– Generellt är det viktigt att lärare har koll på hur elever uppfattar ett begrepp för annars är det lätt att hamna på fel nivå i undervisningen, att det blir för lätt eller för svårt, säger Klas Andersson, forskare i projektet.
Konferens om fenomenografi och variationsteori
I början av oktober presenterade Klas Andersson och Kristoffer Larsson studien på en konferens anordnad av det globala nätverket för fenomenografi och variationsteori. Konferensen arrangerades på Pedagogen vid Göteborgs universitet och innehöll även presentationer om bland annat undervisning i matematik och jämförelse mellan variationsteori och andra teorier som belyser variation.
– En sådan här konferens skiljer sig från andra konferenser då alla på något sätt använder variationsteori eller fenomenografi i sin forskning. Alla deltagare är därför specifikt intresserade fördjupade diskussioner kring metod och teori, säger Pernilla Mårtensson, en av arrangörerna.
Få syn på olika sätt att se på samma sak
Genom att använda fenomenografi är det möjligt att få syn på de olika sätt som elever förstår samma sak på. Variationsteorin används sedan för att utveckla och analysera undervisning för att skapa bra förutsättningar för lärande. Undervisning i samhällskunskap kan dra fördel av att kartlägga olika uppfattningar om begrepp och det finns ett behov av mer forskning kring det.
– Variationsteori passar bra när man som forskare är intresserad av att undersöka hur elever uppfattar ett fenomen, eller som som i vårt fall ett samhällskunskapsbegrepp, och sedan vill utveckla undervisning för att förbättra elevers lärande, säger Klas Andersson.
Projekt om att utveckla undervisning för årskurs 1
Syftet med projektet var att beskriva sjuåringars uppfattning om samhällsfunktioner för att därefter utveckla undervisning i samhällskunskap om just det. Elever i årskurs 1 ska enligt läroplanen i ämnet samhällskunskap möta och lära sig om centrala samhällsfunktioner som exempelvis polis, sjukvård och skola. Men det finns få studier som fokuserar på hur eleverna uppfattar begreppen inom samhällskunskap och hur lärare kan utveckla undervisningen.
– Med den här studien som utgångspunkt kan lärare ha något att läsa och diskutera för att utveckla sin undervisning inom SO på lågstadiet, säger Klas Andersson.
Begrepp och samhällsfunktioner
I början på projektet undersökte forskarna genom intervjuer på vilket sätt sjuåringar i ett antal klasser uppfattade olika samhällsfunktioner, exempelvis polisen. Studien visade att elever förstår polisen som samhällsfunktion på olika sätt: genom attribut som kläder och utrustning, genom deras aktiviteter och deras roll i samhället.
Forskarna arbetade sedan tillsammans med lärare för att utveckla undervisning genom att använda det som visat sig vara betydelsefullt för eleverna att förstå vad gäller polisen och andra samhällsfunktioner. Eleverna fick till exempel börja med undervisning om attribut som kläder och utrustning för att sedan titta på aktiviteter och till sist polisens roll i samhället. Det gick att se att den typen av undervisning hade en viss fördel jämfört med annan undervisning när det gäller att utveckla unga elevers förståelse för samhällsfunktioner.
– Variationsteorin har tydliga strategier för hur man som lärare skall lägga upp undervisning när man väl känner till elevers uppfattningar om ett begrepp. Med hjälp av så kallade variationsmönster kan man som lärare succesivt i undervisningen hjälpa eleverna att gå från en mindre kvalificerad förståelse av polisen, känna igen hur de ser ut, till att förstå dess roll i en demokratisk stat, säger Klas Andersson
Om konferensen
I början av oktober anordnade The Phenomenography and Variation Theory Global Network en konferens med fokus på fenomenografi och variationsteori. Konferensen samlade forskare, doktorander och andra yrkesverksamma med intresse för forskning som arbetar med fenomenografi och variationsteori. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet är värd för nätverket.
Vad är fenomenografi och variationsteori?
Fenomenografi handlar om att kartlägga olika sätt att uppfatta ett och samma fenomen. Variationsteorin används för att planera, genomföra och analysera undervisning för att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande.
Text: Johanna Gunnarsson
