DH-seminariet: Dried and flattened – materiality and representation in digitised herbaria + Digitalisering av Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar

Abstracts:

Projektet Digitalisering av Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar (finansierat av Centrum för Digital Humaniora vid Hum.Fak., Göteborgs universitet) har utnyttjat AI och teckenigenkänningsverktyget Transkribus för att translitterera tryckt 1700-talstext, så att den kan bli elektroniskt bearbetningsbar. De 10 volymer som hittills är digitaliserade är möjliga att använda för lexikaliska undersökningar av olika slag, men behöver fortfarande struktureras och märkas upp med metadata för att kunna användas optimalt.

Vid vår redovisning av det genomförda projektet visar vi hur vi gått tillväga vid translittereringen av materialet; vad vi genomfört för pilotundersökningar samt hur vi analyserat materialet i Språkbankens analysverktyg SPARV i syfte att kunna upprätta lexikaliska profiler över såväl specifika subgenrer som författare. 

Vi skissar också på möjliga fortsatta användningsområden för det bearbetade materialet, såsom att undersöka enskilda författares unika lexikaliska profiler, samt hur genreutveckling av vetenskaplig text kan analyseras ur ett lexikaliskt perspektiv.

--

Syftet med projektet Dried and flattened–materiality and representation in digitised herbariaär att undersöka hur digitalisering av herbarier kan förstås ur ett bildteoretiskt perspektiv. De paralleller med fotografins tidiga historia som jag tyckte mig se i början av projektet har jag fått bekräftade, såväl genom litteraturstudier om historiska botaniska illustrationer som genom studiebesök vid Herbarium GB, en infrastruktur vid Göteborgs universitet där jag kunnat studera hur digitalisering av herbarier går till och intervjua föreståndare och intendenter. Inför fortsättningen av projektet står jag inför några vägval. Ska jag fokusera på de fotohistoriska och fototeoretiska parallellerna eller på hur botaniker använder sig av de digitaliserade bilderna? Det är frågan om projektet ska bygga på visuell analys av artefakterna ur ett konstvetenskapligt perspektiv eller om jag ska gå vidare med en mer vetenskapssociologisk studie av botanikers visuella praktik? Går det att kombinera dessa två vägar?