Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare

LKK41G Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare, 7,5 högskolepoäng

Learning, Development and Pedagogy 2 for Teachers in Secondary School and Upper Secondary School, 7.5 credits

Grundnivå / First Cycle

Litteraturlista för LKK41G, gällande från och med höstterminen 2024

Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2024-06-17 att gälla från och med 2023-09-02.

Allmän litteratur

Liber. 148 s.

Kirschner, P. A. & Hendrick, C. (2020). How learning happens: seminal works in educational psychology and what they mean in practice. Routledge. https://www-taylorfrancis-com.ezproxy.ub.gu.se/books/mono/10.4324/9780429061523/ learning-happens-paul-kirschner-carl-hendrick

Noddings, N. (2012). The caring relation in teaching. Oxford Review of Education, 38 (6), 771–778.

Skolforskningsinstitutet (2020). Lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning i samspel. Solna. 23 s.

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar. Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stockholm. 182 s. https://www.skolverket.se/getFile?file=7117

Sundberg, D. (2020). Svenska läroplaner. Läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Studentlitteratur. s. 163–273.

Ämnesdidaktisk litteratur

Filosofi

Kasachkoff, T., red. (2004): Teaching Philosophy: Theoretical Reflections and Practical Suggestions. Rowman & Littlefield Publishers. 280 s.

Företagsekonomi

Carlsson, B. & Olsson, C.-A. (2007). Bildning och ekonomi – en ilmarsch, två resor och ett möte. Rapport Nr. 2007:50. Stockholm: Högskoleverket. 79 s. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/4806242/4779005.pdf

Lundgren, M. (2013). Undervisning på hög nivå: Fallstudiemetodikens möjligheter och begränsningar i undervisning inom företagsekonomi. Högre utbildning, 3(3), 211-224. https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/802

Geografi

Persson, A. (2022). Mycket mer än en metod: Lärare samtalar om arbetet med kontroversiella frågor i geografiundervisningen. Utbildning och Demokrati, 31(1).

Bladh, G. & Molin, L. (2012). Skolämnet geografi och geografididaktisk forskning i Sverige och Norden. I Gericke, N, & Schüllerqvist, B (red.): Ämnesdidaktisk komparation: Länder, ämnen, teorier, metoder, frågor och resultat (s. 59-74). Karlstad University Press.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:666532/FULLTEXT01

Hem och konsumentkunskap

Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (red.) (2019). Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Gleerups.

Historia

Alvén, F & Lilliestam, A. L. (2023). Undervisa i historia. Didaktik och metodik för ämneslärare. Gleerups.

Juridik

Henriksson, Mona-Lisa. (2021). Rätt och moral. Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå (Doktorsavhandling). Uppsala Universitet. 167 s.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1584962/FULLTEXT01.pdf

Samhällskunskap

Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle. Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar (Licentiatavhandling). Karlstad Universitet.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf

Sociologi

Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle. Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar (Licentiatavhandling). Karlstad Universitet.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf

Fagerberg, J. (2018). Sociologi på gymnasiet En kartläggning från Sveriges Sociologförbund.

https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177713/FULLTEXT01.pdf

Pedagogik

Sundberg, D. (2016). Installationsföreläsning 201.6 Pedagogik och bildning i en senmodern tid – en kort introduktion till pedagogikämnet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1034797/FULLTEXT01.pdf

Psykologi

Harmat L. & Herbert A (2020). Complexity Thinking as a Tool to Understand the Didactics of Psychology. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2020.542446/full

Religion

Jonsson, L. (2016): Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget (Doktorsavhandling). 213 s.

https://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1033199&dswid=-41

Svenska och svenska som andraspråk

Andersson Varga, Pernilla. Skrivundervisning I Gymnasieskolan [Elektronisk Resurs] : Svenskämnets Roll I Den Sociala Reproduktionen. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2014. Göteborg Studies in Educational Sciences, 359. Web.

Blomqvist, P., Lindberg, V., & Skar, G. (2016). Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. Acta Didactica Norge, 10(1), 9. (elektronisk resurs)

Kvithyld, T. & Johannes Aasen, A. (2011) Fem teser om funksjonell respons på elevtekster. Viden om laesing 9

https://skrivesenteret.no/materiale/fem-teser-om-funksjonell-respons-pa-elevtekster/

Palm, Clara. "Diskurser Om Skrivande I Styrdokument För Svenska Som Andraspråk På Grundläggande Och Gymnasial Nivå Inom Vuxenutbildning." Nordic Journal of Literacy Research 9.1 (2023): 21-38. Web.

Pettersson, T. (2018). Utredande text. Skolverket. (elektronisk resurs)

Siekkinen, F. (2021). Att vara och inte vara: elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet. s. 151–170.

Berge, K. L. & Skar, G. (2018). Skrivrespons. Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR098589

Svedner, P.O. (2010). Svenskämnet & svenskundervisningen: delarna och helheten: en didaktiskmetodisk beskrivning och handledning

Moderna språk

Engelska, Franska, Tyska, Spanska

Byram, M., (2010). Linguistic and Cultural Education for Bildung and Citizenship, The Modern Language Journal, 94 (2), 317 -321.

Byram, M., (2012). Language Awareness and (Critical) Cultural Awareness – Relationships, Comparisons and Contrasts, Language Awareness, 21 (1-2), 5 – 13

Council of Europe (2001). Common European framework of reference for languages: Learning, teaching, assessment. Cambridge: Cambridge University Press. https://rm.coe.int/16802fc1bf

Council of Europe (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning, bedömning. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=2144

Lynch, B K., (2001). Rethinking assessment from a critical perspective. Language Testing, 18(4), 351-372.

