Analyser av universitetsrankning

Academic Ranking of World Universities är den äldsta av de internationella rankningarna. Den publicerades första gången 2003, av Shanghai Jiao Tong University; numera publiceras den av företaget ShanghaiRanking Consultancy. Metoden är (relativt) öppen, väldokumenterad och icke-subjektiv. Måtten som används är elitinriktade och har ett långt tidsperspektiv. Fokus ligger på forskning snarare än på utbildning.

På grund av att i stort sett ingen fältnormering görs, och på grund av citeringsdatabasens täckning, ger publikationer i biomedicin och naturvetenskap långt större utslag än publikationer i teknikvetenskap och samhällsvetenskap. Eftersom storleksnormering är begränsad så gynnas stora universitet framför små.

Shanghai-listan är utvecklad för att urskilja världens absoluta toppuniversitet, med fokus på naturvetenskap och medicin. För svenska universitet blir listan ganska märklig, och mycket beroende av nobelpristagare från första halvan av 1900-talet.

Indikatorer

Alumni (viktas 0,1): Antal personer med examen från lärosätet som fått nobelpris i fysik, medicin eller kemi, Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne eller Fields-medaljen.

Awards (viktas 0,2): Antal personer som fått nobelpris i fysik, medicin eller kemi, Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne eller Fields-medaljen och som var verksamma vid lärosätet när de tilldelades priset. För emeriti räknas det lärosäte där de senast var verksamma.

Antalet personer i världen som fått en utmärkelse av detta slag är mycket få, och en enda pristagare som är verksam vid eller har sin examen från lärosätet kan få mycket stora effekter på rankningen. En person ger Göteborgs universitet poäng i dessa indikatorer, Arvid Carlsson, som var emeritus från Göteborgs universitet när han tilldelades nobelpriset år 2000. 2020 fick Göteborgs universitet 14,9 poäng för detta på indikatorn Awards. Stockholms universitet fick på samma indikator 26,5 poäng, för fyra nobelpris utdelade 1903, 1929, 1943 och 1977. Lunds universitet har 0 poäng på Awards.

HiCi (viktas 0,2): Antal anställda som återfinns på Clarivates lista över högciterade forskare. Mer precist handlar det om 22 listor, för lika många vetenskapliga fält inom naturvetenskap, medicin, teknikvetenskap och samhällsvetenskap, samt den tvärvetenskapliga listan "Cross-Field".

Från och med 2014 används en uppdaterad lista, som använder sig av fältnormerade citeringar. Dessutom används endast författarnas första adress. De 22 fälten är olika stora, både vad gäller antalet papper och antalet forskare, och antalet forskare på varje lista beräknas utifrån antalet publikationer som tillhör de 1 procent högst citerade inom fältet – kvadratroten av antalet författarnamn bland dessa publikationer ger antalet forskare på listan.

Från och med 2019 års lista (som används i 2020 års rankning) filtreras artiklar med fler än 30 författare bort (något som tidigare endast gjordes för Physics och Space Sciences), och författare vars högciterade artiklar har en hög andel självciteringar diskvalificeras.

Göteborgs universitet hade 2019 åtta forskare på dessa listor: Kaj Blennow (Neuroscience & Behavior), Karl B. Swedberg (Clinical Medicine), R. Henrik Nilsson (Plant & Animal Science), D.G. Joakim Larsson (Cross-Field), Henrik Zetterberg (Neuroscience & Behavior), Sam Dupont (Cross-Field), Valentina Tremaroli (Cross-Field) samt Fredrik Backhed (Molecular Biology and Genetics). Karolinska institutet hade 11 forskare på listorna, Stockholms universitet 10, Uppsala universitet 4, Sveriges lantbruksuniversitet 4, Linköpings universitet 3, Chalmers 3, Lunds universitet 2, och KTH, Umeå , Linnéuniversitetet, Örebro universitet samt Högskolan i Gävle 1 var.

N&S (viktas 0,2): Antal originalartiklar under de senaste fem åren i tidskrifterna Nature och Sciencefrån lärosätet. För artiklar med flera författare (vilket är det vanliga) tilldelas den korresponderande författaren 1 poäng, försteförfattaren 0,5 poäng, andreförfattaren 0,25 poäng, och resterande författare 0,1 poäng. Vissa lärosäten, som bedöms vara specialiserade inom humaniora och samhällsvetenskap, undantas från denna indikator: London School of Economics, Handelshögskolan i Stockholm samt Tilburg University. Det är oklart hur detta undantag bedöms.

PUB (viktas 0,2): Antal originalartiklar i Web of Science-tidskrifter, eller mer precist Science Citation Index Expanded (SSIE) och Social Science Citation Index (SSCI) under föregående år. SSCI-artiklar viktas dubbelt.

PCP (viktas 0,1): Den viktade poängen för de ovanstående fem indikatorerna dividerat på antalet ”academic staff” (heltidsekvivalenter). SJTU har inte tillgång till information om academic staff för alla länder, men de har det för bl.a. Sverige, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz. För Sverige används gissningsvis personalstatistik hämtad från Universitetskanslersämbetets statistikdatabas, eller möjligen lärosätenas egna webbsidor.

Universitetssjukhusen räknas troligen som separata lärosäten (Lund, T. (2008) "Shanghailistan och de svenska universiteten". Chalmers). Publikationer med adressens ”Sahlgrenska Univ Hosp” tillfaller alltså inte Göteborgs universitet.

ARWU har provat flera olika typer av ämnesrankningar under åren, men den typ som har använts 2017-2022 kallas subject ranking, och den innehåller ett stor antal ämnesrankningar. Indikatorerna för dessa rankningar är inte desamma som för huvudrankningen, och de viktas olika mellan de olika ämnena; läs mer om detta här.

Alla de stora rankningarna har under flera år arbetat med att ta fram smala ämnesrankningar, troligen eftersom det är ett effektivt sätt att få uppmärksamhet: många fler lärosäten får en bra placering på åtminstone någon ämnesrankning, och det berättar lärosätena gärna om. En metodologisk fördel med ämnesrankningarna jämfört med totalrankningarna är förstås att de är smalare – man jämför inte äpplen och päron – och de har oftast en enklare konstruktion, vilket gör dem lättare att förstå. En nackdel är att underlaget för ämnesrankningarna är ännu mindre - mått som Nobelpris eller högciterade forskare är förstås ännu glesare utspridda när man bara tittar på enskilda ämnen (se ovan om ARWU:s totalrankning och indikatorn AWARDS.)

ARWU:s ämnesrankningar är i huvudsak bibliometriska, och de belönar, liksom totalrankningen, storlek: de indikatorer som tar hänsyn till storlek, CNCI och IC, har oftast bara ca 25 procents vikt tillsammans, och många gånger betydligt mindre.

En svårighet med bibliometriska indikatorer för smala ämnen är att ämnesklassning av artiklar alltid är problematisk, och ämnenas enkla namn är förrädiska: i Web of Science innehåller t.ex. kategorin Business även tidskrifterna Business Ethics Quarterly, Clothing and Textiles Research Journal, samt en lång rad tidskrifter om marknadsföring (det finns ingen egen kategori Marketing). Man kan därför behöva läsa igenom tidskriftslistorna för att förstå vad det egentligen är för ämne som är rankat. (Shanghairankningens gruppering av Web of Science-ämnen finns här, och listor över vilka tidskrifter som ingår i Web of Science-ämnena finns här.)

Shanghairankningens ämneslistor har även indikatorn AWARD, som alltså handlar om stora vetenskapliga priser. Det är inte alla ämnen som använder den indikatorn, men för de ämnen som gör det kan effekten bli något förvånande. Exempelvis är Nobelpriset i fysiologi och medicin grund för indikatorn AWARD i alla tre ämnena Biological Sciences, Clinical Medicine och Pharmacy & Pharmaceutical Sciences, med 24 procents vikt; dock görs en bedömning för varje ensklit pris av vilket ellervilka ämnen det ska ge poäng för. Exempelvis ger Arvid Carlssons nobelpris från 2000 Göteborgs universitet poäng i både Biological Sciences och Clinical Medicine, vilket i hög grad förklarar varför Göteborgs universitet får så hög placering i dessa ämnen. En lista över vilka priser som används i olika ämnens rankingar finns här.

Stora vetenskapliga priser kan i teorin vara ett bra mått på den vetenskapliga kvaliteten på en forskningsmiljö, men som indikator i en rankning fungerar de inte särskilt bra, helt enkelt eftersom priserna är så få och lärosätena så många. Ett enda nobelpris gör väldigt stor skillnad i rankningen, samtidigt som det är tveksamt om ett enda nobelpris säger så mycket om forskningsmiljöns vetenskapliga kvalitet. I ämnesrankningen för Biological Sciences har Göteborgs universitet ett nobelpris, vilket tar oss förbi Duke University, University of Melbourne, University of Tokyo och University of Edinburgh, vilka inte har några nobelpris i fysiologi och medicin. Det är naturligtvis roligt för Göteborgs universitet, men validiteten i mätningen måste ifrågasättas.

Q1 (publications) är antalet vetenskapliga artiklar i vetenskapliga internationella tidskrifter med en Journal Impact Factor som hör till de 25 % högsta, i det aktuella ämnet under perioden 2016–2020 (för 2022 års rankning). (Web of Science används för detta.)

CNCI (category normalised citation impact) är fältnormerad medelcitering, alltså antalet citeringar per publicerad artikel relaterat till det genomsnittliga antalet citeringar för artiklar i det aktuella ämnet, under perioden 2016–2020 (för 2022 års rankning).

IC (international collaboration) är andelen internationella sampublikationer i det aktuella ämnet under perioden 2016–2020 (för 2022 års rankning).

TOP är antalet publikationer i topprankade tidskrifter i det aktuella ämnet. Tidskrifterna rankas i första hand med hjälp av en enkätundersökning till forskare runt om i världen (år 2018 hade de ca 350 svarande). Listor över dessa tidskrifter finns här. I andra hand rankas de med hjälp av genomsnittlig citeringsgrad (Journal Impact Factor)

AWARD är antalet anställda som har fått viktiga priser i det aktuella ämnet. Priserna identifieras med hjälp av samma enkätundersökning som används för TOP-indikatorn. Äldre priser viktas ned.

Tidskriften U.S. News & World Report, med säte i Washington D.C., har under lång tid publicerat rankningar inom utbildningsområdet. Redan 1983 publicerade första versionen av "America's Best Colleges", och den rankningen har sedan blivit en av de mest spridda och inflytelserika rankningarna, kanske den mest spridda och inflytelserika, inom högskoleområdet i USA. (Den inkluderar bara lärosäten i USA.) En undersökning 2011 kom fram till att för de 25 högst rankade collegen innebar varje steg av försämrad placering i snitt 0,96 % färre sökande.

Tidskriften publicerar numera, förutom "Best Colleges", även "Best Graduate Schools", "Best Online Colleges", "High Schools" och, sedan 2014, "Best Global Universities". Alla dessa rankningar kommer i olika versioner, grupperade på ämnen och geografi ("Best Universities in Asia", "Best Online Master's Programs" osv.).

"Best Global Universities", där lärosäten från hela världen ingår, skapas i praktiken av Clarivate (samma företag som äger och driver Web of Science), på uppdrag av U.S. News & World Report. Den version av rankningen som släpptes 2020 inkluderade 1500 lärosäten.

Rankningen använder 13 indikatorer (se nedan), som kan grupperas på följande sätt: 

• Citeringar 50 %
• Anseendeundersökning 25 %
• Publikationsvolym 15 %
• Internationellt samförfattade publikationer 10 %
   

75 % av indikatorernas vikt kommer alltså från bibliometri och resten från en anseendeundersökning. Det innebär att det nästan uteslutande är forskning som mäts, och framförallt naturvetenskap och medicin. De bibliometriska måtten i sig är inte dåliga, men dels samvarierar många av dem starkt och dels kan det vara problematiskt att väga ihop dem till ett enkelt mått. Men det är ju å andra sidan en förutsättning för en rankning och svår att undvika. Anseendeundersökningen dras med samma problem som motsvarande undersökningar från THE och QS: låg svarsfrekvens, skev fördelning och låg validitet.

