Styrsystem, organisation och bedömning för lärare i fritidshem

Kursen är en obligatorisk kurs på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

För tillträde till kursen krävs godkänt på 7,5 hp på LRK14G.

På ett övergripande plan behandlar kursen innebörden i det förhållandet att skolväsendet är en politiskt och professionellt styrd organisation. Det övergripande syftet är att ge studenterna möjlighet att utveckla kunskaper om grundläggande sätt att organisera skolväsendet som institution och om vad det innebär att vara en tjänsteman i en politiskt och professionellt styrd organisation. Studenterna ska kunna redogöra för och analysera dessa kunskaper på ett tydligt sätt, såväl muntligt som skriftligt.

Kursen är uppdelad på tre olika teman.

Det första temat behandlar lärarens roll som tjänsteman. Kursen fokuserar på det institutionella ramverk som är gemensamt för grundskolan och fritidshem, men introducerar också de skillnader som föreligger mellan dem. Vidare introduceras och diskuteras värdegrundsbegreppet.

Det andra temat behandlar styrningen av skolväsendet. Offentliga styrdokument samt makt- och ansvarsfördelningen mellan olika nivåer och aktörer i det politiska systemet presenteras och diskuteras. Särskilt betonas läroplansteoretiska analyser av dels hur man i samhället väljer ut kunskaper, dels hur principer för detta urval har skiftat under olika tidsepoker och i olika utbildningssystem.

Det tredje temat behandlar utvärdering och bedömning. Utvärdering och bedömning är en integrerad del av lärande och undervisning och samtidigt en del av den politiska styrningen av skolan. Kursen behandlar de olika funktioner som utvärdering och bedömning fyller och de principer för utvärdering och bedömning som är rådande i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem. I kursen introduceras också frågan om utvärderingars och bedömningars syften samt deras effekter för individen, för verksamheten och för samhället. Ett historiskt perspektiv anläggs för att synliggöra vilka principer för utvärdering och bedömning som har varit rådande under olika tidsepoker.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
1. redogöra för och diskutera skolväsendets styrning och organisation
2. redogöra för lärarens roll i egenskap av tjänsteman och hur de delar av regelverket, som behandlas på kursen, som reglerar lärarens myndighetsutövning ska tillämpas
3. klargöra värdegrundsbegreppet i relation till skolväsendet
4. redogöra för de principer som styr urvalet av kunskaper i läroplaner, samt hur detta urval har varierat över tid och mellan olika utbildningssystem
5. redogöra för bedömningar och utvärderingar som en del av skolväsendets styrning

Färdigheter och förmåga
6. analysera innebörden i lärarens professions- och tjänstemannaroll i relation till skolväsendets organisation, styrning och värdegrund med utgångspunkt i relation till de teorier och begrepp som behandlas i kursen
7. analysera urvalet av kunskaper i samhället och i läroplaner utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv
8. analysera vilken betydelse bedömningars och utvärderingars olika syften och konsekvenser har för skolväsendets styrning och organisation, baserat på relevanta teorier och begrepp
9. uttrycka sig skriftligt och muntligt på i huvudsak korrekt svenska

Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier.
Undervisningsspråk: svenska

Kursen examineras genom tre skriftliga inlämningsuppgifter, presentationer vid och deltagande i obligatoriska seminarier och genom salstentamen.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Komplettering av examinerand studentprestation medges för skriftliga inlämningsuppgifter och för seminariepresentationer, men inte för salstentamen.

Student som inte kunnat närvara vid ett obligatoriskt moment kan göra en alternativ uppgift. Om studenten inte lämnar in kompletteringen inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs (HF 6 kap 21 §).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Detta får inte strida mot HF 6 kap 21 §.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget (G) på salstentamen krävs att man uppnår minst 50% av totala möjliga poäng, och för (VG) att man uppnår minst 75% av totala möjliga poäng på tentamen.

På examinerande seminarier och på inlämningsuppgifterna tillämpas endast betygsskalan Underkänd (U) och Godkänd (G).
För att få betyget Godkänd (G) på kursen krävs G på alla examinerande seminarier, på inlämningsuppgifterna och på salstentamen. För att få betyget Väl godkänd (VG) krävs (G) på alla examinerande seminarier och på inlämningsuppgifterna och (VG) på salstentamen.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.