Shohamy, E. (2001). Democratic assessment as an alternative. Language Testing, 18 (4) 373-391.

Tornberg, U (red)., (2006) Mångkulturella aspekter på språkundervisning kommunikativa praktiker. Örebro universitet. (ett kapitel)

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:135065/FULLTEXT01.pdf

Naturorienterande ämnen, matematik och teknik

Biologi

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap - forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur. Kapitel 12, 13 och 19. 78 s.

Rivard, L. P., & Straw, S. B. (2000). The Effect of Talk and Writing on Learning Science: An Exploratory Study. Science Education, 84(5), 566–593.

Thörne, K., & Gericke, N. (2014). Teaching Genetics in Secondary Classrooms: a Linguistic Analysis of Teachers’ Talk about Proteins. Research in Science Education, 44:81–108.

Fysik

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap-forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur. Kapitel 12, 13 och 19. 78 s.

Mogstad, E., & Bungum, B. (2020). Ski lifts, bowling balls, pipe system or waterfall? Lower secondary students’ understanding of analogies for electric circuits. Nordina, 16(1), 37-51.

Rivard, L. P., & Straw, S. B. (2000). The Effect of Talk and Writing on Learning Science: An Exploratory Study. Science Education, 84(5), 566–593.

Kemi

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap - forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur. Kapitel 12, 13 och 19. 78 s.

Dudas, C., Lundgren, Rundegård. (2018). Didaktisk modellering av komplexa hållbarhetsfrågor i gymnasiets kemiundervisning. Nordina, 14(3). 267-284.

Rivard, L. P., & Straw, S. B. (2000). The Effect of Talk and Writing on Learning Science: An Exploratory Study. Science Education, 84(5), 566–593.

Matematik

Kilhamn, C., Nyman, R., Knutsson, L., Skodras, C., Frisk, S., Gallos Cronberg, F., & Holmberg, B. (2019). Matematiska samtal – vägar till elevers lärande. Liber. Kapitel 1, 4, 7, Bilaga 1–4. 40 s.

Skott, J., Jess, K., Hansen, H. C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare, Delta Didaktik. Gleerups. Nationellt centrum för matematikutbildning. 200 s.

Svantesson Wester, J. (2020). Students’ Possibilities to Learn from Group Discussions Integrated in Whole-class Teaching in Mathematics. Scandinavian Journal of Educational Research, DOI: 10.1080/00313831.2020.178814.

Teknik

Hansson, S.O., Nordlander, E., & Skogh, I-B. (2011). Teknikutbildning för framtiden. Liber.

Svensson, M. (2019). Teacher’s didactical moves in the technology classroom.

International Journal of Technology and Design Education, 29 (1), 161-17

Praktiskt-estetiska ämnen

Häggström, M. & Örtegren, H. (red.) (2017). Visuell kunskap för multimodalt lärande.

Studentlitteratur.

Bild

Åsén, G. (2006). Varför bild i skolan? - en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. I U. P. Lundgren (red). Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och forskning (s. 107–122). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kap 1. Bild och visuell kultur – en introduktion

Kap. 4. Offentlig konst – tolkning och menings­skapande bildsamtal

Kap. 10 Förtrogen med bild – visuellt kunniga lärare, Dan Tommi Hildén, Tarja Karlsson Häikiö & Rebecka Nordström Graf

Design

Forsler, I., Magnusson, L. O. och Öhman, E. L. (red.) (2024). Bild och visuell kultur: Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. Studentlitteratur.

Kap. 3. Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen.

Kap. 5. Mem – bilder, språkbruk och gemenskap i en digital era.

Kap. 6 Detouring selfies – postkritisk medie­kunnighet i bildämnet.

Film och tv-produktion

Sahlin, J (2021). Grunderna i att filma. Från bildutsnitt till ljud. Moderskeppet.

Forsler, I., Magnusson, L. O. och Öhman, E. L. (red.) (2024). Bild och visuell kultur: Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. Studentlitteratur.

Kap. 7. Digital kamrat­återkoppling på visuella idéer i bild.

Fotografisk bild

Forsler, I., Magnusson, L. O. och Öhman, E. L. (red.) (2024). Bild och visuell kultur: Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. Studentlitteratur.

Kap. 7. Digital kamrat­återkoppling på visuella idéer i bild.

Forslind, E. L, Hrastinski, S., Forsler, I., Häggström, S., & Näslund Dahlgren, A. (red.) (2022). Fotografihistorier: fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag. Natur & Kultur.

Musik

Zandén, O. (2010). Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/22119/gupea_2077_22119_1.pdf;jsessionid=57935B40AE08BC09A619971D540076B3?sequence=1

Ljudproduktion

Burlin, T. (2008). Det imaginära rummet: Inspelningspraxis och produktion av

konstmusikfonogram i Sverige 1925–1983 (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet.

Idrott

Quennerstedt, M. (2006): Att lära sig hälsa (Doktorsavhandling). Örebro universitet.

https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf

Valfri litteratur

Häggström, M. (2014). Estetiska lärprocesser – ett begrepp som stärker eller marginaliserar? I Franck, O. (red.) Motbok (s. 127–140). Studentlitteratur.

Marner, A. (2005). Kreativitet i ett socio-kulturellt perspektiv. I Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv, s 27–46. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.

Marner, A. (2005). Det vertikala/hierarkiska och det horisontella medieringsbegreppets. I Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv, s 114–139. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.