Indikatorer

Global research reputation (12,5 % vikt)

Clarivate genomför en anseendeundersökning av samma slag som Times Higher Education och QS. De aggregerar svar från de senaste fem åren och viktar svaren för att balansera ojämnheter i svarsfrekvens från olika länder. Endast personer som publicerat artiklar i Web of Science-tidskrifter bjuds in till undersökningen. Denna undersökning används för att skapa indikatorn för globalt anseende. Värdet logaritmeras.

Regional research reputation (12,5 % vikt)

Anseendeundersökningen används också för att skapa en regional indikator, där endast röster från respondenter i samma region som det aktuella lärosätet räknas. Sex regioner används: Afrika, Asien, Australien/Nya Zeeland, Europa, Latinamerika and Nordamerika. T.ex. räknas för GU endast röster från andra länder i Europa. Värdet logaritmeras.

Publications (10 % vikt)

Antal publikationer (av typen articles, reviews och notes) från lärosätet som publicerats i någon Web of Science-tidskrift, under de senaste kompletta fem åren. (För rankingen som publicerades 2020 betyder det publikationer mellan 2014 och 2018.) Värdet logaritmeras.

Books (2,5 % vikt)

Antal böcker från lärosätet som publicerats så att den indexeras av Web of Science. Värdet logaritmeras.

Conferences (2,5 % vikt)

Antal konferensbidrag från lärosätet som publicerats så att den indexeras i Web of Science's Conference Proceedings. Värdet logaritmeras.

Normalized citation impact (10 % vikt)

Fältnormerad citering innebär att antalet citeringar till en publikation jämförs med medelvärdet för den aktuella publikationstypen, ämnet och året. En fältnormerad citering på 1,0 för en kemiartikel från 2017 innebär att publikationen har lika många citeringar som genomsnittet för kemiartiklar publicerade 2017. Ett värde på 2,0 innebär dubbelt så många citeringar som genomsnittet, osv. I denna indikator beräknas den genomsnittliga fältnormerade citeringen för ett lärosätes publikationer den aktuella perioden (se Publications).

Total citations (7,5 % vikt)

I denna indikator multipliceras Publications med Normalized citation impact, dvs. man räknar antalet fältnormerade citeringar. Värdet logaritmeras.

Number of publications that are among the 10 % most cited (12,5 % vikt)

I denna indkator mäter man hur många av ett lärosätes publikationer som tillhör de 10 % högst citerade, för den aktuella publikationstypen, ämnet och året. Värdet logaritmeras.

Percentage of total publications that are among the 10 % most cited (10 % vikt)

I denna indkator mäter man hur stor andel av ett lärosätes publikationer som tillhör de 10 % högst citerade, för den aktuella publikationstypen, ämnet och året.

International collaboration (5 % vikt)

Denna indikator mäter hur stor andel av ett lärosätes publikationer som har publicerats tillsammans med en författare från ett lärosäte i ett annat land. Värdet logaritmeras.

International collaboration - relative to country (5 % vikt)

Här jämförs andelen internationellt samförfattade publikationer för ett lärosäte med andelen sådana publikationer för hela landet. Värdet logaritmeras.

Number of highly cited papers that are among the top 1 % most cited in their respective field (5 % vikt)

Denna indikator liknar Number of publications that are among the 10 % most cited, men dels tittar man bara på de 1 % högst citerade publikationerna, och dels används en grövre ämnesindelning. I 10 %-måttet användes en indelning med ca 250 ämnen, och i 1 %-måttet används en indelning med 22 ämnen. I 1 %-måttet jämförs publikationerna dessutom med publikationer från de tio senaste åren, istället för de fem senaste åren. Värdet logaritmeras.

Percentage of total publications that are among the 1 % most highly cited papers (5 % vikt)

Denna indikator visar hur stor andel av ett lärosätes publikationer som utgörs av "Number of highly cited papers that are among the top 1 % most cited in their respective field".

Indikatorerna z-normeras och omvandlas sedan till en 0-100-skala så att det lärosäte med högst poäng får värdet 100 och det med lägst poäng får värdet 0. Indikatorerna och metoden beskrivs i detalj här. 

Alla de stora rankningarna har under flera år arbetat med att ta fram smala ämnesrankningar, troligen eftersom det är ett effektivt sätt att få uppmärksamhet: många fler lärosäten får en bra placering på åtminstone någon ämnesrankning, och det berättar lärosätena gärna om. En metodologisk fördel med ämnesrankningarna jämfört med totalrankningarna är förstås att de är smalare – man jämför inte äpplen och päron – och de har oftast en enklare konstruktion, vilket gör dem lättare att förstå. En nackdel är att underlaget för ämnesrankningarna är ännu mindre - rösterna i anseendeundersökningarna är förstås ännu glesare utspridda när man bara tittar på enskilda ämnen.

U.S. News & World Report publicerar ämnesrankningar samtidigt som de publicerar huvudrankningen Best Global Universities. Antalet ämnen ökar för varje år, då ämnen splittras i två eller flera, vilket gör det omöjligt att jämföra med tidigare års resultat. I 2020 års version fanns 38 ämnesrankningar, och i 2021 års version 43 stycken.

Ämnesrankningarna i Best Global Universities använder samma indikatorer som huvudrankningen (se ovan på den här webbsidan), även om inte alla ämnen rankas med samtliga indikatorer (detaljer finns här). Det innebär att ämnesrankningarna på samma sätt som huvudrankningen nästan uteslutande gäller forskning, och att de fungerar bäst för ämnen som har internationella tidskriftsartiklar som huvudsaklig publikationsform för sin forskning - de flesta ämnen inom humaniora, konst och samhällsvetenskap tillhör inte den kategorin.

En svårighet med bibliometriska indikatorer för smala ämnen är att ämnesklassning av artiklar alltid är problematisk, och ämnenas enkla namn är förrädiska: till exempel innehåller kategorin Economics and Business även tidskrifterna Business Ethics Quarterly, Clothing and Textiles Research Journal, samt en lång rad tidskrifter om marknadsföring (det finns ingen egen kategori Marketing). Man kan därför behöva läsa igenom tidskriftslistorna för att förstå vad det egentligen är för ämne som är rankat. En övergripande beskrivning av vilka sorters tidskrifter som ingår i de olika ämnena finns här.

QS World University Rankings produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS (Namnet kommer från efternamnen på företagets två grundare Nunzio Quacquarelli och Mattew Symonds). Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THE (eller THES, Times Higher Education Supplement). Sedan 2010 skapar THE sin ranking på annat sätt, och QS producerar sin rankning på egen hand.

Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankningslista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankningen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, den grova fältnormeringen skapar en skevhet i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem.(Utbildningsintensiva lärosäten får lägre värden på indikatorerna Faculty per Student och Citations per Faculty än forskningsintensiva lärosäten, oavsett kvaliteten på deras forskning eller undervisning.)

2023 förändrade QS sin metod och lade till några nya indikatorer som öppnar för ännu mer kritik, Graduate Employment Rate, Alumni Impact och Sustainability. Gradueta Employment Rate mäts på olika sätt av olika lärosäten, och anställningsgraden beror mer på arbetsmarknaden i aktuellt land/region än på utbildningens kvalitet. Alumni Impact utgår från listor som andra organisationer sätter samman och som troligen sällan har någon som helst vetenskaplig bas. Det faktum att QS inte berättar vilka listor som används är i sig ett stort problem, eftersom det innebär att ingen kan veta vad som mäts eller kontrollera resultatet. Sustainability mäts med indikatorer som i många fall ligger mycket långt ifrån lärosätenas egentliga arbete inom hållbar utveckling. (T.ex. ges poäng för om lärosätet har ett Office for Disability Support; jämlikhetsmåtten räknas bara andel kvinnor, inte könsbalansen; och en av indikatorerna för samverkan ger enbart poäng för samarbeten med företag på Forbes 2000-listan.)

Metoden beskrivs utförligt på QS egen webbplats, men sammanfattas nedan.

Indikatorer

Academic Reputation (30 % vikt). 
Den tyngsta komponenten i rankningen är en enkätundersökning riktad till akademiker om vilka lärosäten de anser är bäst. Vi känner inte till den exakta svarsfrekvensen, men allt pekar på att den är mycket låg. 2018 var antalet respondenter 80 000, vilka hade ackumulerats under fem år. Antalet mottagare av enkäten varje år uppskattas till ca 300 000. Urvalet är inte slumpmässigt, och resultatet bör endast tolkas mycket grovt (t.ex. fyra-fem kategorier). QS använder som bekant inte grova kategorier.

QS använder också en regionviktning av denna indikator, vi vet inte hur den viktningen går till

Employer Reputation (15 % vikt)
Detta är en enkätundersökning som går till arbetsgivare, i syfte att ta reda på hur populära lärosätenas alumner är på arbetsmarknaden. Antalet inbjudna och antalet respondenter för denna undersökning är höljd i dunkel, men gissningsvis är svarsfrekvensen inte mycket bättre än för akademikerenkäten, eftersom QS då troligen skulle ha berättat om detta. QS hävdar att 2018 års undersökning bygger på 40 000 svar, och detta är då ackumulerat under fem år.

Även denna indikator regionviktas på ett oklart sätt.

Graduate Employment Rate (2,5 % vikt)
Detta mäts genom att lärosätena själva rapporterar in andelen alumner som har jobb, och QS antar att lärosätena gör enkätundersökningar till sina alumner om detta. Att undersökningarna görs på olika sätt och undersöker anställningsförhållandena vid olika tidpunkter efter examen verkar inte bekymra QS nämnvärt. För Göteborgs universitets de har vi rapporterat in registerbaserade uppgifter från SCB.

Alumni Impact (2,5 % vikt)
Detta handlar om att alumnerna ska få framstående positioner i näringsliv och samhälle, vilket QS mäter genom att titta på olika sorts publicerade listor. QS skriver att de använder drygt 40 olika listor, men anger inte vilka listor detta är utan ger bara några exempel: Forbes 30 under 30, Global thinkers top 100, The Root 100 och 100 most influential Africans. QS samlar in namnen som står på listorna, letar upp vilket lärosäte personerna har sin examen ifrån och skapar ett index utifrån typ av examen, ämne för examen, och alumnernas ålder (sic!).

International Faculty (5 % vikt) och International Students (5 % vikt)
Dessa indikatorer mäter andelen utländska anställda och andelen utländska studenter. Informationen hämtas från frågeformulär riktade till lärosätena själva och från andra tillgängliga källor (webbsidor, statistikmyndigheter, etc.). Vi vet inte vilka uppgifter som använts för vilka lärosäten.

International Research Network (5 % vikt)
Denna indikator är ett försök att mäta inte bara antal internationella sampublikationer, utan också hur många olika länder lärosätena sampublicerar med. En mer diversifierad grupp länder är bättre, tycker QS. Värdet beräknas med följande grundläggande formel:

     IRN = L / ln(P)

där P är antalet samarbetslärosäten och L är antalet länder där dessa samarbetslärosäten är baserade. För att räknas som ett samarbetslärosäte ska man ha minst tre sampublikationer med minst en citering under den senaste femårsperioden.

Värdet fältnormeras (i fem breda ämnesområden och ett okänt publikationstyper). Publikationer med väldigt många författare exkluderas; vad som menas med "väldigt många" beror på ämnet (se Affiliation Cap).

Faculty Student (10 % vikt)
Antalet anställda per student. Informationen hämtas på samma sätt som för internationaliseringsindikatorerna.

Citations per Faculty (20 % vikt)
Antalet citeringar per anställd. Beräkningen sker sedan 2015 per ämnesområde, och det finns fem områden: Arts & Humanities, Engineering & Technology, Life Sciences & Medicine, Natural Sciences, samt Social Sciences & Management. Sedan beräknas ett medelvärde för dessa områden. Citeringsinformationen hämtas från publiceringsdatabasen Scopus och personalinformationen på samma sätt som internationaliseringsindikatorerna.

