kronan
Fredag 6 september
09:00 Doktorandpresentation(er)
10:30 Kaffepaus
11:00 Doktorandpresentation
12:00 Lunch
13:00 Panel 2: Tema Domare och domstolar
14:30 Kaffepaus
15:00 Doktorandpresentation(er)
17:00 Avslutning av dag 2
19:00 Middag på restaurang Simba
Lördag 7 september
8.30 Panel 3: Tema Straffrättsvetarens roll i lagstiftningsprocessen
10.00 Kaffepaus
10.30 Doktorandpresentation
12:15 Avslutning – värd 2025?
13.00 Lunch to-go
Annika Suominen (SV) talade, vid workshopen 2014, på temat ”European criminal law – what are we afraid of?” (senare publicerat i Essays on European Criminal Law). Hur ser det ut tio år senare? Vi har bjudit in Annika för att ge sin syn på saken.
Sakari Melander (FI) är inbjuden särskilt för att tala om de finska erfarenheterna av EPPO. Norge står som icke-EU-medlem utanför och även Danmark har valt att inte delta; Sverige sent omsider lagt fram en proposition om att ansluta sig. Vad kan Finlands deltagande lära de andra länderna?
Søren Arvig Verdoner (DK) har i sin avhandling behandlat EU-rättens betydelse för tillämpningen av den straffrättsliga legalitetsprincipen, särskilt räckvidden av EU:s kompetens på det straffrättsliga området och EU-rättsliga källors betydelse för tolkningen av straffbestämmelser.
PANEL 2 – domare och domstolar
Hans Petter Graver (NO) har under flera år forskat om hur domare lär sig att använda och stå emot auktoritära angrepp på rättsstaten. Han har lett forskningsprojektet Judges under Stress - the Breaking Point of Judicial Institutions. Vad behöver domare och domstolar för att hantera interna och externa påtryckningar? Hur kan vi stärka domares och domstolars oberoende?
Jussi Tapani (FI) är justitieråd och jobbade tidigare som professor i straffrätt. Hur ser straffrättsystemets koherens ut i rättstillämparens synvinkel? Hur känns det när man tidigare i den rättsvetenskapliga litteraturen har presenterat en tolkningsrekommendation och märker i det konkreta fallet att det krävs ett riktigt omtänkande?
Ulrika Andersson (SV) har under många år undersökt domar och dömande. Nu arbetar hon med ett projekt om hur den dömande verksamheten i Sverige och Europa för närvarande genomgår förändringar ur ett individuellt, organisatoriskt och rättsligt perspektiv. Vilka organisatoriska och rättsliga förändringar pågår för närvarande? Hur påverkar dessa nya villkor dömandet och de enskilda domarna?
Erik Björling och Kristina Hultegård (SV) har nyligen påbörjat ett forskningsprojekt med syftet att kartlägga framväxten och utövandet av så kallade "romska domstolar" eller kris; det informella men historiskt och kulturellt konstituerade skiljenämndsförfarande som praktiseras inom den romska minoriteten i Sverige och resten av Europa. Flera politiska partier har under de senaste åren lagt förslag om att kriminalisera deltagandet i kris, vilket aktualiserar den praktiska och principiella frågan: vad är ett parallellt rättssystem?
PANEL 3 – Straffrättsvetarens roll i lagstiftningsprocessen
Linda Gröning (NO) är ledare för norska Straffelovrådet och uttalade i samband med utnämningen en förhoppning att rådets arbete ska bidra till kvalitet i strafflagstiftningen och till en god vidareutveckling – och inte minst begränsning – av straffrätten. Hur går det arbetet till, och vilken betydelse har den akademiska bakgrunden i rollen som ledare?
Gustaf Almkvist (SV) har, vid sidan av sin akademiska karriär, varit biträde och expert i flera statliga utredningar och har dessutom utförlig domstolserfarenhet. Han kan därmed från flera skilda perspektiv ge en bild av straffrättsvetarens roll i lagstiftningsarbetet.
Birgit Feldtmann (DK) leder projektet Punitive turn: Danish style och därigenom fått en överblick av hur danska straffeloven utvecklats under mer än fyrtio år. Vilka reflektioner kan man dra utifrån den historiska utvecklingen inför samtida och framtida utmaningar?