Bokmässan torsdag 28 september

De senaste trettio årens välfärdspolitiska samhällsomvandlingar har lett till växande ojämlikheter bland olika kategorier unga. Rumslig, ekonomisk och etnisk segregation är i dag ett normaltillstånd i ett Göteborg som blivit en stad med två ansikten. Å ena sidan en hyllad destinationsort, å andra en av Europas mest segregerade städer. Hur påverkar segregationen skolans villkor? Hur påverkas ungas uppväxtvillkor och möjligheter att forma sin framtid? Vilka insatser görs och hur fungerar de i praktiken?  
Medverkande: Linnea Lindquist, biträdande rektor på Hammarkullskolan och författare till boken Att vända en skola, Kristina Alstam, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 
Moderator: Dilsa Demirbag Sten, generalsekreterare, Berättarministeriet. 
Arrangör: Göteborgs universitet, Folkuniversitetet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har sedan 1986 undersökt vad svenskarna tycker och tänker i en rad olika frågor kopplade till (S)amhälle (O)pinion och (M)edier. Resultaten från SOM-undersökningen analyseras varje år i en bok. Årets antologi heter Ovisshetens tid och utgår från den osäkerhet som är resultatet av situationen i Ukraina, rusande energi- och matpriser, rekord i dödligt skjutvapenvåld och stora förändringar inom svensk politik. Var med när två av redaktörerna presenterar valda delar av bokens innehåll.
Medverkande: Ulrika Andersson, docent och biträdande föreståndare för SOM-institutet, Patrik Öhberg, docent och forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Arrangör: Göteborgs universitet, Folkuniversitetet och SOM-institutet.

På några decennier har Sverige gått från att vara ett etniskt och religiöst homogent land till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. Vilka utmaningar och möjligheter innebär det för polisen? Vad bör poliser veta om religion och migration, och varför behöver polisen i dag kunskap om både det lokala och det globala? Dessa komplexa frågor är i fokus för boken Religion, migration och polisiärt arbete (red. Göran Larsson, Simon Sorgenfrei och Tanja Viklund) som precis har kommit ut i en ny och uppdaterad utgåva på Studentlitteratur.
Medverkande: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet och gästprofessor vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan Borås, Fredrik Dahlgren, polis och Nadim Ghazale, polis och föreläsare. 
Arrangör: Göteborgs universitet, Folkuniversitetet, Högskolan i Borås och Polismyndigheten.

Under 1800-talet omformades Europa. Liberalismens idéer om mänskliga rättigheter vann mark. Även tanken på att judar kunde ha samma rättigheter som kristna debatterades flitigt. De judiska församlingarna i Göteborg och Stockholm kämpade för att denna tanke skulle genomföras i Sverige. Genom skrivelser till bland annat kungen vädjade de till tidsandans krav på lika rättigheter.
Medverkande: Jens Carlesson Magalhães, doktorand, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Arrangör: Göteborgs universitet, Folkuniversitetet.

Opinionsundersökningar får stort medialt utrymme och tar mycket plats i samhällsdebatten. Men är de verkligen tillförlitliga, trots att de bygger på väletablerade samhällsvetenskapliga metoder? Vilka faktorer är avgörande för en pålitlig undersökning? Kan de rentav bli ett demokratiskt problem? Vilket ansvar har medierna och forskarna bakom resultaten?
Medverkande: Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation och biträdande föreståndare för SOM-institutet, Göteborgs universitet, Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och forskningsledare för Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet.
Samtalsledare: Rasmus Persson, programledare och researcher, Sveriges Radio.
Arrangör: Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.

I år är det 75 år sedan Albatrossexpeditionen återkom till Göteborgs universitet efter sin mödofyllda och djärva världsomsegling. Expeditionen gav ovärderlig ny kunskap om djuphavet, nya tekniska framsteg och utvecklade forskningen inom oceanografi, maringeologi och marinbiologi, inte bara i Sverige utan också internationellt. 

Albatrossexpeditionen är en berättelse om forskare som strävar efter ny kunskap, om svensk ingenjörsvetenskap och om ett storslaget äventyr. Men framförallt är det den stora berättelsen om människan och havet.  

