Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Brandbil utanför en tegelbyggnad
Brandstationen, bilen, olycksplatsen och hemmet är viktiga platser för samarbetsprocessen.
Foto: Yadid Lavy/norden.org
Länkstig

Rätt man på rätt plats

Publicerad

I Europa påverkas en tredjedel av städerna av befolkningsminskning, vilket leder till ekonomiskt krävande situationer. Hur säkerställer svenska kommuner välfärd och säkerhet för medborgarna, samtidigt som de agerar för effektivare användning av kommunala resurser? En studie analyserar ett svenskt samarbetsprojekt. 

I en artikel i European Journal of Women's Studies analyserar Ulrika Jansson, filosofie doktor i arbetsvetenskap och forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och Lena Grip, filosofie doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, ett samarbete som har införts i ett antal svenska kommuner.

Samarbetspartners i projektet var räddningstjänsten och hemsjukvården. Samarbetets syfte är att garantera medborgarnas välfärd och säkerhet, att garantera en effektivare användning av kommunala resurser och att bidra till förbättrad krishantering och civilskydd. Forskningsstudien initierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), med syftet att undersöka könade hinder och samarbetsmöjligheter mellan dessa samarbetsparter.

Samarbete som en “universallösning”

Bild
Ulrika Jansson, filosofie doktor i arbetsvetenskap och forskare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs unive
Ulrika Jansson, filosofie doktor i arbetsvetenskap och forskare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
Foto: Roland Andersson

– Även om samarbete ofta presenteras som en ”universallösning” för effektiv resursanvändning, visar forskning att dessa processer inte alltid är så enkla som de ibland verkar i en projektplan. Ett väl fungerande samarbete kan ha stora fördelar, men uppoffringarna som krävs för att komma dit måste vara värt det. Processer är ofta svåra och komplicerade att genomföra på ett effektivt och tillfredsställande sätt, säger Ulrika Jansson.

Organisationer måste vara villiga att förändra sina inarbetade och traditionella arbetssätt och organisationsformer för att pröva nya metoder, samarbetsformer. Precis som andra implementeringsprocesser för organisatoriska förändringar kräver framgångsrika samarbeten god kommunikation, tydlig fördelning av uppgifter och ansvar, en tydlig uppfattning om det gemensamma målet och balanserade maktförhållanden mellan de inblandade parterna.

Genus, plats och arbete

Att arbete är könskodat är väl etablerat inom forskning. Olika yrken, befattningar och arbetsuppgifter på arbetsmarknaden är könsmärkta och antas vara mer eller mindre lämpade för ett visst kön.  

Också inom organisationer finns föreställningar om huruvida kvinnor eller män är lämpliga för ett visst yrke eller arbetsuppgifter, något som bidrar till att skapa segregation. Genom att studera strukturen och kulturen i en organisation synliggörs uppfattningar om och antaganden om mäns och kvinnors positioner och relationer. 

Som ett komplement till dessa väletablerade forskningsrön  ger artikeln en förståelse för organisatorisk plats. Dessa studier saknar dock ofta ett grundligt genusperspektiv. Ulrika Jansson och Lena Grip hävdar därför att mer forskning behövs, som kombinerar de tre perspektiven genus, plats och arbete.

Platser viktiga för samarbete

Räddningstjänsten och hemsjukvården är två tydligt könskodade yrken som också utförs på könskodade arbetsplatser och på andra platser där arbete utförs. Studiens empiriska data presenteras och analyseras utifrån från fyra identifierade gemensamma platser för arbete: Brandstationen, bilen, olycksplatsen och hemmet. Alla dessa fyra platser är tydligt könskodade och också viktiga för samarbetsprocessen. Brandstationen är ett uppenbart exempel på en könskodad plats som är fylld med mening redan innan samarbetet börjar:

– Vårdpersonalen upplever en högre status när de är baserade på brandstationen. De får också tillgång till gratis gym på arbetsplatsen och välfungerande byggnader som deras ’bas’, säger Ulrika Jansson.

Samlokalisering vid brandstationen betyder inte att de två grupperna automatiskt samarbetar, som det var tänkt. I praktiken upprätthålls gränserna ofta aktivt vid brandstationen, för att skilja de två kategorierna av personal. Detta görs både rumsligt och i handling. 

Hemmet – den privata platsen i den klassiska uppdelningen mellan offentliga och privata platser – är ett annat exempel på en könskodad plats, som fylls med mening redan innan samarbetet börjar. Även om samarbetsprocesserna kan leda till en högre status för vårdpersonalen, fruktar räddningstjänstpersonalen att det omvända skulle gälla dem: Att deras yrke skulle få en lägre status genom att ta för mycket av vårdpersonalens roll och/eller vara associerad med arbetsuppgifter som i hög grad utförs av kvinnor och i privata hem.

I artikeln analyserar Ulrika Jansson och Lena Grip könskodning, hinder och möjligheter för projektets fyra viktiga samarbetsplatser.

Könskodning av arbete för ett effektivt samarbete

Resultaten visar att samarbetsprocesser mellan kommunala tjänster är komplexa och utmanar ideal om den egna organisationen, innehållet och ansvaret för arbetet samt vem som ska utföra vissa arbetsuppgifter. I det analyserade samarbetet är det räddningstjänstens huvudstruktur och kultur som utmanas, eftersom den har den högst ansedda positionen och tolkningsföreträde i samarbetet.

Fokus på könskodning av plats och arbete belyser och problematiserar samarbetsparternas organisationskulturer och strukturer. Tidigare forskning visar att det är viktigt att jämna ut maktförhållandena mellan parter i en samarbetsprocess, för att uppnå hållbart samarbete. Vid tidpunkten för studien hade detta inte tagits upp i samarbetsprocesserna.

– Föreställningar om kön och könsskillnader återges och skapar hinder genom samarbetet. På lång sikt påverkar det kommunernas ansträngningar för att säkerställa välfärd och säkerhet för medborgarna. Därför betonar vi vikten av att analysera strukturella förutsättningar, vilka hinder som kan inträffa och ha en plan för att hantera dem - innan samarbetet börjar, sammanfattar Ulrika Jansson.

Här nedan kan du ta del av hela artikeln.

FAKTA OM STUDIEN
  • Studien initierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), med syftet att undersöka könade hinder och samarbetsmöjligheter mellan räddningstjänsten och hemsjukvården.
  • Studien hade formen av fallstudier, i ett urval av kommuner där någon typ av samarbetsprocesser mellan räddningstjänsten och hemsjukvården hade startats på prov
  • Åtta kommuner av varierande storlek ingick i studien
  • Studien bygger på intervjuer med 12 kvinnor och 18 män
  • I gruppen ”räddningstjänstpersonal” ingår chefer (på olika nivåer), brandmän och brandingenjörer ,  gruppen ”vårdpersonal” omfattar  såväl undersköterskor, annan vårdpersonal i hemmet och chefer (på olika nivåer)
  • Totalt består gruppen "räddningstjänstpersonal" av 20 personer och gruppen "vårdpersonal" av 10 personer