EU-rätt i den nationella rättsordningen

Kursen ges som fördjupningskurs inom juristprogrammet. (A1N)

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till juristprogrammet samt att den studerande klarat 150 högskolepoäng från termin 1-6 varav allt från termin 1-4. 

Det har, trots att det förflutit mer än 25 år av svenskt EU-medlemsskap, visat sig att svenska jurister, i alla möjliga olika juristroller, ofta betraktar EU-rätt som något annat
än svensk rätt. Detta riskerar att medföra att rättsliga problem hanteras felaktigt. Därför syftar föreliggande kurs till att synliggöra hur EU:s primärrätt (EU-fördragen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, EU:s internationella avtal) och EU:s sekundärrätt (förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden - se artikel 288 FEUF) kommer till användning i rättslig argumentation och rättsligt beslutsfattande i den nationella, svenska rättsordningen.

Genom att ta utgångspunkt i situationer som inträffar i det svenska samhället underlättar kursens upplägg för studenten att lära sig hur EU-rättsliga normer, som blir tillämpliga på grund Sveriges EU-medlemsskap, utgör en integrerad del av det svenska rättssystemet. Kursen kan komma att beröra flera olika rättsliga områden, men fokuserar alltid på att synliggöra hur EU-rättslig argumentation blir aktuell i den svenska rättsliga vardagen.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
1. Redogöra för förhållandet mellan svenska rättskällor och EU-rättsliga rättskällor.
2. Beskriva och förklara hur såväl primär- som sekundär EU-rätt samt rättspraxis från EU-domstolen kan användas i en svensk rättslig kontext.

Färdigheter och förmåga
3. Identifiera och analysera primär- och sekundär EU-rätt samt rättspraxis från EU-domstolen med relevans för rättsliga problem som uppstått inom svensk jurisdiktion.
4. Tillämpa primär- och sekundär EU-rätt samt rättspraxis från EU-domstolen på rättsliga problem inom ramarna för den nationella, svenska, rätten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
5. Anlägga kritiska perspektiv på de rättsliga texter och praktiker som studeras på kursen.

De undervisningsformer som kan förekomma på kursen inkluderar föreläsningar (både av lärare och studenter), seminarier, workshops, övningar, gruppdiskussioner, muntliga framställningar, skriftliga framställningar och andra liknande aktiviteter. Examinerande moment betraktas också som undervisningsformer och det kan hända att prestationer som ligger till grund för betygsbeslut också används som grund för formativ bedömning.

Undervisningen bygger på att studenten deltar aktivt i undervisningsaktiviterna.

Undervisningsspråk: svenska och engelska
Engelsk litteratur kan förekomma.
Digitala moment kan förekomma

Det underlag som läggs till grund för betygsbeslutet skapas genom att ett antal uppgifter lämnas in för bedömning. Antalet uppgifter, frekvensen på inlämningar och omfattningen av varje uppgift kan variera från år till år eftersom variation på examinerande uppgifter är nödvändig i en digitaliserad kontext (den totala mängden tid som beräknas behövas för att arbeta med de examinerande uppgifterna ändras dock inte från år till år). De olika uppgifterna utformas med specifika lärandemål i åtanke, för att ge studenterna goda förutsättningar att påvisa måluppfyllelse för samtliga lärandemål. Det slutliga betyget baseras på en sammanvägd bedömning av samtliga uppgifter.

Provkod/modul

Portfölj, 15 hp (0001)

Utbildningsansvarig har, i enlighet med Göteborgs lokala studieregler, möjlighet att förlänga tiden för bedömning av examinations-och betygsbeslut. I första hand ska
examinator senast 15 arbetsdagar efter genomförd examination meddela studenterna betygsbeslut. För det fall det bedöms nödvändigt har examinator möjlighet att
ansöka om fem - tio dagars förlängning för examinations-och betygsbeslut. En sådan ansökan ska ställas till utbildningsansvarig. Studenterna ska omgående informeras om
ev beslut om förlängning via lärplattformen eller på annat motsvarande sätt.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt
till studierektor och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan proprefekt eller motsvarande, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad
examination eller alternativ examinationsform. Studenter som behöver anpassning ska ansöka om detta hos studievägledarna.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U).

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som erbjuds. Kursutvärdering sammanställs i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Samtliga utvärderingar avseende kurserna på juristprogrammet behandlas i respektive ämnesgrupp samt därefter i Utbildningsutskottet. Student som varit behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingar har rätt till viss ersättning samt intyg.