Sustainability (5 % vikt)
Detta är en stor uppsättning indikatorer som bakats ihop till en enda indikator. Indikationen på QS webbplats.

QS sammanställer även 5 breda ämnesrankningar och 51 smala ämnesrankningar.

Alla de stora rankningarna har under flera år arbetat med att ta fram smala ämnesrankningar, troligen eftersom det är ett effektivt sätt att få uppmärksamhet: många fler lärosäten får en bra placering på åtminstone någon ämnesrankning, och det berättar lärosätena gärna om. En metodologisk fördel med ämnesrankningarna jämfört med totalrankningarna är förstås att de är smalare – man jämför inte äpplen och päron – och de har oftast en enklare konstruktion, vilket gör dem lättare att förstå. En nackdel är att underlaget för ämnesrankningarna är ännu mindre - exempelvis är en tumregel för bibliometri att det behövs ungeför 1000 publikationer för att citeringsmått ska vara stabila, och få lärosäten producerar så många publikationer inom enskilda ämnen.

I QS ämnesrankningar används några av de indikatorer som i huvudrankningen -- Citations per Paper, Academic Reputation samt Employer Reputation --  plus H-index: det största heltal H för vilket gäller att lärosätet har H publikationer (inom det aktuella ämnesområdet) med minst H citeringar vardera. Balansen mellan indikatorerna varierar mellan ämnena. Mer detaljer om metoden finns på QS webbplats.

2022 införde QS en ny indikator för de breda ämnesområdena: International Research Network Index. Detta index definieras som (L-1)/ln(P), där L är antalet "locations" och P är antalet "international partners". QS beskriver inte vad som menas med "locations" och "international partners", men troligen utgår man från samförfattade publikationer i Scopus och räknar antalet unika länder, vilket kallas "locations". Sedan räknar man antalet unika lärosäten i andra länder än det egna, vilket kallas  "international partners".

För att förstå hur detta mått fungerar kan man stoppa in lite siffror i formeln. Om vi antar att det finns 195 länder i världen blir det maximala värdet för denna indikator 194/ln(194)=36,83 och det minimala värdet troligen 0. (Om man inte har några internationella partners alls antar vi att QS sätter värdet till 0, även om den angivna formeln inte kan hantera den situationen.) Mer generellt så ökar värdet ju fler länder man samarbetar med, men sjunker ju fler lärosäten man samarbetar med inom varje land. (Denna sänkning är dock måttlig, eftersom värdet logaritmeras.) Om man tänker sig att GU har publicerat artiklar med forskare i 100 länder och att dessa fördelar sig på 200 lärosäten så blir värdet 99/ln(200)=18,69. Om vi lägger till ett land till (och med nödvändighet ett nytt lärosäte), blir resultatet 18,86. Om vi stället lägger till ett nytt lärosäte i ett land där vi redan har samarbetat, blir resultatet 18,67.

För väl etablerade, breda forskningsuniversitet torde skillnaden i denna indikator vara försumbar.

Ämnesrankningarna innehåller 200-500 olika lärosäten.

En del av den kritik som finns mot huvudrankningen gäller även ämnesrankningarna: enkätundersökningarna är inte representativa och anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt. Dessutom tillstöter ytterligare problem för ämnesrankningarna:

• H-index är inte något bra citeringsmått. En utförlig kritik finns i Carnes, Cameron (2017). The h-index-debate: An Introduction for Librarians. I The Journal of Academic Librarianship, Vol 43, Issue 6. November 2017, sid. 487-494. Den kanske mest grundläggande kritiken är att måttet är starkt korrelerat till antalet publikationer, vilket visas övertygande i Gaster N. & Gaster M. (2012). A critical assessment of the h-index. I BioEssays, Vol.34 Issue 10. Oktober 2012, sid. 830-832.
• Antalet publikationer som ligger till grund för citeringar per paper är naturligtvis ännu mindre när man bara tittar på enskilda ämnen, vilket leder till ännu sämre stabilitet (se ovan).
• En svårighet med bibliometriska indikatorer för smala ämnen är att ämnesklassning av artiklar alltid är problematisk, och ämnenas enkla namn är förrädiska. Man behöver därför veta vilka tidksrifter som ingår i ett ämne för att förstå vad ämnet egentligen består av, och QS har dessvärre inte offentliggjort detta.

Det brittiska företaget QS har producerat universitetsrankningar sedan 2004, till en början i samarbete med Times Higher Education och senare under eget namn. De har en bred uppsättnings rankningar, och sedan 2023 ingår även QS Sustainability Rankings. Rankningen försöker mäta lärosätena utifrån FN:s globala hållbarhetsmål, och QS delar upp detta i tre delar. Den första kallas environmental impact, och handlar om lärosätets forskning och utbildning inom miljö och särskilt klimat, och även lärosätets egna klimatarbete. Den andra kallas social impact och handlar om lärosätets forskning, utbildning och egna arbete i frågor om jämlikhet, hälsa, samverkan och liknande områden. Den tredje delen kallas governance och gäller mestadels lärosätetsegna arbete med transparens och attityder. Gränserna mellan dessa delar är inte helt tydlig. 

Indikatorer

Allmänt

Flera indikatorer använder sig av uppgifter från QS anseendeenkäter, Academic Reputation Surveyoch Employer Reputation Survey. Dessa enkäter har använts länge av QS för att mäta lärosätenas anseende och som indikatorer i QS World University Rankings, men nu har de lagt till frågor av lite annan art. I Academic Reputation Survey ställer de frågor om respondentens eget lärosäte och hur respondenten uppfattar hållbarhetsarbetet där. I Employer Reputation ställer de mer detaljerade frågor om hur väl alumnerna matchar arbetsgivarens behov.

När det gäller bibliometriska indikatorer använder QS en modell med tre eller fyra mått, som alla baserar sig på publikationer under fem år (2016-2020 för den rankning som publiceras 2023). De tre första måtten kallas research impact och kommer ur Elseviers Scopus:

• Totalt antal citeringar (30 %)
• Fältnormerad medelceitering (30 %)
• Andel publikationer i högciterade tidskrifter (de 10 % av tidskfiterna som har högst genomsnittlig citering, definierat med CiteScore Percentile) <(40 %)

Dessa begränsas ofta till en enskild SDG, på så sätt att urvalet av publikationer begränsas till sådana som berör en given SDG.

Detta kombineras ibland med antal policy citations, vilket betyder antal referenser till lärosätets forskningsartiklar i Overtons databas med policydokument. Denna databas domineras av engelskspråkiga dokument och dokument från den anglosaxiska världen, men innehåller även dokument från andra länder och på andra språk (Szomsor & Adie, 2022). Eftersom det kan finnas skillnader mellan länder vad gäller i vilken grad man refererar till forskningsartiklar direkt i sina policydokument (istället för att t.ex. göra det i förarbeten) är det relevant att ställa frågan hur stor andel av policyciteringarna som kommer från de olika länderna, men det beskrivs dessvärre inte i artikeln.

Social Impact (45 %)

Equality (12 %)

• Research Impact into SDGs for Equality (4 %) 

  De tre bibliometiska mått som beskrivs ovan, begränsat till SDG5 (Gender Equality) och SDG10 (Reduced Inequalities).

• Student Gender Ratio (1 %)
• Faculty Gender Ratio (1 %)
• Women in Leadership Ratio (1 %)
• Equality, Diversity and Inclusion Policy (1 %)

• Academic Equality (Staff Perception) (2 %)

  Här används resultat från QS Academic Reputation Survey, så som beskrivs ovan. Frågorna som ställs gäller om huruvida respondenterna tycker att deras lärosäte har särskilda åtgärder för att stödja personal med funktionshinder; om lärosätet aktivt stödjer jämlikhet för LGBT+-personer; och om lärosätet arbetar aktivt med att stödja jämställdhet. Respondenterna svarar på en 1-5-skala (strongly disagree till strongly agree), och detta omvandlas (z-normering och omskalning) till en 1-100-skala.

• Disability Support (1 %)

  Detta bygger på uppgifter från lärosätet om olika åtgärder för att stödja funktionshindrade.

• Equality National Statistics (1 %)

  Denna indikator gäller landet som helhet, och bygger på uppgifter om lönegap för män/kvinnor, andel kvinnor i arbetskraften, osv.

Knowledge Exchange (10 %)

• Knowledge Exchange: Progress/Dissemination (6 %)

  Forskningspublikationer med lärosäten i låg- och medelinkomstländer, och forskningspublikationer med andra länder. Det verkar som det finns två underliggande indikatorer, en för låg- och medelinkomstländer och en för andra länder. Varje underligande indikator beräknas enligt QS metod för international research network, som i princip belönar att man sprider sitt samarbete med många olika länder och lärosäten.

• Outreach and Community Engagement (1 %)

  Har lärosätet outreach projects eller inte?

• Staff perception (2 %)

  Detta hämtas från QS Academic Reputation Survey (se ovan), där frågan lyder: "My university is committed to making a positive impact on society”.

• Policy Citations (Social) (1 %)

  Antal policyciteringar (se ovan) per SDG (medelvärde) för SDG1 (No Poverty), SDG2 (Zero Hunger), SDG3 (Good Health & Wellbeing, SDG4 (Quality Education), SDG5 (Gender Equality), SDG6 (Clean Water & Sanitation), SDG8 (Decent Work & Economic Growth), SDG9 (Industry, Innovation & Infrastructure), och SDG10 (Reduced Inequalities).

Impact of Education (7 %)

• Research Impact of SDGs for Education (3 %)

  Research impact (se ovan) för SDG4 (Quality Education).

• Academic Reputation for Impact of Education (1 %)

  Resultat i QS Academic Reputation Survey inom ämnena Education, Politics, Social Policy, Law samt Art & Design. Medelvärdet för dessa ämnen används.

• Alumni Impact for Education (1 %)

  Antal alumner som jobbar "across the education sector", och då verkar de inkludera universitet. Så om man har nobelprisalumner får man poäng för det. Även de tio högst citerade forskarna i de fem breda ”faculty areas”, enligt SciVal, genererar poäng för sina hemuniversitet.

• Academic Freedom Index (1 %)

  Forskningsinstitutet V-Dem vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet publicerar ett index på akademisk frihet för alla länder i världen. Värdet för lärosätets land används här.

• Impact of Education National Statistics (1 %)

  Detta gäller lärosätets land.

  - Antal inresande studenter, enligt UNESCO

  - Examensfrekvens från högre utbildning , enligt UNESCO

  - Utgifter för utbildning, enligt Världsbanken

Employability and Opportunities (11 %)

• Employer Reputation (2 %)

  Detta hämtas från QS Employer Reputation Survey.

• Research Impact on SDGs for Employment and Opportunities (4 %)

  Research impact (se ovan), i SDG8 (Decent Work & Economic Growth), SDG9 (Industry, Innovation & Infrastructure) och SDG16 (Peace, Justice & Strong Institutions).

• Job Preparedness (Graduates View) (1 %)

  Detta hämtas från QS Employer Reputation Survey (se ovan). Frågan lyder: "To what extent were the skills gained during their latest degree relevant to their current work activities?"

• Employment and Opportunities National Statistics (1 %)

  Arbetslöshet i landet (omvänd indikator); hämtas från Världsbanken.

• Partnership with Industry (2 %)

  Lärosäten som har "active research partnerships with companies in the Forbes 2000 list." Oklart hur detta samlas in.

• Skills Satisfaction (1 %)

  Detta hämtas från QS Employer Reputation Survey. Arbetsgivarna anger hur nöjda de är med alumner från olika lärosäten.

Health and Wellbeing (5 %)

• Research Impact of SDGs for Health and Wellbeing (3 %)

  Research impact (se ovan) i SDG1 (No Poverty), SDG2 (Zero Hunger), 3 (Good Health & Wellbeing) och 6 (Clean Water & Sanitation).

• Health Provision on Campus (1 %)

  - “The provision of healthy and affordable food options on campus.” (ja/nej)

  - “Access to physical healthcare services on campus” (ja/nej)

  - “Access to mental health support for both staff and students” (ja/nej)

• Health and Wellbeing National Statistics (ja/nej)

  - Subjective wellbeing score från the Sustainable Development Report.

