Konstarter, estetik och lärande 2 för förskollärare

Bendroth Karlsson, M., Karlsson Häikiö, T., & Magnusson, L. O.(2018). Skapande verksamhet i förskolan: Kreativt arbete med analoga och digitala redskap. Studentlitteratur. (192 sid.)

Burman, A., & Lundberg Bouquelon, P. (2022). I rörelse: Estetiska erfarenheter i pedagogiska sammanhang (Södertörn academic studies, 90). (Kap. 2,4,6,11.) (90 sid.) https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1651539/FULLTEXT02.pdf

Hallgren, E. (2018). Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama. Samspel i roll i en fiktiv verksamhet. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. (120 sid.) https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1186545/FULLTEXT01.pdf

Hansson, H., & Claesdotter, A. (2018). Att ge form åt förskolans innehåll. Lärarförlaget. (280 sid.)

Holmberg, Y. (2012). Musikstunden – sång, spel och rörelse. I B. Riddersporre & J. Söderman (Red.), Musikvetenskap för förskolan. (53– 62). Natur & Kultur. (9 sid.)

Karlsson Häikiö, T. (2020). Aesthetic learning processes in early childhood and early years education: Reflections on educating for sustainable development and use of visual tools and materials. Techne Series: Research In Sloyd Education And Crafts Science, 27(2), 15-30. (16 sid.)

Lagerlöf, P. & Wallerstedt, C. (2019). ‘I don’t even dare to do it’:Problematizing the musical and competent child. Music Education Research, 21(1), 86-98. (13 sid.)

Lagerlöf, P. & Wallerstedt, C. (2018). Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan. BARN – Nordic Journal on Child and Childhood Research, 36(3-4), 59-78. (19 sid.)

Lindström, G., & Pennlert, L. (2022). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik (8:e reviderade upplagan). 14-29, 50-54. (21 sid.)

Loizou, E., Michaelides, A. & Georgiou, A. (2019). Early childhood teacher involvement in children’s socio-dramatic play: Creative drama as a scaffolding tool. Early Child Development and Care, 189(4), 600-612. (13 sid.)

Pastorek Gripson, M. (2016). Positioner i dans: Om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik. Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet. (290 sid.)

Persson Aronsson, M. E (2022). Förskollärare kan delta i musikaliskt lekande, men avstår. En kvalitativ studie om musikalisk emancipation. (Ph.d.-avhandlinger i profesjonsrettede lærerutdanningsfag nr. 25). [Doktorsavhandling, Høgskolen i Innlandet]. (Kap 1, 5, 6). (60 sid.) https://brage.inn.no/inn-xmlui/bitstream/handle/11250/2988512/Phd_Mona_Elisabeth_Persson_Aronson.pdf?sequence=1

Wallerstedt, C. & Pramling, N. (2020). Estetiska uttrycksformer och lärande. I A-L. Lindgren, N. Pramling och R. Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare, 197-210. Gleerups förlag. (13 sid.)

Referenslitteratur

Biesta, G., & Moerman, P. (2021). Konst som undervisning: Konstundervisning "efter" Joseph Beuys. Arkeater. (137 sid.)

Frick Alexandersson, M. (2021). Omsorg, välvilja och tystnadskultur: Diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Högskolan för scen och musik]. (Kap 1, 6-7.) (134 sid.). https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/67818/2/gupea_2077_67818_2.pdf

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor kan tillkomma.