Det svenska kulturlandskapets historia
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig att läsa kulturlandskapets historia i fält och med hjälp av historiska kartor. Du får kunskaper om hur människan använt landskapet från förhistorien fram till idag och lär dig att studera landskapets förändring över tid med hjälp av digital kartbearbetning i GIS. Dessutom lyfter kursen frågor om hur kulturlandskapet kan användas som resurs inom natur- och kulturmiljövård, samhällsplanering och skola.
Om utbildningen
Kursen behandlar det svenska kulturlandskapets historia från människans ankomst fram till idag, med fokus på utvecklingen från medeltiden och framåt ur en västsvensk horisont. Som student utvecklar du förmågan att avläsa spår av tidigare epokers markutnyttjande, både i fält och utifrån historiskt kartmaterial. En utgångspunkt är den skatt av lantmäteriakter från 1600-talet och framåt som nu finns tillgängligt digitalt på nätet.
Kursen utvecklar vidare förmågan att analysera de historiska kartorna med hjälp av GIS innefattande georektifiering och användning av digitala kartor i fält. Ytterligare en viktig aspekt är hur kunskaper om det historiska landskapets kan användas som resurs inom till natur- och kulturmiljövården samt inom kulturarvssektorn och skolan. Många av de naturmiljöer som samhället ansett som särskilt värdefulla att bevara har skapats i ett samspel mellan människa och miljö under lång tid. Här finns ofta en tydlig, inte sällan konkret, koppling mellan bevarade kulturhistoriska spår och biologisk mångfald.
Kursen syftar bl a till att öka medvetenheten om dessa samband och hur de kan användas för att skapa mervärden i samarbetet mellan exempelvis kultur- och naturmiljövården.
Kursen ges på kvartsfart över ett läsår. Huvuddelen av undervisningen sker på distans. Härutöver ingår tre exkursioner samt en endags GIS-workshop på campus. Vid dessa tillfällen gäller obligatorisk närvaro.
Behörigheter och urval
Behörighet
30 hp i något ämne.
Urval
Tillgängliga studieplatser fördelas på tre lika stora urvalsgrupper, där den första baseras på betyg, den andra på resultat från högskoleprov och den tredje på yrkesrelevans och motivation utifrån personligt brev. För att delta i den tredje urvalsgruppen krävs att den sökande inkommer med ett särskilt brev. Brevet ska omfatta maximalt en sida och innehålla en mycket kort redogörelse över exempelvis utbildning, anställning, kompetenser och arbetsuppgifter. Det ska ha inkommit till institutionen senast en vecka efter sista ansökningsdagen och skickas till e-post historia@gu.se. Märk Motivationsbrev KA1628 samt ditt efternamn som rubrik på meddelandet. Rangordningen av kandidater inom denna urvalsgrupp baseras på en bedömning av i vad mån den professionella bakgrunden skapar förutsättningar för den sökande att ta till sig kursinnehållet.