  - The Yale Environmental Performance Index

Environmental Impact (45 %)

Environmental Sustainability (15 %)

• Alumni Impact for Innovation (5 %)

  Antal alumner som fått olika priser och som finns med på olika listor, som fokuserar på näringslivet. Lists such as Forbes "30 Under 30: Social Entrepreneurs", "Stockholm Water Prize" by Stockholm Water Foundation, FT's 'Climate Leaders 2022' are used in this metric.

• Member of an officially recognized sustainable group (1 %)

  De erkända grupperna är U7 Alliance, ISCN Network, HESI Network, IARU och International University Climate Alliance. Är lärosätet medlem i någon av dessa grupper får det en poäng.

• Climate change commitment (staff perception) (2 %)

  Från QS Academic Reputation Survey (se ovan). Påstående som respondenten ska ta ställning till är: "My university prioritizes minimizing its climate change impact in its day-to-day operations."

• Publicly available strategy or policy on sustainable procurement and investment (1 %)

  A publicly available policy or explanation on how the university considers sustainability in its procurements processes (ja/nej)

  A publicly available policy or explanation on how the university considers sustainability in its investments (ja/nej)

• Student Society focused on Environmental Sustainability (1 %)

  Det ska finnas en studentförening som har skapats och som drivs av studenter och för studenter, med fokus på miljö, gröna frgor, bevarande och/eller klimatfrågor.

• Mål om nollutsläpp (1 %)

  Det ska finnas ett mål om nollutsläpp, som lärosätet officiellt har antagit. Här får man olika poäng beroende på årtalet för nollutsläpp.

• Utsläppseffektivitet (1 %)

  Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, enligt GHG:s protokoll, dividerat på lokalernas yta.

• Renewables Generated Onsite (1 %)

  Energi som produceras av lärosätet med förnybara källor: solpaneler, vindkraftverk, osv.

• Progress Towards target (1 %)

  I arbetet mot nollutsläpp ska man mäta hur det går. Då utgår man från ett basår (inte tidigare än 2005), och ser hur mycket man har reducerat sina utsläpp sedan dess, det aktuella året.

• Policy on Climate Strategy (1 %)

  Har man en publicerad strategi för att minska sin klimatpåverkan?

Environmental Education (17 %)

• Academic Reputation in Earth & Enviroment (10 %)

  Resultat i QS Academic Reputation Survey inom de två ämnena Earth & Marine Sciencesoch Enviromental Sciences.

• Alumni Impact for Enviromental Sustainability – Public and Third Sector (4 %)

  Alumner som fått olika priser och som finns med på olika listor, som fokuserar på den offentliga sektorn och "third sector" (välgörenhetsorganisationer och NGO:er). Lists such as "Champions of the Earth" by UN, "Blue Planet Prize" by Asahi Glass Foundation are used here.

• Climate Science and/or Sustainability Courses (3 %)

  Att lärosätet har utbildningar inom the environment / climate science / environmental sustainability, som man får poäng för (0 eller 50 poäng) och som man kan få examen från (0 eller 50 poäng).

Environmental Research (13 %)

• Research Impact of SDGs for Environmental Research (9 %)

  De SDG:er som beaktas är SDG7 (Affordable and Clean Energy), SDG11 (Sustainable Cities and Communities), SDG12 (Responsible Consumption and Production), SDG13 (Climate Action), SDG14 (Life Below Water), och SDG15 (Life on Land).

• Sustainable Research National Statistics (National Commitment to Research) (1 %)

  De hämtar uppgifter från UNESCOS databas om Global spending on R&D (all R&D, inte bara för hållbar utveckling), och normerar om det till en skala 1-100.

• Research Center focused on Environmental Sustainability (2 %)

  Om man har ett centrum med anställd personal kan man få 50 poäng. Om centret på något sätt deltar i undervisning på grund- eller avancerad nivå kan man få 50 poäng.

• Policy Citations (Environmental) (1 %)

  Totalt antal citeringar från policydokument till lärosätets publikationer (under perioden 2016-2020), per SDG; endast de SDG:er som räknas upp under research impact ovan ingår. Antalet citeringar justeras och normeras på samma sätt som de andra bibliometriska indikatorerna ovan.

Governance (10 %)

• Ethics Culture (1 %)

  - The university develops clear ethical values (e.g., diversity, honesty, respect, fairness) and these are enshrined in a publicly available strategic document

  - The university provides training based on those values at all levels of the organization

  - There is an office for ethical compliance within our institution, with a designated official with oversight on ethical matters across the institution

  - Our organization has an internal reporting system to assure the confidentiality of whistleblowers or a grievance procedure for staff concerning an employment matter

  - Existence of anti-bribery and corruption policy or equivalent

  - Policy has been updated in the past 3 years

  - Do you have an equality, diversity and inclusion committee, office or officer (or the equivalent) tasked by the administration or governing body to advise on and implement policies, programmes and trainings related to diversity, equity, inclusion and human rights on campus?

• Open-Access Publishing (1 %)

  Andelen av lärosätets publikationer som är tillgängliga som Open Access. Gold och Hybrid viktas högre än Green. Beräkningen görs per fem fakultetsområden, och detta vägs sedan ihop till ett totalvärde. Fakultetsområdena viktas olika, så att en publikation i Arts & Humanities väger tyngre än en i Natural Sciences.

• Dedicated staff / team for Sustainable Development (1 %)

  Evidence that the university has a dedicated staff member or team whose sole responsibility is to advance sustainable development at the institution.

• Transparent ekonomisk redovisning (1 %)

  Har lärosätet en offentligt publicerad årsredovisning?

• Studentkår (1 %)

  Det finns en studentkår

  - som är del av en nationell organisation

  - och som utser sin egen ledare, genom studentval.

• Studentrepresentation i ledningen (1 %)

  Finns det studentrepresentation i "the governing body"?

• Publicerade protokoll (1 %)

  Publiceras protokoll från styrelsemöten?

• Har landet skrivit under FN:s konvention mot tortyr (1 %)

  Ja/nej

• Staff perception (1 %)

  Hämtas från QS Academic Reputation Survey (se ovan), och påståendet som respondenten ska ta ställning till lyder: "My university acts ethically in its teaching, its research, and its contribution to society."

• Policy Citations (Governance) (1 %)

  Antal policy citations inom SDG 16 (Peace, Justice & Strong Institutions).

Diskussion

QS har valt att använda ett stort antal indikatorer i sin rankning, och det gör förstås att de kan hävda att de täcker alla aspekter av hållbarhetsområdet. Många indikatorerna dras dock med stora problem:

• Kategoriseringen av forskningspublikationer i lika SDG:er är alltid problematisk, eftersom akademin inte är organsiread efter SDG:er utan efter ämnen.
• De egenrapporterade uppgifterna ger en mycket grov bild av lärosätets arbete med hållbar utveckling, och flera av frågorna är ofta helt irrelevanta många lärosäten (till exempel om det finns tillgång till sjukvård på campus - i en svensk kontext är det svårt att se det som del av hållbarhetsarbetet).
• Statistik som berör hela landet är inget som det enskilda lärosätet påverkar och hör inte hemma i en rankning av lärosäten.
• Den databas med dokument som ligger till grund för räknandet av policy citations är knappast balanserad, utan har kraftig slagsida mot den anglosaxiska världen. Det är också ett tveksamt sätt att mäta forskningens påverkan på policy, eftersom policydokumenten inte als behöver referera till den forskning de bygger på. De är ju inte vetenskapliga artiklar.
• Många indikatorer bygger på QS anseendeundersökningar, som har mycket låga svarsfrekvenser (troligen mindre än 1 %).
• Validiteten för många indikatorer är uppenbart mycket låg, t.ex. Alumni Impact for Education: vad säger det om lärosätets utbildningskvalitet att en alumn har fått nobelpris?

QS publicerar inte heller de underliggande siffrorna, utan bara resultatet i de grova kategorierna Equality, Knowledge Exchange, Impact of Education, osv., varför det inte går att analysera rankningsresultaten.

THE University Impact Rankings släpptes första gången 2019-04-03, och försöker mäta lärosätenas arbete med att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG:er). Lärosätena rapporterar in uppgifter per SDG och THE producerar delrankningar för var och en av SDG:erna. Delrankningarna vägs sedan samman till en huvudrankning.

Sammanvägningen görs på det sättet att för varje lärosäte väljs de tre bästa SDG:erna, förutom SDG 17 som är obligatoriskt, och så vägs poängen för dessa fyra SDG:er samman. (SDG 17 ges vikten 22 procent och de tre övriga 26 procent.) Det är alltså olika SDG:er som används i huvudrankningen för olika lärosäten.

Lärosätena måste sålunda rapportera in uppgifter för SDG 17 och minst tre andra SDG:er, men de väljer själva vilka tre SDG:er detta ska vara. Om man rapporterar in uppgifter för flera mål väljer THE ut de tre bästa SDG:erna för just det lärosätet.

Delrankningarna (en per SDG) använder flera olika datakällor:

• Forskningspublikationer. THE gör en särskild utsökning av publikationer i Elseviers publikationsdatabas Scopus. Utsökningen är tänkt att fånga publikationer som är relevanta för den aktuella SDG:n. Endast publikationer som publicerats under perioden 2014-2018 används för 2020 år rankning (2013-2017 för 2019 års rankning). Dessa bibliometriska indikatorer z-normeras alltid.
   
• Kvantitativa uppgifter från lärosätena. Detta handlar om antalet studenter, antal examina av någon särskild typ, antal kvinnliga professorer, och liknande. Dessa uppgifter storleksnormeras oftast (dvs. man räknar fram andelar snarare än absoluta tal), och oftast z-normeras de.
   
• Kvalitativa uppgifter från lärosätena. THE frågar exempelvis efter policies och styrdokument för särskild områden, eller exempel på hur lärosätena arbetar med någon viss fråga. Detta är den avgjort svåraste datakällan, dels eftersom uppgifterna måste läsas, förstås och bedömas för att kunna översättas till ett tal som kan användas i rankningen, och dels för att dessa kan vara på vilket språk som helst, inte bara t.ex. engelska. Till 2020 års rankning har THE förtydligat hur de gör kvantifiteringen av dessa uppgifter:
  - 1 poäng om man svara ja på den aktuella frågan.
  - Max 1 poäng om man bifogar belägg. (Ett halvt poäng om belägget är generellt och ett helt poäng om belägget är specifikt.)
  - 1 poäng om belägget är "public", med vilket de troligen menar att det är öppet tillgängligt på Internet. 
  
  Notera att det alltså inte görs någon bedömning av omfattningen, kvaliteten eller relevansen i det arbete som beläggs

Utifrån dessa typer av datakällor använder varje delrankning något olika indikatorer. Dessa beskrivs i avsnitten nedan.

FN:s globala mål för hållbar utveckling är breda och gäller saker som bara i begränsad omfattning direkt berör universitetens arbete. THE har valt att mäta även delar av universitetens verksamhet som indirekt berör målen, som t.ex. forskning inom relevanta ämnen. Detta är på sitt sätt lovvärt, men konsekvensen blir förstås att det blir mycket svårt att få fram bra indikatorer:

• De ska kunna mätas på ett stabilt sätt (reliabilitet).
• De ska mäta det de avser mäta (validitet).
• De ska fungera för universitet i alla, eller de flesta, av jordens länder.
• De ska inte kräva alltför stor arbetsinsats.

THE har naturligtvis inte lyckats lösa detta formidabla problem, och istället gör man som man brukar och mäter det man kan kan mäta. Det medför de sedvanliga svagheterna med rankningen: den mäter inte det den utger sig för att mäta och resultatet kommer att variera kraftigt från år till år. 

Den nya typen av kvalitativa indikatorer, där lärosätena skickar in texter som ska belägga att de har policies eller verksamhet av någon viss typ, skapar en ny sorts svårigheter: att förstå texterna och bedöma dem så väl att ett betyg kan ges. Detta skapar en ny nivå av osäkerhet i resultat och tolkning.

