Styrdokument, bedömning och betygssättning för ämneslärare
Steering Documents, Assessment and Grading for Teachers in Secondary School and Upper Secondary School
Om litteraturlistan
Obligatorisk litteratur
Blomqvist, P., Lindberg, V. & Skar, G. (2016). Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. I Acta Didactica Norge, Vol. 10. Nr. 1. Art. 9, s. 1–22. https://doi.org/10.5617/adno.2642 (19 sid.)
Borgström, E., & Ledin, P. (2014). Bedömarvariation. Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov. I Språk & Stil. Tidskrift för svenskspråkforskning. Nr. 24, s. 133–165. Swedish science press. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800920/FULLTEXT01.pdf (30 sid.)
Hirsh, Å. (2019). Undervisningsutvecklande bedömning: bedömningsformer för validitet. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.fea8b7016850ad8308989/1550650012473/Undervisningsutvecklande%20bed%C3%B6mning%20Hirsh%20grundskolan_2019-02.pdf (14 sid.)
Hofvendal, J. (2016). Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Studentlitteratur. (15 sid.)
Jónsson, Í. R., Smith, K., & Geirsdóttir, G. (2018). Shared language of feedback and assessment. Perception of teachers and students in three Icelandic secondary schools. Studies in Educational Evaluation, 56, s. 52–58. https://doi.org/10.1016/j.stueduc.2017.11.003 (7 sid.)
Klapp, A. (2024). Bedömning, betyg och lärande. (2 upplagan). Studentlitteratur. (ca. 170 sid.)
Rinne, I. (2013). Att bedöma och bemöta. Förståelsen av betyg såsom den visar sig i ett betygssamtal på gymnasiet. Nordic Studies in Education, 33 (3), s. 171–186. https://www.idunn.no/doi/10.18261/ISSN1891-5949-2013-03-03 (15 sid.)
Sivenbring, J. (2018). Making sense and use of assessments. Scandinavian Journal Of Educational Research, 23 (6), s. 759–770. https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1434827 (13 sid.)
Skolverket. (2013). Sambedömning i skolan – exempel och forskning. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/sambedomning-i-skolan (39 sid.)
Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Skolverket. Stockholm. https://www.skolverket.se/download/18.2a6bcc30176f24c3889241/1611039323467/pdf7689.pdf (47 sid.)
Skolverket (2022). Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2022/kommentarer-till-allmanna-rad-om-utvecklingssamtalet-och-den-skriftliga-individuella-utvecklingsplanen (15 sid.)
Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stockholm. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2022/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet---lgr22 (ca. 25 sid.)
Skolverket (2022). Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan (12 sid.)
Skolverket (2022). Så använder du kursplanerna. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2022/sa-anvander-du-kursplanerna---grundskoleniva (10 sid.)
Skolverket (2022). Så använder du ämnesplanerna. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2022/sa-anvander-du-amnesplanerna---gymnasieskola (10 sid.)
Skolverket (2022). Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning. Skolverket. Stockholm. https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2022/betyg-och-provning---kommentarer-till-skolverkets-allmanna-rad-om-betyg-och-provning (50 sid.)
Vallberg Roth A-C, Gunnemyr, P., Londos, G., & Lundahl, B. (2016). Lärares förtrogenhet med betygssättning. Malmö Universitet. Rapport för Skolverket. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1410465&dswid=-7131 (94 sid.)
Wedman, J. (2022). Prov (2 upplagan). Giraffhuset. (ca 200 sid.)
Ytterligare litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.
Obligatorisk valbar litteratur
(väljs utifrån ämnesinriktning)
Andersson, N. (2015). Bedömning av danskunnande – uttryck, respons och värdering inom ett estetiskt ämne. I B-M. Styrke (Red.) Kunskapande i dans – Om estetiskt lärande och kommunikation.
s. 171–187. Liber. (16 sid.)
Bijsterbosch, E., van der Schee, J., & Kuiper, W. (2017). Meaningful learning and summative assessment in geography education: An analysis in secondary education in the Netherlands. International Research in Geographical and Environmental Education, 26(1), s. 17–35. https://doi.org/10.1080/10382046.2016.1217076 (18 sid.)
de Ron, L., & Feldt, M. (2013). Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr11: att utveckla och synliggöra förmågor i undervisningen. s.9–30, 39–67. Vulkan. (47 sid.)
Erickson, G. (2018). Bedömning av språklig kompetens. G. Ericksson (Red.), Att bedöma språklig kompetens. Rapporter från projektet Nationella prov i främmande språk, s. 5–40. RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 16. (25 sid.)
Fancourt, N. (2010). ‘I’m less intolerant’: reflexive self‐assessment in religious education. British Journal of Religious Education, 32(3), s. 291–305. https://doi.org/10.1080/01416200.2010.498616 (14 sid.)
Nordgren, K., Odenstad, C., & Samuelsson, J. (Red.). (2017). Betyg i teori och praktik ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. Gleerups. (ca. 22 sid.)
Olsson, B. (2010). Bedömning i estetiska ämnen – mer än bra eller dålig konst eller musik. Forskning – om undervisning och lärande, 3. (12 sid.)
Schonmann, S. (2007). Wrestling with assessment in drama education. International handbook of research in arts education,
s. 409–422. Springer. (13 sid.)
Stake, R., & Munson, A. (2008). Qualitative assessment of arts education. Arts Education Policy Review, 109 (6), s. 13–22. https://doi.org/10.3200/AEPR.109.6.13-22 (9 sid.)
Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. s. 123–144 [Doktorsavhandling, Örebro Universitet] https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1078131/FULLTEXT01.pdf (22 sid.)
Widén, E., & Modén, M. (2017). Lärarens guide till slöjd: teori, praktik, bedömning: åk 4–6. 6–35. Natur & Kultur. (29 sid.)
Referenslitteratur
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., & Wiliam, D. (2003). Assessment for Learning: putting it into practice. Open University Press.
Gustafsson, J-E., Cliffordson, C., & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter. SNS-förlag. https://www.sns.se/artiklar/likvardig-kunskapsbedomning-i-och-av-den-svenska-skolan- problem-och-mojligheter/
Harlen, W. (2005). Teachers’ summative practices and assessment for learning – tensions and synergies. The Curriculum Journal, 16 (2), s. 207–223. https://doi.org/10.1080/09585170500136093
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), s. 81–112. https://doi.org/10.3102/003465430298487
Hume, A., & Coll, R. K. (2009). Assessment of learning, for learning, and as learning: New Zealand case studies. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 16 (3), 269–290. https://doi.org/10.1080/09695940903319661
Lundahl, C. (2020). Bedömning. I Lundgren, U. P., Säljö, R., & C. Liberg (Red.). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. s. 547–586. Natur & Kultur.
Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Studentlitteratur.