Forskningsstationen Skogaryd vänder trenden
Efter stormskador, sabotage och ekonomiska utmaningar ser forskningsstationen Skogaryd vid Göteborgs universitet på framtiden med tillförsikt.
– Vi har gjort ett stort arbete med att prioritera i verksamheten och lyckats begränsa utgifter. Nu fokuserar vi på nya samarbeten och möjligheter inom analys och dataleverans, säger Amelie Lindgren, föreståndare för stationen.
Vid forskningsstationen Skogaryd, 10 mil norr om Göteborg, bedrivs avancerad fältbaserad ekosystemsforskning. Stationen omfattar sex delområden med olika slags ekosystem: myrar, äldre och yngre skogar, sjöar och vattendrag. Hit kommer forskare, doktorander och studenter för att ta del av mätdata och analyser som ger en helhetsbild av hur kol och växthusgaser rör sig mellan mark, vatten och atmosfär. Flödesmätningarna omfattar inte bara vattenflöden utan även gasflöden av till exempel koldioxid, metan och lustgas – avgörande för att förstå ekosystemens roll i klimatförändringen.
– Vi ingår i en nationell infrastruktur för ekosystemforskning, SITES, vilket innebär att insamlad data är fritt tillgänglig. Data från Skogaryd kan används för modellering och miljöövervakning för att förbättra beräkningar av kolbalanser och växthusgasutsläpp, säger Amelie Lindgren, forskare vid Institutionen för geovetenskaper.
Kvitto på hög standard
En viktig partner för Skogaryd är den europeiska nationella forskningsinfrastrukturen ICOS, Integrated Carbon Observation System. Fältområdet Mycklemossen i Skogaryd är certifierad ICOS-label II - en prestigefylld kvalitetsstämpel som visar att mätmetoder och dataproduktion håller mycket hög standard. ICOS-label II innebär också att all data är fritt tillgänglig för andra aktörer via ICOS Carbon Portal.
– Certifieringen gör att vi nu intensifierar arbetet med vegetationsanalyser vid Mycklemossen. Vi behöver hålla koll på vad som växer och hur mycket det växer för att kunna förstå ekosystemets kolbalans, säger Amelie Lindgren.
Satsning på dataleverans
Forskningsmiljön BECC bidrog nyligen med extra medel till forskningsstationen. Tillskottet öppnade för en satsning inom dataleverans. Idag har Skogaryd sex stycken så kallade eddykovarians-torn som hela tiden samlar in växthusgasdata. Att bearbeta och analysera data från tornen kräver stora arbetsinsatser. Satsningen gör att Skogaryd nu kan publicera mer data att göra resultaten från mätningarna tillgängliga.
– Fler och fler kontaktar oss och är nyfikna på vår data. Det ger ringar på vattnet, säger Amelie Lindgren. Tillskottet från BECC blev också ett välkommet plåster på såren efter storm-och sabotageskador som drabbade anläggningen 2024.
En tidigare större investering i ett återställt dränerat våtmarksområde lönar sig idag i form av nya möjligheter att forska på utsläpp av växthusgaser.
– Vi har flera nya forskningssamarbeten idag tack vare detta, till exempel med forskare vid SLU, Kristianstad högskola och i Kanada. Det är också glädjande att fler forskningsansökningar skrivs med Skogaryd som part, säger Amelie Lindgren.
Text: Jenny Meyer Daneback