Med detta sagt är initiativet värt viss respekt, eller åtminstone uppskattning. Rankningens själva existens ger uppmärksamhet åt andra mål för universitetens verksamhet än de som vanligen uppmärksammas (internationellt framstående forskning och liknande).

Nedan beskrivs indikatorerna för de SDG:er som Göteborgs universitet deltar i 2020.

SDG 3 – Good health and wellbeing

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Nio indikatorer används, placerade i tre grupper.

3.1 Forskning om health and wellbeing (27 % vikt)

Detta gäller forskning "that is relevant to key diseases and conditions". THE använder nyckeord för att söka fram dessa publikationer.

• 3.1.1. Andel forskningspublikationer som har lästs eller laddats ned (10 % vikt). THE har inte avslöjat hur detta mäts.
• 3.1.2. Andel forskningspublikationer som refereras i kliniska riktlinjer (clinical guidance) (10 % vikt).  THE har inte avslöjat hur detta mäts.
• 3.1.3. Antal publikationer (7 %).

3.2. Andel av de examinerade studenterna som hör till medicin och hälsa (34,6 % vikt)

3.2.1. Av alla examinerade studenter, hur stor andel av dessa fick sin examen inom ämnesområdet medicin och hälsa? Uppgiften hämtas från lärosätena själva.

3.3. Samverkan samt hälso- och sjukvårdstjänster (38,4 % vikt)

• 3.3.1. Samverkan med lokala eller globala hälso- och sjukvårdsorganisationer i syfte att förbättra hälsa och välmående (7%).
• 3.3.2. Åtgärder riktade till allmänheten i lokalsamhället i syfte att förbättra hälsa och välmående (7%).
• 3.3.3. Allmänhetens tillgång till universitetets idrottsanläggningar (2,4%).
• 3.3.4. Avgiftsfria mottagningar för sexuell och reproduktiv hälsa för studenter (7%).
• 3.3.5. Kostnadsfritt stöd för psykisk hälsa för studenter och anställda (7%).
• 3.3.6. Ha en rökfrihetspolicy (8 %).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have current collaborations with local or global health institutions to improve health & wellbeing outcomes?

Man får sedan ange om man har lokala, nationella eller globala samarbeten, och dessutom ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där samarbetena beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

SDG 4 – Quality education

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Tio indikatorer används, placerade i fyra grupper.

4.1. Research on early years and lifelong learning education (27% vikt) 

Här mäts forskning som är "relevant för pedagogik"; THE använder nyckelord för att söka fram publikationerna.

Tre indikatorer ingår i denna grupp:

• 4.1.1. Andel av forskningspublikationerna som lästs eller laddats ned (10% vikt). THE har inte avslöjat hur detta mäts.
• 4.1.2. Andel av forskningspublikationerna som publiceras inom de 10 % högst citerade tidskrifterna, enligt vad som definieras av Citescore (10% vikt)
• 4.1.3. Antal publikationer (7% vikt)

4.2. Andel av examinerade studenter med lärarbehörighet (15,4 % vikt)

4.2.1. Andel av de examinerade studenterna vars examen gör dem behöriga som skollärare (förskola till gymnasium). Uppgifterna hämtas från lärosätena själva, och gäller två år före rankingåret (dvs. 2018 för rankningen 2020).

4.3. Åtgärder för livslångt lärande (26,8 % vikt)

• 4.3.1. Tillgång till utbildningsresurser för allmänheten (5% vikt).
• 4.3.2. Utbildningsaktiviteter som är öppna för allmänheten, t.ex. föreläsningar eller särskilda kurser (5% vikt).
• 4.3.3. Utbildningsevenemang riktade mot yrkeslivet för allmänheten (5% vikt).
• 4.3.4. Utåtriktade utbildningsaktiviteter i lokalsamhället, inklusive skolor (5% vikt).
• 4.3.5. Policies för att säkerställa att denna sorts aktiviteter är öppna för alla (6,8% vikt). 

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body host events at university that are open to the general public: executive education programmes (this refers to short courses for people who are not attending the university; this specifically excludes courses like MBA) & capacity- building for business & government, vocational training?

Man får sedan ange om man har denna sorts aktiviteter ad hoc, on a programmed basis eller both, och dessutom ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där åtgärderna beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

4.4. Andel studenter från icke-akademiska hem (30,8% vikt)

4.4.1. Detta definieras som andel av nybörjarstudenterna på grundnivå som är den första personen i familjen som läser på högskola, av alla nybörjarstudenter på grundnivå, i termer av helårsstudenter.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva. 

SDG 5 – Gender equality

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Arton indikatorer används, placerade i sex grupper.

5.1. Forskning (27 % vikt)

I denna grupp mäts forskning som är "relevant för genusstudier". THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 5.1.1. Andel av lärosätets alla forskningspublikationer som har författats av kvinnor (10% vikt). THE har inte avslöjat om detta beräknas fraktionerat eller inte.
• 5.1.2. Andel av forskningspublikationerna om jämställdhet som publicerats i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore. (10% vikt)
• 5.1.3. Antal publikationer om jämställdhet.  (7%)

(Troligen handlar det om alla publikationer som är "relevanta för genusstudier", inte bara de som specifikt handlar om jämställdhet.)

5.2. Andel av de kvinnliga studenter som kommer från icke-akademiska hem (15,4 % vikt)

5.2.1. Detta definieras som andel av de kvinnliga nybörjarstudenterna på grundnivå som är den första personen i familjen som läser på högskola, av alla kvinnliga nybörjarstudenter på grundnivå, i termer av helårsstudenter.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

5.3. Åtgärder för tillträde (15,4 % vikt)

• 5.3.1. Uppföljning av kvinnliga studenters ansökningar, antagning och genomförandegrad (1,6% vikt).
• 5.3.2. Att man har en policy för kvinnors ansökningar, antagningar, registrering och deltagande)  (4,6% vikt).
• 5.3.3. Tillgång till lämpliga program för att stödja kvinnor i studierna, som t.ex. mentorsprogram (4,6% vikt).
• 5.3.4. Att uppmuntra ansökningar till områden där kvinnor är underrepresenterade (4,6% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna: 

• Does your university as a body have a policy (e.g. an Access and Participation plan) addressing women’s applications, acceptance/entry, and participation at the university?

Om man svarar ja på denna fråga ska man ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till policydokumenten eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

5.4. Andel seniora kvinnliga akademiskt anställda (15,4% vikt)

5.4.1. Detta definieras som antal kvinnor i seniora roller, dividerat med det totala antalet seniora roller vid lärosätet. Seniora roller inkluderar professor, dekan, och "seniora lärosätesledare". Alla uppgifter ska ges i termer av heltidsekvivalenter.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

5.5 Andel av de examinerade studenterna som är kvinnor (11,5 % vikt)

5.5.1. Antal kvinnor som tar en examen på grundnivå, dividerat med det totala antalet studenter som tar examen på grundnivå.

Uppgifterna ämnesviktas i tre breda ämnen: STEM (naturvetenskap, teknikvetenskap, ingenjörsvetenskap och matematik); medicin och hälsa, samt humaniora och samhällsvetenskap.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

5.6. Åtgärder för kvinnors genomströmning (15,3% vikt)

• 5.6.1. Policies för icke-diskriminering mot kvinnor (1,95% vikt).
• 5.6.2. Policies för icke-diskriminering mot transpersoner (1,95% vikt).
• 5.6.3. Policies för föräldraskap som stödjer kvinnors studier (1,9% vikt).
• 5.6.4. Lättillgänglig barnomsorg för studenter, så att nyblivna mödrar kan delta i undervisningen (1,9% vikt).
• 5.6.5. Barnomsorg för personal (1,9% vikt).
• 5.6.6. Mentorsprogram för kvinnor med brett deltagande (1,9% vikt).
• 5.6.7. Att man mäter kvinnors examensfrekvens, med lämpliga åtgärdsplaner (1,9% vikt.)
• 5.6.8. Policies som skyddar personer som rapporterar om diskriminering (1,9% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have measurement/tracking of women’s likelihood of graduating compared to men’s, and schemes in place to close any gap?

Om man svarar ja på denna fråga ska man dessutom ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där uppföljningen beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

SDG 8 – Decent work and economic growth

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Tolv indikatorer används, placerade i fyra grupper.

8.1. Forskning (27 %)

Dessa indikatorer mäter forskning som är relevant för "ekonomisk tillväxt och anställning". THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 8.1.1. Andel av forskningspublikationerna som publicerats i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (14% vikt).
• 8.1.2. Antal publikationer (13% vikt).

8.2. Anställningsvillkor (19,6% vikt)

• 8.2.1. Att betala "living wage" (existensminimum) till all personal (2,45% vikt).
• 8.2.2. Att erkänna fackliga rättigheter (2,45% vikt).
• 8.2.3. Policies om diskriminering på arbetsplatsen (2,45%).
• 8.2.4. Policies mot modernt slaveri, tvångsarbete, trafficking och barnarbete (2,45% vikt).
• 8.2.5. Garantier att outsorcead arbetskraft ska ges lika villkor (2,45% vikt).
• 8.2.6. Policy om lika lönesättning och genusrelaterade lönegap (2,45% vikt).
• 8.2.7. Engagemang att följa upp och åtgärda frågor om lika lönesättning och genusrelaterade lönegap (2,45% vikt).
• 8.2.8. Procedurer för anställda att överklaga beslut (2,45% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body pay all staff and faculty at least the living wage, defined as the local “living wage” (if government defines this) or the local poverty indicator for a family of four (expressed as an hourly wage)?

Om man svarar ja på denna fråga ska man ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där lönesättningen beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

8.3 Utgifter per anställd (15,4% vikt)

8.3.1. Universitetets totala årliga utgifter dividera med antal anställda (HTE), och normerat med regional BNP per capita.

8.4. Andel av studenter som gör praktik (19% vikt)

8.4.1. Antal helårsstudenter som gör minst en månads obligatorisk praktik under ett läsår, dividerat med det totala antalet helårsstudenter det läsåret.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

8.5. Andel av de anställda som har säkra kontrakt (19% vikt)

8.5.1. Antal anställda som har anställningskontrakt med minst 24 månaders löptid, dividerat med alla anställda (räknat i heltidsekvivalenter). Korttidskontrakt för att täcka föräldraledighet ingår inte.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

SDG 10 – Reduced inequalities

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Fjorton indikatorer används, placerade i fem grupper.

10.1. Forskning (27 % vikt)

Dessa indikatorer gäller forskning som är relevant för minskad ojämlikhet. THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 10.1.1. Andel av forskningspublikationerna som publicerats i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 10.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad (10% vikt).
• 10.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

10.2. Andel studenter från icke-akademiska hem (15,5% vikt)

10.2.1. Detta definieras som andel av nybörjarstudenterna på grundnivå som är den första personen i familjen som läser på högskola, av alla nybörjarstudenter på grundnivå, i termer av helårsstudenter.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

10.3. Studenter från låg- och medelinkomstländer (15,5% vikt)

10.3.1. Andel av de internationella studenterna som kommer från låg- eller medelinkomstländer, enligt Världsbankens definition. Studenterna ska också få ett finansiellt stöd som i betydande grad stödjer deras studier. 

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

10.4. Studenter med funktionsnedsättningar (11,5% vikt)

10.5.1. Andel studenter med funktionsnedsättning.

Uppgiften hämtas från lärosätena själva.

10.5. Anställda med funktionsnedsättningar (11,5% vikt)

10.5.1. Andel anställda med funktionsnedsättning.

Uppgiften hämtas från lärosätena själva.

