Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Anna Locke

Doktorand

Institutionen för historiska
studier
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
C604
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Anna Locke

Hösten 2011 tog jag min masterexamen i historia vid Göteborgs universitet. Jag läste de sista två åren av min utbildning på masterprogrammet Kulturarv och modernitet, ett tvärvetenskapligt program med särskilt fokus på kulturarvsproblematiker. Sedan hösten 2012 är jag antagen till forskarutbildningen i historia.

Mitt intresseområde har kommit att röra sig kring agrarhistoriska frågeställningar under 1900-talet. Framförallt är det hur mötet mellan stat och individ har sett ut och påverkat möjligheterna för människor på landsbygden att bebo och bruka jorden som jag har intresserat mig för, men jag intresserar mig också av frågor kring vilka normer som varit rådande när det gäller jordbruk och familjebildning i ett samhälle som allt mer kommit att präglas av industrin.

Avhandlingsprojekt

Efter andra världskriget genomgick svensk jordbrukslagstiftning stora förändringar. År 1947 togs en rad avgörande jordbrukspolitiska beslut med syftet att skapa ett effektivt och rationellt jordbruk. Tre jordbrukspolitiska mål sattes upp, de handlade om effektivitet, rationalisering och nationell självförsörjning, och arbetet med att förverkliga dem startade. Statens verkställare ute i landet utgjordes av den för ändamålet tillsatta Lantbruksnämnden.

För gemene man är den här perioden kanske främst känd genom tv-serien "Hem till Byn" där vi får följa ett antal familjer i deras strävan med och mot Lantbruksnämnden. Relationen mellan Lantbruksnämnd och bönder visas upp som tämligen konfliktfylld, men hur var det i verkligheten?

Avhandlingen, med arbetstiteln Praktiska ideal och idealistisk praktik – Bönderna, Lantbruksnämnden och jordbrukets strukturrationalisering, ska undersöka hur man i Lantbruksnämnderna arbetade med att förverkliga direktiven från regeringen, och hur de enskilda jordbrukarna reagerade på de förändringar som blev följden av den nya jordbrukspolitiken. Vilka normer kring driften av jordbruket kan spåras i de konflikter som uppstod? Särskilt intresse läggs också på genusproblematiken – hur applicerades industrisamhällets familjeideal på ett jordbrukarsamhälle med rötter i familjejordbruket?