Bild
Banor på idrottsarena.
Foto: Shutterstock
Länkstig

Experter: Idrott och sport

Den 4–20 februari arrangerades de 24:e vinterolympiska spelen i Peking, Kina. Med anledning av det uppdaterade vi vår lista över experter som kan analysera och kommentera olika aspekter av sport och idrott. Bland annat handlar det om vägen till världstoppen, tränarskap, hälsorisker vid elitidrott och vad ett OS betyder för ett lands varumärke.

Spelare, tränare och publik

Vägen till världstoppen

Astrid Schubring forskar om idrottares väg till den absoluta världstoppen. Hon har på nära håll följt idrottares satsning inför OS och VM. Hennes forskning visar att idrottare tar stora hälsomässiga risker för att kvalificera sig till mästerskapen, men också att det finns de som hittar rätt balans mellan att tänja på gränserna och ta hand om sin fysiska och mentala hälsa.
Astrid Schubring, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 4221, e-post: astrid.schubring@gu.se

Tränarskap och färdighetsutveckling inom idrott

Pär Rylander forskar och undervisar om ledar-/tränarskap inom idrott. Tillsammans med forskare från Chalmers är han även involverad i ett projekt om bollkänsla och om den går att mäta.
Pär Rylander, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2099, 070–221 0753, e-post: par.rylander@gu.se

Hälsa och skador

Belastningsskador hos unga idrottare

Belastningsskador hos unga idrottare är extra tydliga inom idrottsgrenar med olika grad av belastning på kroppen. Forskning visar att både ryggrad och höfter är skadekänsliga hos unga idrottsutövare.
Adad Baranto, adjungerad professor i ortopedi, överläkare i ortopedi och ryggkirurgi, telefon: 031–342 82 85, 070–747 6862, e-post: adad.baranto@vgregion.se

Hälsorisker och dödsfall vid elitidrott

Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet är välkända, men är elitidrottare friskare än andra på sikt? Vilka besvär är vanliga och hur påverkas livslängd? Vid plötsliga dödsfall hos unga elitidrottare, vad ligger bakom, och hur förebygga?
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, föreståndare på universitetets Centrum för hälsa och prestationsutveckling, CHP, överläkare i kardiologi och landslagsläkare i fotboll (damlandslaget), telefon: 070–529 8360 e-post: mats.borjesson@gu.se

Korsbandsskador

Korsbandsskada orsakas ofta av kraftig knävridning vid exempelvis alpin skidåkning eller fotboll. I många fall går det dock att förebygga skadorna. Svenska Korsbandsregistret har kartlagt korsbandsskador sedan 2005 och är en viktig källa till forskning på området, bland annat om köns- och åldersrelaterade skillnader vid korsbandsskada.
Jón Karlsson, professor i ortopedi och idrottstraumatologi, överläkare i ortopedi, telefon: 070–579 8755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se

Skador på muskler och skelett

Eric Hamrin Senorski arbetar med att förbättra och optimera omhändertagande av skador hos idrottare i allt från diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för alla typer av muskuloskeletala skador. Hans forskning berör framförallt allvarliga knäskador, som korsbands-, ledbands- och meniskskador.
Eric Hamrin Senorski, docent i fysioterapi, leg. sjukgymnast, research fellow hos Sveriges Olympiska Kommitté, ingår i SOK-satsningen Olympisk Offensiv, kliniskt aktiv på idrottskademottagning i Göteborg, Sportrehab, telefon: 073–511 5915, e-post: eric.hamrin.senorski@gu.se

Hjärnskador

Henrik Zetterberg forskar om hjärnskador uppmätta via olika biomarkörer, och har bland annat studerat riskerna för hjärnskador hos elitidrottare som utsätts för stötar eller slag mot huvudet i exempelvis ishockey.
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, överläkare, telefon: 076–867 2647, e-post henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

Rehabilitering av idrottsskador

Roland Thomeé är specialist på ortopediska skador och idrottsskador, aktiv inom forskning och författare bakom ett flertal böcker, exempelvis ”Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering” och ”Styrketräning – för idrott, motion och rehabilitering”.
Roland Thomeé, professor emeritus i fysioterapi, leg. sjukgymnast, telefon: 070–598 7023, e-post: roland.thomee@gu.se

Anpassningar till styrketräning och snabbhetsträning

Mathias Wernbom forskar och undervisar inom muskel och träningsfysiologi, framförallt med avseende på hur muskler och nervsystemet anpassar sig till olika typer av styrketräning och snabbhetsträning. Han har ägnat mycket av sin forskning åt en relativt ny typ av styrketräning på låga belastningar med blodflödesrestriktion, det vill säga lätt styrketräning under ischemiska förhållanden i musklerna.
Mathias Wernbom, universitetslektor och leg. fysioterapeut, ingår i satsningen Olympisk Offensiv från Sveriges olympiska kommitté (SOK), telefon: 073–320 0154, e-post: mathias.wernbom@neuro.gu.se