Under föreläsningen visas material från expeditionen, bland annat foton, dagböcker, tidningsklipp och vetenskapliga prover. 
Medverkande: Lennart Bornmalm, lektor i marin geologi, Institutionen för marina vetenskaper och Annika Wall, författare, samt kommunikationsansvarig, Institutionen för marina vetenskaper.
Arrangör: Göteborgs universitet och Folkuniversitetet. 

Avundsjuka, njutning och likgiltighet på 2020-talet
De sju dödssynderna är historiska begrepp men lever vidare som sociala och psykologiska fenomen i vår påstått sekulariserade tid. När vi jämför oss med varandra på sociala medier är avunden inte långt borta, lättja och likgiltighet bidrar till att vi inte tar hand om vårt avfall – medan vällusten, kättjan, den kroppsliga njutningen i dag nästan ses som en dygd eller plikt. 
Medverkande: Ingrid Elam leder ett samtal mellan tre forskare som alla medverkar i en textsamling om dödssynderna i vår tid: teolog Ola Sigurdson, etnolog Lynn Åkesson och sexualitetsforskare Lotta Löfgren.
Sccen: H1. 
Arrangör: Makadam Förlag & Bokproduktion och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

När alltfler väljer bort traditionella medier har många dragit slutsatsen att det beror på nyhetsjournalistikens konfliktfokus. Som en motkraft har flera redaktioner börjat arbeta med så kallad konstruktiv journalistik, med fokus mer på lösningar än problem. Hur fungerar den? Pekar den på brister i den etablerade medielogiken? Eller är den ett hot mot mediernas grunduppdrag? Medverkande: Monika Djerf-Pierre, professor vid JMG på Göteborgs universitet, Anne Lagercrantz, vice vd på SVT och ordförande för Utgivarna, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News och journalisten Jonas Nordling. Programledare: Jeanette Gustafsdotter, tidigare kulturminister.
Scen: H1.
Arrangör: Bokmässan.

Hur förhåller sig samtida latinamerikanska författare till Latinamerikas litterära tradition? Vilka trender kan man se i den spanskspråkiga litteraturen i Central- och Sydamerika just nu? Medverkande: Mariana Enríquez (Argentina), Luz Lescure (Panama), Renato Cisneros (Peru) och Ana Luisa Valdés (Uruguay/Sverige).
Programledare: Andrea Castro, professor i spanska vid Göteborgs universitet.
Språk: Svenska och spanska som tolkas till svenska.
Scen: R2.
Arrangör: Argentinas ambassad, Panamas ambassad, Uruguays ambassad och Perus ambassad. 

I det digitala samhället ter sig gränsen mellan lögn och sanning allt mer godtycklig. Påverkanskampanjer, nättroll, cyberattacker och fejknyheter komplicerar den intensiva kampen om politiskt inflytande och urgröper medborgarnas förtroenden. Hur hamnade vi här? Finns det ett hot mot demokratin eller en väg framåt?
Medverkande: Författaren Ingrid Carlberg (Marionetterna – En berättelse om världen som politisk teater), filosofen och författaren Åsa Wikforss (Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid) och professorn i statsvetenskap Bo Rothstein (Grundbulten – Social tillit och visionen om en liberal socialism).
Program­ledare: Jack Werner, journalist och författare.
Scen: H1.
Arrangör: Norstedts och Fri Tanke.

Allt färre unga människor tar del av nyhetsjournalistik annat än vid kriser. Trots att åsiktsmaterialet i etablerade medier sedan decennier är begränsat till ledarplats och krönikor upplever många unga att medierna drivs av politiska agendor. Hur ska nyhetsmedia överleva om ungdomar enbart tar del av journalistik under extrema förhållanden? Och hur ska mediehusen hantera uppfattningen att journalistiken drivs av agendor? Har de någon egen skuld?
Medverkande: Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Charlotta Friborg, ansvarig utgivare SVT Nyheter, och Christopher Ahlqvist, chefredaktör GP.
Program­ledare: Jeanette Gustafsdotter, tidigare kulturminister.
Scen: F5. 
Arrangör: Bokmässan.

