Gladiator. Antiken i populärkulturen

Fristående kurs.

De antika kulturerna utgjorde under århundraden västvärldens kulturella referensram. Genom medeltid, renässans, barock, klassicism och romantik studerade man och imiterade antiken. Perioden utgjorde dessutom en normerande mall för politiskt handlande, estetiskt skapande och moraliska överväganden. I och med modernitetens samhälleliga genomslag tappade emellertid den antika epoken sin tidigare oomstridda plats som politiskt, stilmässigt och etiskt ideal. Att studera Grekland och Rom som västerlandets vagga kan i dagens globala värld snarast uppfattas som politiskt inkorrekt och exkluderande, och de antika samhällenas åsidosättande av kvinnor och mindre bemedlade ses som anti-demokratiskt och omodernt. Antiken har i sin traditionella form sålunda omvandlats från ideal till anti-ideal.

Parallellt med denna trend fortlever dock ideala framställningar av antiken: forntida lämningar lanseras i nybyggda museer, såväl svenska som utländska bokförlag ger ut en allt växande mängd skrifter om antiken, och inte minst i Hollywoods storproduktioner fokuseras med oförminskad kraft på antikens hjältar och slagfält.

Kursen tar fasta på spänningsfältet i modernitetens syn på antikens kulturer: antiken som ideal och som anti-ideal. I och med att antiken tappat sin tidigare normerande position förmedlas kunskap och intryck om de forntida kulturerna idag till stor del genom populärkulturen. I den akademiska debatten finns en tendens att bagatellisera och banalisera icke-vetenskapliga framställningar av forntiden, samtidigt som det populärkulturella uttrycket uppenbart är centralt för att sprida och skapa uppfattningar om antika kulturer. Kursen fokuserar dels på de
klassiska kulturernas ställning i den moderna debatten, dels på populärkulturens roll som förmedlare och skapare av uppfattningar om de antika samhällena. Särskild vikt läggs vid den bild av det romerska riket som spreds i storfilmen Gladiator. Frågor som diskuteras är: Vilka värderingar av Rom förmedlas genom filmen? Hur skildras kön, klass, etnicitet och status? Är filmen historiskt korrekt - måste den vara historiskt korrekt? Kan det vetenskapliga och berättande perspektivet mötas, och i så fall hur? Som jämförelse diskuteras andra populärkulturella skildringar liksom även vetenskapliga analyser.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskap, förståelse och insikt om de antika kulturernas status och roll i samtiden
• förstå de klassiska kulturernas status i den globala nutiden

Färdighet och förmåga

• skriftligt och muntligt analysera hur populärkulturen förmedlar och skapar uppfattningar om de antika kulturerna

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt diskutera akademiska och populärkulturella förhållningssätt till den antika perioden,
• kritiskt analysera Hollywoodfilmernas gestaltning av historiska karaktärer och skeenden.

Undervisningen består i föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Obligatoriskt deltagande gäller vid introduktionspass samt vid seminarier och övningar.

Kursen examineras i form av en individuell skriftlig uppgift. Den studerande har, om det är praktiskt möjligt, rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. Begäran om byte av examinator skall vara skriftlig och ställas till institutionens studierektor. För studerande som inte godkänts vid prov anordnas nytt prov i anslutning till det första. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.

Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).

Lärare på kursen ansvarar för att studenternas synpunkter systematiskt inhämtas genom skriftliga utvärderingar vid kursens slut och att resultaten av utvärderingarna ligger till grund för kursens utformning.

Undervisningsspråk: svenska