Längd och alpint – strategi, teknik och träning

Stakning, skate och sedan - Hur många olika tekniker finns det egentligen inom längdskidåkningen? Vad är det som gör längdskidåkning unikt? Hur har fart och teknik inom längdskidåkningen förändrats? Går det snabbare nu? Att låta någon dra – tjänar man något på det och när det en dålig idé? Stefan Lindinger har erfarenhet som både forskare, tränare och aktiv. Han kan besvara frågor som rör träning, utrustning och teknik inom längd- alpin och skidskytte. Han har bland annat arbetat som teknikcoach för flera europeiska och nordiska landslag inom längd och skidskytte. Han samarbetar sedan 2003 med den svenska olympiska kommittén samt det svenska skidförbundet.
Stefan Lindinger, universitetslektor och forskare vid Centrum för Hälsa och prestation, telefon: 031–786 3554, 0766–18 35 54, e-post: stefan.lindinger@gu.se (engelska)

Idrottens psykologi och retorik

Gruppdynamik inom idrott, lagsammanhållning och lagets psykologi

Magnus Lindwall forskar inom områdena motivation, idrottspsykologi och socialpsykologi med inriktning mot idrott.
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 031–786 1652, 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Försvar, anklagelser och kritik

Barbro Wallgren Hemlin är lärare och forskare i retorik och kan till exempel svara på frågor som gäller anklagelser och försvar när det gäller OS och VM och diskussioner kring goda och sämre prestationer.
Barbro Wallgren Hemlin, docent i svenska språket, kontaktas endast via e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Ursäkter – från pudel till att skylla på någon annan

Mästerskap brukar vara högsäsong för ursäkter: Varför gick det galet, varför gick det inte som planerat, varför förlorade vi? Inom den retoriska kriskommunikationsforskningen har man länge studerat apologian, det vill säga försvarstalet när det inte blev som man ville. Det går från pudeln, där man erkänner att man gjorde fel, över skylla på omständigheterna till det är någon annans fel.
Orla Vigsö, professor i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 031–786 4998, 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

Sport och idrottsarrangemang och marknadsföring

Vad betyder ett OS eller VM för ett lands varumärke?

Under ett OS eller VM är världens blickar vända mot värdlandet. Men vad betyder egentligen stora idrottsevenemang för ett lands varumärke? Eva Ossiansson är expert på varumärken och varumärkesbyggande.
Eva Ossiansson, lektor i marknadsföring, telefon 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se

Är ”megaevenemang” en bra affär?

Professor Tommy D. Andersson forskar och undervisar i marknadsföring med fokus på turism- och evenemangsekonomi. Han tittar bland annat på effekterna av så kallade ”megaevenemang”.
Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

Övrigt, ej vintersport

Skador vid löpning

Jonatan Jungmalm forskar om skaderisker och förebyggande åtgärder vid löpning: I sin avhandling undersökte han skador inom långdistanslöpning hos motionärer.
Jonatan Jungmalm, forskare vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 076–618 2431, e-post: jonatan.jungmalm@gu.se 

Fysiska matchkrav

Dan Fransson forskar om fysiska matchkrav och återhämtningsprofiler hos fotbollsspelare på elitnivå utifrån ett individuellt perspektiv. Han bedriver också forskning inom andra lagidrotter med fysisk och fysiologisk inriktning.
Dan Fransson, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 079–332 0535, e-post: dan.fransson@gu.se

Inofficiella fotbollslandskampers betydelse i krigstider

Under andra världskriget spelades fortfarande ligafotboll i många länder och internationella matcher lockade storpublik i det ockuperade Europa. Många av de tusentals européer som lämnade sina hemländer för att slåss för frihet representerade samtidigt sina nationer i fotboll på ställen där de fann skydd. Storbritannien var bland annat värd för åtta exilregeringar – ett slags Europa i miniatyr – vilket även fick sitt utryck på fotbollsplanen: en av de mest klassiska fotbollsrivaliteterna, den mellan Holland och Belgien, började på allvar på Wembley 1941.
Pavol Jakubec, doktorand i historia, telefon: 031–786 1876, 072–903 9727, e-post: pavol.jakubec@gu.se

Arkeologi: Fotbollens platser – ett försummat kulturarv

Det har spelats fotboll i Sverige sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresset för fotbollen har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, försummats av de antikvariska myndigheterna. Håkan Karlsson exemplifierar detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan belägna i Göteborg.
Håkan Karlsson, professor i arkeologi, telefon: 031–786 5256, 070–983 1776, e-post: hakan.karlsson@archaeology.gu.se

Tatueringar – huden som konst och anteckningsblock

I Europa är omkring tolv procent av befolkningen tatuerad, varav en allt större del yngre personer. Många kändisar och sportstjärnor med exponerade tatueringar används i marknadsföring – till exempel Zlatan Ibrahimović i reklamfilmer för Volvo. Men vad finns det för olika typer av tatueringar och vilka funktioner kan de ha, hur går det till när man tatuerar sig och hur kan en tatuering förändas över tid?
Bethanie Carney Almroth, forskare i zoofysiologi, telefon: 031–786 3673, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Margareta Wallin Peterson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3674, e-post: margareta.wallin@gu.se

Expertlista: Kina

Vi har också sammanställt en lista med en handfull experter som kan kommentera och analysera olika aspekter av Kina.

Expertlista: Kina

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.