10.6. Åtgärder mot diskriminering (19% vikt)

• 10.6.1. Icke-diskriminerande antagningspolicy (1,9 %).
• 10.6.2. Uppföljning av underrepresenterade gruppers ansökningar och antagning (1,9%).
• 10.6.3. Åtgärder för att rekrytera från underrepresenterade grupper (1,9%).
• 10.6.4. Policies för att motverka diskriminering och mobbning av personal och studenter (1,9% vikt).
• 10.6.5. Att det finns en mångfalds- och jämlikhetskommitté eller -ansvarig (1,9%).
• 10.6.6. Tillgång till program med mentorer eller annat stöd riktat till studenter och anställda från underrepresenterade grupper (1,9%)
• 10.6.7. Tillgänglighetsanpassade lokaler (1,9%).
• 10.6.8. Stödtjänster för människor med funktionsnedsättning (1,9%).
• 10.6.9. Tillgänglighetsåtgärder för människor med funktionsnedsättning, som mentorsprogram eller annat målinriktat stöd (1,9%).
• 10.6.10. Bostadspolicy eller -strategi för människor med funktionsnedsättning, inklusive tillräcklig finansiering (1,9%).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body deliver programs to recruit students/staff/faculty from under- represented groups?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där programmen beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

SDG 12 – Responsible consumption and production

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Sex indikatorer används, placerade i tre grupper.

12.1. Forskning om ansvarsfull konsumtion och produktion (27%)

Detta gäller forskning som är relevant för ansvarsfull konsumtion och produktion. THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 12.1.1. Andel av forskningspublikationerna som publiceras i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 12.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad (10% vikt).
• 12.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

12.2. Egen verksamhet (26,7% vikt)

• 12.2.1. Policy om etiskt inköp av mat och andra varor (4,8%).
• Policy för avfallshantering som täcker farligt avfall (4,8 %).
• Policy för avfallshantering som täcker mätande av andel av fall som läggs på deponi och som återvinns (4,8%).
• Policy för att minimera plastanvändning (4,8%).
• Policy för att minimera användningen av engångsprodukter (4,8%).
• Att policydokumenten ovan "extend to outsourced suppliers and the supply chain - Services (contracted services on campus)" (1,35%).
• Att policydokumenten ovan "extend to outsourced suppliers and the supply chain - Supplier outsourced services (suppliers of equipment, stationary, building contracts)" (1,35 %).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have a policy on ethical sourcing of food and supplies?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar policyn, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

12.3. Andel avfall som återvinns (27% vikt)

• 12.3.1. Andel avfall som återvinns (13,5% vikt)
• 12.3.2. Andel avfall som inte läggs på deponi (soptipp) (13,5% vikt).

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva.

12.4. Hållbarhetsrapport (19,3% vikt)

12.4.1. Har universitetet en hållbarhetsrapport, och publiceras denna separat eller som en del av årsrapporten? 

Om man har en hållbarhetsrapport som publiceras årligen får man 1 poäng, om den publiceras vartannat år får man 0,6 poäng och om den publiceras mer sällan än så får man 0,3 poäng. Om man har belägg för detta får man upp till 1 poäng, och om beläggen är publika får man ytterligare än poäng.

SDG 13 – Climate action

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Nio indikatorer används, placerade i tre grupper.

13.1. Forskning om klimatåtgärder (27% vikt)

Detta gäller forskning som är relevant för "climate action". THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 13.1.1. Andel forskningspublikationer i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 13.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad  (10% vikt).
• 13.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

13.2. Energianvändning med lågt koldioxidavtryck (27% vikt)

13.2.1. Här mäts mängden använd energi från förnyelsebara källor eller källor med lågt koldioxidavtryck. Det operationaliseras som antalet gigajoule elektricitet som kommer från förnyelsebara källor eller kärnkraft.

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva och z-normeras.

13.3. Åtgärder för miljöutbildning (23% vikt)

• 13.3.1. Att erbjuda lokal utbildning kring konsekvenserna av klimatförändringar (4,6% vikt).
• 13.3.2. Att ta fram en klimatåtgärdsplan för universitetet (4,6% vikt).
• 13.3.3. Att arbeta med lokala eller nationella myndigheter med planering för klimatförändringar (4,6% vikt).
• 13.3.4. Att informera och stödja politiker och styrande myndigheter om frågor relaterade till klimatförändringar (4,6% vikt).
• 13.3.5. Att samarbeta med NGO:er kring klimatförändringar (4,6% vikt). 

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body inform and support local or regional government in local climate change disaster/risk early warning and monitoring?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där arbetet beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

13.4. Åtagande om koldioxidneutralt universitet  (23 %)

13.4.1. Om CO2-neutraliteten redan har uppnåtts får man 4 poäng, och sedan får man färre poäng ju längre tid det är till målet om CO2-neutraliteten ska uppnås; efter 2050 får man bara ett halvt poäng. Man får 1 poäng om man kan ge belägg för sitt påstående och 1 poäng om belägget är publikt.

 SDG 14 -- Life below water

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Arton indikatorer används, placerade i fem grupper.

14.1. Forskning (27% vikt)

Detta gäller forskning som är relevant för "aquatic ecosystem". THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 14.1.1. Andel forskningspublikationer i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 14.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad (10% vikt).
• 14.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

14.2 Utbildning som stödjer marina ekosystem (15,3% vikt)

• 14.2.1. Utbildningsprogram om sötvattensekosystem (5,1% vikt)
• 14.2.2. Utbildningsprogram eller folkbildningsinsatser om hållbart fiske, vattenbruk och turism. (5,1% vikt)
• 14.2.3. Utbildningsprogram eller folkbildningsinsatser för att öka medvetenheten om utfiskning; illegalt, orapporterat och oreglerat fiske samt destruktiva fiskemetoder. (5,1 % vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body offer educational programmes on fresh-water ecosystems (water irrigation practices, water management/ conservation) for local or national communities?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor som beskriver utbildningsprogrammen, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.
 

14.3. Åtgärder som stödjer marina ekosystem (19,4% vikt)

• 14.3.1. Stödja eller anordna evenemang som syftar till att öka intresset för bevarande och hållbart utnyttjande av hav, sjöar, floder och marina resurser. (4,85% vikt)
• 14.3.2. Policy om att mat på campus som kommer från marina ekosystem har producerats hållbart. (4,85 % vikt)
• 14.3.3. Arbete för att upprätthålla och utöka befintliga ekosystem och deras biologiska mångfald (4,85 % vikt)
• 14.3.4. Arbete för att skapa teknologier och arbetssätt som låter marin industri göra så liten skada på marina ekosystem som möjligt. (4,85% vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body support and/or organise events aimed to promote conservation and sustainable utilisation of the oceans, seas, lakes, rivers and marine resources?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor som beskriver arbetet, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

14.4. Avfallshantering som tar hänsyn till marina ekosystem (19,3% vikt)

• 14.4.1. Regelverk för vattenutsläpp. (6,45% vikt)
• 14.4.2. En åtgärdsplan för att minska mängden plastavfall på campus. (6,45 % vikt)
• 14.4.3. En policy för att förhindra och minska marina föroreningar. (6,45 % vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have a policy on preventing and reducing marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar policyn, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

14.5. Upprätthålla de lokala marina ekosystemen (19% vikt)

• 14.5.1. En åtgärdsplan för att minimera fysiska, kemiska och biologiska förändringar av relaterade marina ekosystem. (3,8% vikt)
• 14.5.2.Uppföljning av lokala marina ekosystem. (3,8% vikt)
• 14.5.3. Utveckla och stödja program och incitament som uppmuntrar och upprätthåller goda marina förvaltarskap. (3,8% vikt)
• 14.5.4. Lokala samarbeten för att sköta gemensamma marina ekosystem. (3,8% vikt)
• 14.5.5. "Have implemented a watershed management strategy based on location specific diversity of aquatic species." (3,8% vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body collaborate with the local community, e.g. through partnerships, in efforts to maintain shared aquatic ecosystems?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för dessa samarbeten. Beläggen kan vara länkar till webbsidor som beskriver samarbetet, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

 SDG 15 – Life on Land

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Sexton indikatorer används, placerade i fyra grupper.

15.1. Forskning (27% vikt)

Detta gäller forskning som är relevant för landbaserade ekosystem. THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 15.1.1. Andel forskningspublikationer i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 15.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad (10% vikt).
• 15.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

15.2 Utbildning som stödjer landbaserade ekosystem (23% vikt)

• 15.2.1. Stödja eller anordna evenemang som syftar till att öka intresset för bevarande och hållbart utnyttjande av land, inklusive skogar och vildmark (4,6% vikt)
• 15.2.2. Policy om att mat på campus har producerats hållbart. (4,6 % vikt)
• 15.2.3. Arbete för att upprätthålla och utöka befintliga ekosystem och deras biologiska mångfald (4,6 % vikt)
• 15.2.4. Utbildningsprogram om ekosystem. (4,6% vikt)
• 15.2.5. Utbildningsprogram eller folkbildningsinsatser om hållbart jordbruk och turism. (4,6% vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body work directly to maintain and extend existing ecosystems and their biodiversity, of both plants and animals, especially ecosystems under threat?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta arbete. Beläggen kan vara länkar till webbsidor som beskriver arbetet, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

15.3. Åtgärder som stödjer landbaserade ekosystem (27% vikt)

• 15.3.1. En policy för att bevarande, återskapande och hållbart utnyttjande av landbaserade ekosystem som är associerade med lärosätet. (5,4% vikt)
• 15.3.2. Policy for att identifiera, övervaka och skydda arter som rödlistats av IUCN eller nationella organisationer, samt deras habitat, i områden som påverkas av universitetets verksamhet. (5,4% vikt)
• 15.3.3. Ta hänsyn till lokal biologisk mångfald i alla planerings- och byggprocesser. (5,4% vikt)
• 15.3.4. Policy för att minska främmande arters påverkan på campus. (5,4% vikt)
• 15.3.5. Lokala samarbeten för att sköta gemensamma landbaserade ekosystem. (5,4% vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body collaborate with the local community, e.g. through partnerships, in efforts to maintain shared land ecosystems?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta samarbete. Beläggen kan vara länkar till webbsidor som beskriver samarbetet, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

15.4. Avfallshantering som tar hänsyn till landbaserade ekosystem (23% vikt)

• 15.4.1. Regelverk för vattenutsläpp. (7,7% vikt)
• 15.4.2. En åtgärdsplan för att minska mängden plastavfall på campus. (7,65 % vikt)
• 15.4.3. En policy för att hantera farligt avfall. (7,65 % vikt)

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have a policy on reducing plastic waste on campus?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta samarbete. Beläggen kan vara länkar policyn, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

SDG 16 – Peace, justice and strong institutions

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Femton indikatorer används, placerade i fyra grupper.

16.1. Forskning (27% vikt)

Detta gäller forskning som är relevant för fred och rättvisa (peace and justice). THE använder nyckelord för att söka fram dessa publikationer.

• 16.1.1. Andel forskningspublikationer i de tio procent högst citerade tidskrifterna enligt Citescore (10% vikt).
• 16.1.2. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad (10% vikt).
• 16.1.3. Antal publikationer (7% vikt).

16.2. Åtgärder gällande lärosätets styrning (26,6% vikt)

• 16.2.1. Valda representanter i universitetets styrelse från studenter, akademiskt anställda och administrativt anställda (3,35% vikt).
• 16.2.2. Att erkänna studentfackliga organisationer (3,35% vikt).
• 16.2.3. Policies för att involvera universitetets intressenter (3,35% vikt).
• 16.2.4. Rådgivande (participatory) organ som inkluderar medlemmar ur lokalbefolkningen, lokala myndigheter, lokala företag och lokalt civilsamhälle (3,35% vikt).
• 16.2.5. Policies om organiserad brottslighet och korrpution (3,35% vikt).
• 16.2.6. Policies som garanterar akademisk frihet (6,6% vikt).
• 16.2.7. Publicering av universitetets ekonomiska räkenskaper (3,25% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university publish the university’s principles and commitments on organized crime, corruption & bribery?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

16.3. Att arbeta med regering och styrande myndigheter (23,2% vikt)

• 16.3.1. Att utöva expertrådgivning åt regering och styrande myndigheter (6,4% vikt).
• 16.3.2. Utåtriktade åtgärder mot nationella och lokala politiker och styrande myndigheter (6,4% vikt).
• 16.3.3. Att bedriva forskning som beställts av regering och styrande myndigheter, eller som används direkt av regering och styrande myndigheter (6,4% vikt).
• 16.3.4. Att tillhandahålla en neutral plattform för samtal om svåra ämnen (4% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body provide outreach, general education, upskilling and capacity-building to policy- and law-makers on relevant topics e.g. economics, law, technology, climate change?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där samarbetena beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

16.4. Andel examinerade inom rättsväsende och relaterade ämnen (23,2% vikt)

16.4.1. Andel examinerade inom juridik och "civil policing subjects".

Uppgifterna hämtas från lärosätena själva och z-normeras. 

