Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Tanken på att ge ut en bok väcktes när Julia Ravanis läste idéhistoria

Julia Ravanis pluggade teknisk fysik men kände att hon inte ville bli ingenjör. Hon tog en paus, läste idé- och lärdomshistoria – och lade grunden till en populärvetenskaplig bok som nu ges ut.

– Om jag inte hade läst idéhistoria hade jag inte skrivit den.

Bild
Porträtt Julia Ravanis
Foto: Frida Winter

Julia Ravanis favoritämne i skolan var matematik, och när det var dags för högre studier blev det teknisk fysik på Chalmers.

– Jag blev ingenjör för att jag ville läsa fysik och tänkte att jag fick ett bra yrke på köpet, men jag insåg under utbildningens gång att det inte handlade om den fysik jag är intresserad av. Jag gillar fundamental fysik, frågor som vad universum består av och hur världen hänger ihop, vad är tid och vad är rum? På Chalmers fanns inte utrymme för de stora, mer filosofiska frågorna, säger Julia Ravanis.

"Allmänbildande och intellektuellt stimulerande"

Efter tre år ville hon ta en paus och funderade på att läsa litteraturvetenskap eller filosofi, men slumpen gjorde att det blev idé- och lärdomshistoria. Där hittade hon vad hon sökte: ett brett humanistiskt ämne där det gick att fördjupa sig inom allt från vetenskapshistoria till politisk idéhistoria, och en möjlighet att studera mer filosofiska aspekter av olika områden.

– Idéhistoria är väldigt roligt för att det både är allmänbildande och intellektuellt stimulerande. Det finns mycket utrymme för diskussion, både mellan studenter och lärare och mellan studenter. Man går igenom de allmänmänskliga frågorna på ett systematiskt vis, det är transdisciplinärt och man får lära sig lite om allt.

"En smärre kris"

Efter ett år fick Julia Ravanis ”en smärre kris”, för hon tyckte att idéhistoria var mycket roligare än teknisk fysik. Det slutade med att hon fortsatte med båda ämnena, och tog en master i fysik och en magister i idéhistoria.

– Sedan var jag färdig ingenjör men ville absolut inte jobba som det, utan ville i princip läsa och skriva.

Doktorandtjänst i teknikhistoria

Det löste sig genom att Julia Ravanis sökte och fick en doktorandtjänst i teknikhistoria på Chalmers, där hon kan kombinera sina intressen för humaniora och naturvetenskap. Hon skriver om svensk datorhistoria, avhandlingen handlar bland annat om programmeringens framväxt i Sverige mellan åren 1955 och 1975.

Från början var det oftast kvinnor som var programmerare, yrket hade då låg status och låg lön.

– Man såg på de kvinnliga programmerarna ungefär som manuella miniräknare. På 60-talet skedde ett skifte där män kom in yrket, som i dag är manligt kodat. Jag tyckte att det var spännande att följa det, jag är intresserad av ingenjörskulturen, vad som hände där på 60-talet och hur det hänger ihop med hur yrket värderas och hur lönerna ser ut.

Aktuell med litterär fackbok

Vid sidan av avhandlingen har Julia Ravanis skrivit på en annan bok, en ”litterär fackbok” som ges ut i juni 2021. Skönheten i kaos kombinerar teoretisk fysik, vetenskapshistoria och egna, personliga berättelser om vår tillvaro.

Bild
Omslagsbild Skönheten i kaos

– Boken handlar om kopplingen mellan teoretisk fysik, vetenskapsteori och mänskliga erfarenheter och känslor. Tanken är att skriva fram fysik, att ta ner den på jorden och förklara den med hjälp av vardagliga situationer, som att bli kär, att längta efter någon eller ha motstridiga känslor, säger Julia Ravanis.

Tung merit att ha examen i idéhistoria

Boken är en utveckling av Julia Ravanis magisteruppsats i idéhistoria, som hon har plockat delar ur och utvecklat.

– Tanken på boken föddes när jag läste idéhistoria, om jag inte hade läst idéhistoria hade jag inte skrivit den.

Även i formell mening var det en tung merit att ha en examen i idéhistoria när hon sökte sin doktorandtjänst, menar Julia Ravanis.

– Det har också hjälpt mig väldigt mycket när det gäller skrivandet och mitt analytiska tänkande, två förmågor som är A och O nu när jag doktorerar. För mig personligen var det väldigt formativt att läsa idéhistoria, det gjorde att jag bytte riktning – förhoppningsvis för resten av mitt yrkesliv.

Funderar på att jobba som frilansskribent

Exakt vad hon vill göra när avhandlingen är färdig är inte Julia Ravanis säker på, men ett alternativ är att fortsätta inom akademin och forska inom teknik- eller vetenskapshistoria.

– På sistone har jag också funderat på att skriva, att jobba som frilansskribent. Jag skriver redan en del i GP och Glänta, och det kan man ju också ha som yrke! Att skriva mer journalistiska texter och göra det helt och fullt ut. Kanske kan jag kombinera en tjänst inom akademin med eget skrivande.

Text: Elin Widfeldt

Bild: Frida Winter

Julia Ravanis tips till den som funderar på studie/yrkesval

”Gå på intresse! Gör vad du tycker är roligt nu, snarare än vad det kommer att leda till för jobb sedan. Jag valde att lägga fem år på en ingenjörsutbildning för att få tryggheten, men den är ju inte värd något eftersom jag ändå inte vill jobba som ingenjör. Ofta finns det fler möjligheter än vad man tror. Prata med dina lärare och studievägledare!”