Finns det cancelkultur vid norska och svenska universitet, och hur ser den i så fall ut? 2022 kom den norska rapporten Akademisk ytringsfrihet. God ytringskultur må bygges nedenfra, hver dag. I Sverige pågår en utredning kring lärosätenas arbete med att främja och värna dels akademisk frihet, dels en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Hur ser situationen ut i de båda länderna? Och vad har man gjort i Norge sedan rapporten kom?
Medverkande: Sofie Högestöl, utredningskommittén i Norge (NO), Annika Pontén, tillförordnad generaldirektör, UKÄ Universitetskanslerämbetet i Sverige, och Marie Demker, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet. 
Samtalsledare: Mattias Hagberg, författare och universitetsadjunkt i litterär gestaltning vid HDK-Valand Göteborgs universitet.
Arrangör: Norges ambassad, Voksenåsen – kulturcentrum för svensk-norskt samarbete.

Författare och konstnärer som tvingas eller självmant går i exil hamnar ofta i ett "mellanrumsskap". Har man kvar sin röst och konstnärlig verksamhet i en ny kontext? Hur finner man sig till rätta när allt är nytt? Hur kan kulturaktörer i det nya landet hitta nya fönster där konstnärskapet ska kunna fortsätta utvecklas? Detta är något HDK-Valand och Nätverkstan vill undersöka genom att skapa kurserna "Att skriva i exil" respektive "The Art of Living on Art" som startar under hösten 2023. Samtalar om exil, litteratur och kulturarbete gör Daniel Gustafsson, lärare kandidatprogrammet i litterär gestaltning, HDK-Valand, översättare och författare, med Masha Malekmarzban, översättare och Khaled Harara, musiker och kulturprojektledare, under ledning av Anna Hjerpe, litteraturutvecklare och fristadskoordinator, Lunds kommun.
Arrangör: ICORN, HDK-Valand, Göteborgs Stad och Nätverkstan.

Hur stort inflytande ska autokratier och diktaturer tillåtas få i Sveriges 100-åriga demokrati? Svensk yttrandefrihet är under press i världen genom attentatsförsök mot ambassad, avbrutna diplomatiska förbindelser, uppsägning av biståndssamarbete, förhalning av Natoansökan och krav på lagförändringar. Med hänvisning till säkerhet vill regeringen att skärpt ordningslag ska reglera det offentliga rummets arena för yttrande- och demonstrationsfrihet. Man säger att Sverige inte ska “vara en frizon för personer som vill dra in landet i konflikter". Vad innebär detta? Vilka ska få säga vad var någonstans – och hur? Hur ska exempelvis oppositionella och flyktingar här, ifrån deras nya hemland, kunna föra kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i tidigare hemländer? Med tankeexperimentet “vad får sägas utanför en ambassad?"
Medverkande: Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Anders Kompass, diplomat, Carl Henrik Fredriksson, programdirektör Debates on Europe och Anja Franck, docent i freds- och utvecklingsforskning.
Samtalsledare: Lena Ulrika Rudeke, Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.
Arrangör: Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Skolans kunskapsuppdrag är centralt vare sig läraren arbetar med digitala eller icke-digitala verktyg. Samtidigt skapar den digitala tekniken unika möjligheter att undersöka hur och inte vad eleven lär sig. Dessa aspekter problematiseras både utifrån aktuell debatt och hur lärare ska förhålla sig till vetenskaplig evidens på området. Digitaliseringen av samhället, skolan och användning av läromedel, oavsett hur man ställer sig till dessa, innebär att alla som arbetar med undervisning behöver förhålla oss till flera centrala aspekter.
Medverkande: Björn Sjödén, universitetslektor, Högskolan i Halmstad och Johan Lundin, professor, institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.
Arrangör: Forskartorget/Vetenskapsrådet.

Genom medborgarforskning kan allmänheten bidra till forskning, exempelvis genom insamling av data. Metoden kan bidra till ett ökat intresse och större förståelse för forskning, men finns det även nackdelar? Kan kvaliteten i data garanteras? Vilka medverkar i projekten och återspeglar de en bred allmänhet?
Medverkande: Dick Kasperowski, professor, Göteborgs universitet och Karl-Magnus Johansson, 1:a arkivarie, Riksarkivet. 
Samtalsledare: Katarina Wiberg, KB.
Arrangör: Forskartorget/Kungliga biblioteket.