SDG 17 – Partnerships for the goals

THE beskriver metoden för detta mål på sin webbplats. Åtta indikatorer används, placerade i tre grupper.

17.1. Forskning (27% vikt)

• 17.1.1. Andel forskningspublikationer samförfattade med forskare från låginkomstländer (13,55% vikt).
• 17.1.2. Antal publikationer som relaterar till någon av de 17 SDG:erna. Dessa fångas med nyckelordssökningar; se de övriga SDG:erna   (13,55% vikt). 

17.2. Relationer för att stödja målen (23% vikt)

• 17.2.1. Policyutveckling med regering eller NGO:er (3,7% vikt).
• 17.2.2. Att verka för tvärsektoriella samtal med regering eller NGO:er (3,7% vikt).
• 17.2.3. Internationellt samarbete för att samla in data som relaterar till SDG:er (3,7% vikt).
• 17.2.4. Internationellt arbete för att verka för best practice kring SDG:er (3,7% vikt).
• 17.2.5. Samarbete med NGO:er för att nå SDG:erna, genom volontärsprogram för studenter, forskningsprogram eller utveckling av utbildningsresurser (3,7% vikt).

Uppgifterna för dessa indikatorer inhämtas från de deltagande lärosätena, som får svara på frågor som t.ex. denna:

• Does your university as a body have direct involvement in, or input into, national government SDG policy development - including identifying problems and challenges, developing policies and strategies, modelling likely futures with and without interventions, monitoring and reporting on interventions, and enabling adaptive management?

Om man svarar ja på denna fråga ska man också ge belägg för detta. Beläggen kan vara länkar till webbsidor där arbetet beskrivs, eller e-postmeddelanden med fritextbeskrivningar. Svaren kan ges på vilket språk som helst.  

Svaren poängbedöms sedan av THE. De bedömer endast om man svarar ja eller inte, om man ger belägg eller inte, samt om beläggen är publika eller inte. Det görs ingen bedömning av omfattningen eller kvaliteten i det arbete som görs.

17.3. Publicering av hållbarhetsrapporter (27,2% vikt)

17.3.1. Publicerar lärosätena specifika uppgifter om hur de presterar i relation till de 17 SDG:erna? Publika dokument och data publicerade i öppna format belönas.

Man får 0,9 poäng för varje SDG som rapporteras, och ytterligare 0,1 poäng för att de publiceras i öppet format. Sedan får man 1 poäng om man har belägg för detta, och 1 poäng om beläggen är publika.

17.4 Utbildning för SDG:erna (27,75% vikt)

17.4.1. Ett åtagande om att utbilda om SDG:erna i alla eller några utbildningar.

Man får 1 poäng om åtagandet gäller alla utbildningsprogram och 0,25 % om det bara gäller några program. Sedan får man 1 poäng om man har belägg för detta och 1 poäng om belägget är publikt.

THE Reputation Rankings - Metod

Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE), som specialiserar sig på området högre utbildning, publicerar ett flertal universitetsrankningar av olika slag. Den mest kända är THE World University Rankings, men de har också en rankning som fokuserar på anseende: THE Reputation Rankings. Från början ingick bara 100 lärosäten i listan, men 2020 höjde de till 200, och från 2025 ingår 300 lärosäten. 2025 gjordes också metodologiska förändringar, och nu återfinns Götebrgs universitet på plats 151–200 (precisa placeringar ges endast för de 50 högst rankade lärosätena).

Datakälla

Rankningen bygger helt på uppgifter från THE:s Global Academic Reputation Survey, en enkätundersökning som THE skickar till forskare i hela världen. Exakt hur dessa forskare väljs ut är THE inte tydliga med, men förmodligen handlar det om forskare som nyligen publicerat artiklar som ingår i Web of Science eller Scopus. THE berättar inte hur många personer de skickat enkäten till, men att de säger fått 55 000 svar. En fingervisning om svarsfrekvensen är att 2022 hade enkäten en svarsfrekvens på 1,8 % (en komma åtta procent). Tidigare år har THE kombinerat svar från flera års enkäter, vilket gör resultaten mycket svårtolkade; om de fortfarande gör detta är oklart.

Den fråga som ställs i enkäten är i princip: "Vilka är de bästa lärosäten i världen när det gäller forskning inom ditt ämnesområde? Ange max 15 lärosäten." Frågan upprepas för forskning och möjligen också begränsat till geografiskt område, t.ex. "Västeuropa" eller liknande.

Svaren viktas sedan med hjälp av uppgifter från UNSESCO om hur många forskare som finns inom olika ämnesområden i olika delar av världen, så att geografiska och ämnesmässiga områden som är mindre benägna att besvara enkäten ändå ska få rättvis representation. THE berättar inte hur detta går till i mer detalj.

Indikatorer

Antal röster (60 % vikt)

Den traditionella indikatorn är att bara räkna antal röster. Detta uttrycktes tidigare i procent av det antal röster som det mest populära lärosätet fick: Ett värde på 50 betydde att man hade fått hälftens så många röster som Harvard (eller vilket lärosäte som nu hade fått flest röster). Fördelningen av röster är dock mycket skev - ett fåtal lärosäten får nästan alla röster - vilket resulterar i att väldigt många lärosäten trängs ihop med nästan samma (låga) poäng, och nu använder THE en "exponential scoring function", troligen z-normering, för att få en jämnare spridning av poängen.(Det grundläggande problemet att skillnaden i antal röster är mycket liten mellan lärosätena efter ungefär plats 50, kvarstår förstås.)

Det är tillåtet att rösta på sitt eget lärosäte, men max 10 % av ett lärosätes röster får lov att vara egenröster. Dessutom viktas egenrösterna lägre.

THE oroar sig också för att lärosäten skapar "röstringar", där ett fåtal lärosäten i samförstånd röstar på varandra. För att förhindra detta beräknar THE "votes-per-respondent-institution" för varje lärsäte, alltså om forskare från ett fåtal andra lärosäten står för en stor del av rösterna på ett visst lärosäte, och sedan viktar THE ned detta; oklart exakt hur.

Indikatorn för antal röster är delad i en del för forskning och en del för utbildning, och de står för 30 % av den totala vikten vardera. (Det ska påpekas att utbildningsrösterna tenderar att följa forskningsrösterna i mycket hög utsträckning.)

Parvis jämförelse (20 % vikt)

Detta är en ny indikator från 2025. Respondenten får en lista med fem lärosäten som de ska rangordna. De fem lärosätena väljs ut baserat på respondentens publiceringshistoria, vilket antagligen betyder att de lärosäten som publicerar mycket inom de områden och tidskrifter där respondenten publicerar utgör grunden för urvalet av fem lärosäten. Det är en mycket intressant metod, som THE dessvärre inte berättar så mycket om, vare sig metodologiskt eller resultatmässigt.

Även denna indikator är delad i en del för forskning och en del för utbildning, och de står för 10 %vardera av den totala vikten.

Voter diversity (20 % vikt)

Även denna indikator är ny från 2025. Här tittar THE på varje kombination av land och ämnesområde, och de lärosäten som får sina röster från många olika sådana kombinationer får högre poäng. Det gäller alltså att få röster från många olika länder och/eller många olika ämnesområden. Det matematiska begrepp som används är entropi, vilket THE inte beskriver närmare men som troligen är det entropibegrepp som används inom informationsteori, wikipedia.org. Detta värde konverteras sedan till skalan 0-100.

Liksom de två andra indikatorerna är voter diversity delad i en forskningsdel och en utbildningsdel, som har 10 % vikt vardera.

Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE), som specialiserar sig på området högre utbildning och som tidigare hette Times Higher Education Supplement, har varje år sedan 2004 publicerat en rankningslista över universitet från hela världen. Listan har med åren fått stor uppmärksamhet, såväl i som utanför universitetsvärlden. Metoden gjordes om kraftigt 2010, och sedan har smärre justeringar gjorts. Senaste större förändringen gjordes 2023, då fyra nya indikatorer lades till (Patents, Research strength, Research excellence och Research influence). Denna sidan redovisar bara den senaste metoden, men på THE:s webbsida kan man i anslutning de tidigare års rankningar hitta metodbeskrivningar för respektive år.

Av de stora rankningarna är THE den som har ändrat sin metod oftast och mest under åren, och de placeringsförändringar som ses från år till år är sällan ett tecken på faktiska förändringar i lärosätenas verksamhet, utan beror antingen på metodförändringar eller på volatilitet i indikatorerna.

Indikatorer

Sjutton indikatorer används för rankningen, fördelade i fem grupper. THE har inte släppt information om vilka poäng lärosätena får i varje enskild indikator, utan enbart den sammanlagda poängen för indikatorerna i varje grupp. Det går alltså att analysera utfallet i dessa indikatorgrupper, men inte i varje enskild indikator.

Grupp 1: Industry (4 % vikt)

Research income from industry (2 %): Lärosätets intäkter från näringslivet för forskning, dividerat med antalet anställda akademiker.

Patents (2 %): Antalet patent som refererar till någon av universitetets publikationer. Det gäller patent publicerade under den senaste avslutade femårsperioden (2023 var det åren 2018-2022). Elsevier tillhandahåller uppgifter om detta, och de hämtar sin information från World Intellectual Property Organisation, European Patent Office, samt patentkontoren i Förenade kungadömet, USA och Japan.

Grupp 2: Research – volume, income and reputation (29 % vikt)

Research reputation (18 %): Resultat från forskningsdelen av en enkätundersökning som ligger ute januari–mars samma år som rankningen släpps. Enkäten skickas till ett antal akademiker över hela världen – THE uppger inte hur många. Svaren från enkäten kombineras med svaren från föregående års enkät (sic!). 2018 fick THE in ca 10 000 svar, vilka kombinerades med svaren från 2017 års enkät till ca 20 000 svar. Svaren viktas efter land och ämne för att matcha fördelningen i FN:s statistik över antalet forskare i världen. THE erkänner att denna indikator har en mycket skev fördelning och att ett fåtal universitet i rankningens toppskikt får de allra flesta rösterna. Man har därför valt att ”lägga till en exponentiell komponent” för denna indikator, vilket troligen betyder att värdena har logaritmerats innan z-normeringen utförs. (Se avsnittet om Z-normering nedan.)

Research income (5,5 %): Totala köpkraftsjusterade forskningsintäkter dividerat med antalet anställda. (Det är oklart om detta är det totala antalet anställda eller antalet anställda akademiker, dvs. forskande och undervisande personal. Lärosätena rapporterar båda siffrorna till THE.) Denna indikator ämnesnormeras, dvs. de försöker ta hänsyn till att forskningsanslagen i vissa ämnen t.ex. medicin, oftast är större än i andra t.ex. samhällsvetenskap. THE har dock inte avslöjat hur denna ämnesnormering går till.

Research productivity (5,5 %): Antalet publikationer i Scopus, dividerat med antalet anställda. Denna indikator är ämnesnormerad, men THE har inte avslöjat hur detta går till.

Grupp 3: International outlook (7,5 % vikt)

Ratio of international to domestic staff (2,5 %): Antalet utländska anställda (baserat på medborgarskap) dividerat med antalet inhemska anställda.

Proportion of internationally co-authored research papers (2,5 %): Andelen internationellt sam-författade artiklar under den senaste avslutade femårsperioden (år 2023 var det perioden 2018-2022) dividerat på det totala antalet artiklar. En internationellt samförfattad artikel är helt enkelt en artikel med minst två länder representerade bland författaradresserna. Denna indikator är ämnesnormerad, men THE har inte avslöjat hur detta går till.

Ratio of international to domestic students (2,5 %): Antalet utländska studenter (baserat på medborgarskap) dividerat med antalet inhemska studenter.

Alla tre indikatorer i denna grupp landsnormeras så att befolkningsmässigt större länder gynnas. Tanken är att det är lättare för små länder att samarbeta internationellt än för stora länder, och normeringen ska kompensera för detta. Exakt hur det går till är inte känt.

Grupp 4: Teaching – the learning environment (29,5 % vikt)

Reputational survey – teaching (15 %): Resultat från utbildningsdelen av den enkät-undersökning som beskrivs i samband med indikatorn ”reputational survey” ovan.

PhD awards per academic (5,5 %): Antalet doktorsexamina dividerat med antalet anställda akademiker. Denna indikator ämnesnormeras, men THE har inte avslöjat hur detta går till.

Staff-to-student ratio (4,5 %): Antalet anställda akademiker dividerat med antalet studenter på alla nivåer.

Income/academic (2,5 %): Lärosätets totala köpkraftsjusterade intäkter dividerat med antal anställda akademiker.

PhD awards/bachelor’s awards (2 %): Antalet utgivna doktorsexamina dividerat med antalet utgivna bachelor-examina eller motsvarande.

Grupp 5: Research quality (30 % vikt)

Citation impact (15 %): Fältnormerad medelcitering mätt i Scopus. Citeringarna räknas fraktionerat (dvs. om forskare från flera lärosäten har publicerat en artikel så tilldelas lärosätena andelar av publikationen), men ingen fraktion tillåts bli mindre än 5 %. Indikatorn räknas först utan landsnormering och sedan med landsnormering, och så används medelvärdet av dessa två. Landsnormering går till så att medelciteringen för ett lärosäte divideras med kvadratroten av medelciteringen för det land där lärosätet ligger. Exempel: Om GU har medelciteringen 1,3 och Sverige har medelciteringen 1,21 så beräknas GU:s värde som 1,3/√(1,21) = 1,3/1,1 = 1,18.

Research strength (5 %): Ett lärosätes alla publicerade artiklar jämförs med avseende på fältnormerad citeringsgrad, och gränsen för den 75:e percentilen beräknas. Man tar alltså de 25 % högst citerade artiklarna och ser på citeringsgraden för den lägst citerade artikeln av dessa.

Research Strength (5 %): Antal artiklar som hör till de 10 % högst citerade inom sitt fält. Detta normeras utifrån antal akademiskt anställda; oklart exakt hur.

Research Influence (5 %): En variant av fältnormerad medelcitering, där varje citering viktas med den citerande artikelns egen citeringsgrad. Detta beräknas alltså i flera iterationer: Först beräknas antalet citeringar till alla artiklar, och sedan räknar man om detta och viktar varje citering med den citerande artikelns citeringsgrad. De flesta artiklar får då en ny citeringsgrad, varvid man upprepar beräkningen. Detta fortsätter tills något lämpligt gränskriterium har uppfyllts (idealt att inga förändringar i citeringsgrad sker för någon artikel).

Z-normering

De olika indikatorerna rör sig i mycket olika skalor och har olika fördelningar. För att kunna väga ihop indikatorerna till en helhet z-normeras de, vilket innebär att ett medelvärde beräknas, och sedan anges alla lärosätens värden i hur mycket de skiljer sig från medelvärdet, uttryckt i antal standardavvikelser. För de två anseendeindikatorerna, Research excellence, Research influence och Patents används "an exponential component" i normeringen; oklart exakt vad det betyder. Slutligen korrigeras skalan så att den löper från 0 till 100.

Skönsvärden

Om ett lärosäte inte har rapporterat in ett visst värde, kan THE välja att inte alls inkludera det aktuella lärosätet i rakningen, eller att använda någon sorts skönsvärde. THE skriver själva att de i så fall använder ett ”conservative estimate”. Det är oklart exakt vad det är, men i tidigare omgångar har detta beräknats utifrån de indikatorer som THE har uppgift om, och skönsvärdet blir den 25:e percentilen av de inrapporterade värdena.

THE har sedan den stora metodförändringen 2010 samlat in uppgifter fördelat på olika ämnesområden, och de har också publicerat rankningar för dessa ämnesområden. På samma sätt som för huvudrankningen har metoden för ämnesrankningarna ofta förändrats, och de sista åren har antalet ämnesområden gradvis ökat, genom att områden har delats upp: 2016 bröts Business & Economics ut ur Social Sciences och Computer Science bröts ur Engineering & Technology. 2017 fortsatte uppdelningen av Social Science, när Education, Law och Psychology bröts ut.

Alla de stora rankningarna har under flera år arbetat med att ta fram smala ämnesrankningar, troligen eftersom det är ett effektivt sätt att få uppmärksamhet: många fler lärosäten får en bra placering på åtminstone någon ämnesrankning, och det berättar lärosätena gärna om. En metodologisk fördel med ämnesrankningarna jämfört med totalrankningarna är förstås att de är smalare – man jämför inte äpplen och päron – och de har oftast en enklare konstruktion, vilket gör dem lättare att förstå. En nackdel är att underlaget för ämnesrankningarna är ännu mindre - antalet publikationer och röster i anseendeundersökningarna är naturligtvis betydligt mindre för ämnesrankningarna än för totalrankningen. Särskilt anseendeundersökningarna blir (ännu mer) problematiska när de bryts upp på ämnen: för ett lärosäte som Göteborgs universitet handlar det gissningvis om 0-10 röster per år i varje ämne, vilket innebär mycket låg reliabilitet (dvs. om man skulle utföra undersökningen igen med exakt samma metod skulle man kunna få ett mycket annorlunda resultat).

THE:s ämnesrankningar består av elva breda ämnesrankningar, som rymmer 150-800 lärosäten vardera. Som nämnts ovan bygger THE:s ämnesrankningar på ämnesuppdelade siffror från lärosätena, vilket innebär att alla indikatorer kan användas ämnesuppdelat. (Detta till skillnad från QS, som bara begär in totalsiffror från lärosätena.) De bibliometriska indikatorerna har dock sin egen ämnestaxonomi, som inte matchar den taxonomi som används för de övriga värdena särskilt väl.

Indikatorer

Tretton indikatorer används för rankningen, fördelade i fem grupper. THE har inte släppt information om vilka poäng lärosätena får i varje enskild indikator, utan enbart den sammanlagda poängen för indikatorerna i varje grupp. Det går alltså att analysera utfallet i dessa indikatorgrupper, men inte i varje enskild indikator. De flesta indikatorer baseras på uppgifter som lärosätena själva rapporterar in (undantaget är citeringar, publikationer och anseende), och där anger lärosätena själva hur mycket som ligger inom varje ämnesområde.

Förkortningar för ämnesområden 

• A&H: Arts & Humanities
• B&E: Business & Economics
• CS: Computer Science
• CPH: Clinical, Pre-clinical & Health
• E: Education
• E&T: Engineering & Technology
• L: Law
• LS: Life Sciences
• P: Psychology
• PS: Physical Sciences
• SS: Social Sciences

Grupp 1: Industry income: innovation

[A&H, B&E, CPH, E, L, LS, P, PS, SS: 2,5 % vikt
CS, E&T: 5% vikt]
Research income from industry: Lärosätets intäkter från näringslivet för forskning inom det relevanta ämnesområdet, dividerat med antalet anställda akademiker inom samma ämnesområde.

Grupp 2: Research – volume, income and reputation

[A&H: 37,6 % vikt
B&E, SS: 32,6 % vikt
L: 30,8 % vikt
CS, E&T: 30% vikt
E: 29,8 % vikt
CPH, LS, P, PS: 27,5 % vikt]

Reputational survey – research (3/5 vikt inom gruppen): Resultat från forskningsdelen av en enkätundersökning som låg ute januari – mars 2017. Enkäten skickades till ett antal – THE har inte uppgivit hur många – akademiker över hela världen. Enkäten resulterade i drygt 10 000 svar, vilket THE kombinerade med förra årets svar (sic!), vilket resulterade i drygt 20 000 svar. Svaren viktades efter land för att matcha den fördelning av forskare som FN:s statistik uppvisar. THE erkänner att denna indikator har en mycket skev fördelning – ett fåtal universitet i rankningens toppskikt får de allra flesta rösterna – och man har därför valt att ”lägga till en exponentiell komponent” för denna indikator, vilket troligen betyder att värdena har logaritmerats innan z-normeringen utförs.

Research income (1/5 vikt inom gruppen): Totala, köpkraftsjusterade forskningsintäkter inom det aktuella ämnesområdet, dividerat med antalet anställda inom samma område.

Academic papers (1/5 vikt inom gruppen): Antalet publikationer i Scopus inom det aktuella ämnesområdet, dividerat med antalet anställda inom motsvarande ämnesområde (men olika taxonomier används för publikationer och antal anställda).

Grupp 3: International outlook

[B&E, L: 9 % vikt
A&H, CPH, CS, E, E&T, LS, P, PS, SS: 7,5 % vikt]

Ratio of international to domestic staff (1/3 vikt inom gruppen): Antalet utländska anställda inom ämnesområdet dividerat med antalet inhemska anställda inom samma område.

Ratio of international to domestic students (1/3 vikt inom gruppen): Antalet utländska studenter inom ämnesområdet dividerat med antalet inhemska studenter inom samma område.

Proportion of internationally co-authored research papers (1/3 vikt inom gruppen): Andelen internationellt samförfattade artiklar inom ämnesområdet dividerat på det totala antalet artiklar inom samma område. En internationellt samförfattad artikel är helt enkelt en artikel med minst två länder representerade bland författaradresserna.

Grupp 4: Teaching – the learning environment

[A&H: 37,4% vikt
L, E: 32,7 % vikt
SS: 32,4% vikt
B&E: 30,9 % vikt
CS, E&T: 30% vikt
CPH, LS, P, PS: 27,5 % vikt]

Reputational survey – teaching (20/40 vikt inom gruppen): Resultat från utbildningsdelen av den enkätundersökning som beskrivs i samband med indikatorn ”reputational survey - research” ovan.

PhD awards per academic (8/40 vikt inom gruppen): Antalet doktorsexamina inom ämnesområdet dividerat med antalet anställda akademiker inom samma område.

Students per academic (6/40 vikt inom gruppen): Antalet anställda akademiker inom ämnesområdet dividerat med antalet studenter på alla nivåer inom samma område.

Income/academic (3/40 vikt inom gruppen): Lärosätets totala, köpkraftsjusterade intäkter inom ämnesområdet, dividerat med antal anställda akademiker inom samma området.

PhD awards/bachelor’s awards (3/40 vikt inom gruppen): Antalet utfärdade doktorsexamina inom ämnesområdet dividerat med antalet utfärdade bachelor-examina eller motsvarande inom samma område.

Grupp 5: Citations – research influence

[CPH, LS, P, PS: 35 % vikt
CS, E, E&T: 27,5% vikt
B&E, L, SS: 25% vikt
A&H: 15% vikt]

Citation impact: Fältnormerad medelcitering, mätt i Scopus. Indikatorn räknas först utan landsnormering och sedan med landsnormering, och så används medelvärdet av dessa två. Landsnormering går till så att medelciteringen för ett lärosäte divideras med kvadratroten av medelciteringen för det land där lärosätet ligger. Exempel: Om GU har medelciteringen 1,3 och Sverige har medelciteringen 1,21 så beräknas GU:s värde som 1,3/√(1,21) = 1,3/1,1 = 1,18.

Citeringarna räknas författarfraktionerat, så att t.ex. en artikel med 3 författare från Göteborgs universitet och 1 författare från Chalmers genererar en 0,75 poäng till GU och 0,25 poäng till Chalmers. Ett golv för fraktioneringen har satts så att varje deltagande lärosäte alltid får minst 0,05 poäng per artikel.

Mer information

Ytterligare detaljer om ämnesrankningarnas metoder, och även vilka inkluderingsvillkor som används, finns på THE:s egen webbplats:

• Arts & Humanities
• Business & Economics
• Clinical, pre-clinical & Health
• Computer Science
• Education
• Engineering & Technology
• Law
• Life Sciences
• Physical Sciences
• Psychology
• Social Sciences