Avunden är den pinsamma dödssynden som ingen vill bli förknippad med. Där vi kan jämföra med andra träder avunden fram, inte minst i sociala medier. Farligast är avunden när den inte erkänns och hanteras, då kan den förstöra samhällets väv genom att låta hat och hämnd härja fritt.
Medverkande: Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet.
Arrangör: Forskartorget/Riksbankens Jubileumsfond.

Humaniora genomgick en djupgående förändring under efterkrigstiden. Av många kom bildning, historia och filosofi att uppfattas som överflödiga lyxföreteelser. Men det är långtifrån hela bilden. En ny bok visar tvärtom att det humanistiska kunskapsområdet gjorde sig starkt gällande i folkhemmet och bidrog till att forma samhällsutvecklingen.
Medverkande: Johan Östling, professor i historia, Lunds universitet och Anton Jansson, docent i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet diskuterar.
Arrangör: Forskartorget/Lunds universitet.

Tillit är samhällets grundbult. I sin första populärvetenskapliga bok vänder Bo Rothstein blicken mot en av demokratins grundförutsättningar: tilliten. Utan den faller våra samhällen samman. Så, hur kan vi bevara vår tillit till varandra och därmed rädda världen?
Medverkande: Bo Rothstein i samtal med Christina Byström, samordnare inom Svenska kyrkan.
Arrangör: Svenska kyrkan och Fri Tanke.

Tänk dig en värld utan experter. Lite skönt att slippa alla förståsigpåare kanske? Men om alla experter försvann skulle du nog snabbt bli rätt vilsen. För det är ju ofta experter som leder dig rätt. Både när du vill kontrollera ett konstigt födelsemärke eller veta vad det ska bli för väder i helgen. Så när ska du lyssna på forskarna? Och vad händer när forskare har fel? Emma Frans i samtal med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska institutet och tidigare vid University of Oxford och Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Arrangör: Svenska kyrkan, Bonnier Fakta.

Förskolan har idag enligt läroplan och skollag ett uppdrag att bedriva undervisning. En förståelse av undervisning i förskolan som arbetats fram genom forskning är vad som kallas lekresponsiv undervisning (LRU). Denna teori har skapats i förskolan, för förskolan (och för forskningen om förskolan). I presentationen introduceras teorin och vad det innebär att arbeta utifrån den. Såväl generella principer som faktiska exempel från förskola ges.
Medverkande: Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer vid Göteborgs universitet, bygger på en bok med titeln Att arbeta lekresponsivt (2023, Wallerstedt och Pramling) som ges ut av Gleerups förlag och boken_Den lekande undervisande förskolläraren_ (Studentlitteratur).
Arrangör: Göteborgs Universitet.

Hur ska lärare förhålla sig till ny teknik i klassrummet? På vilket sätt påverkas bedömning av elevens kunskaper i och med AI:s inträde i skolan? Hur kommer kunskap att värderas och förändras över tid? Dessa frågor och många fler kommer att diskuteras i ett panelsamtal.
Medverkande: Erik Winerö, gymnasielärare och doktorand på Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet samt författarna till boken Chat GPT för lärare, Thomas Edwall högstadielärare och Peter Zackariasson lärare och föredragshållare på folkuniversitet.

Det har inte funnits något hus på platsen sedan 1973, men nu har Ivar Arosenius hem i Älvängen, norr om Göteborg, återuppstått i digital form. Här, i Älvängen, var det som Arosenius målade och skrev Kattresan, och det var också här som han dog på nyårsdagen 1909. Dick Claésson och Jonathan Westin har sedan 2015 arbetat med ett stort projekt om huset i Älvängen, och i år gick projektet till slut i hamn. Det försvunna hemmet gestaltats nu i en detaljrik digital rekonstruktion, och en stor bok som dokumenterar projektet ligger dessutom färdig. Claésson och Westin berättar om Arosenius och hemmet i Älvängen, och visar bilder från det försvunna husets digitala spegelbild.
Medverkande: Jonathan Westin, docent i kulturvård, biträdande föreståndare för Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora vid Göteborgs universitetet och Dick Claésson, redaktör Litteraturbanken.
Arrangör: Litteraturbanken.

Ställ en fråga till Agnes Wold och få svar på söndagen under Bokmässan. 
Medverkande: Agens Wold, professor och överläkare, Avdelningen för infektionssjukdomar, Sahlgrenska akademin. 
Arrangör: Expressen.