Om samverkan, förtroendemätningar och viktning

Under veckan som gått har SOM-institutets förtroendemätningar, i synnerhet de som handlar om förtroendet för innehållet i Sveriges Television och Sveriges Radio, diskuterats. Denna text syftar till att räta ut några av de frågetecken som kan uppstå, och kan sammanfattas i följande punkter:

• SOM-institutet samverkar öppet med ett stort antal forskare, myndigheter och offentliga organisationer varje år. Det är alltid vi och aldrig våra samverkanspartners som har sista ordet om frågeformuleringar, metod och avrapportering.
• SOM-undersökningen är en unikt ambitiös datainsamling som inbegriper stora och kostsamma ansträngningar för att även nå grupper med lägre svarsbenägenhet. Det gäller exempelvis Sverigedemokratiska väljare.
• SOM-institutet viktar i regel inte de resultat som presenteras för allmänheten. Valet att inte vikta grundar sig i gedigna studier. Viktning är ingen universalkur för att öka träffsäkerheten för en undersökning.
• Sverigedemokrater var underrepresenterade med 3-4 procentenheter i den senaste SOM-undersökningen. Tester med viktning på partisympati genererar mycket små skillnader i det uppskattade förtroendet för SVT.

Om samverkan

Den grundläggande modellen bakom SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 varit att många olika aktörer och forskningsprojekt kommer samman i en stor gemensam undersökning. Dels för att effektivisera datainsamlingen, dels för att minska belastningen på respondenterna i det omgivande samhället. Det ambitiösa genomförandet finansieras gemensamt av institutet och av de många samverkande forskarna och organisationerna. Detta framgår på vår webb, i all dialog med oss och särskilt i samband med ansökningsprocesserna för samverkan.

I den pågående diskussionen kan man få uppfattningen att vi gör en specifik förtroendeundersökning för SR och SVT. Så är inte fallet utan vi mäter varje år förtroendet för ett stort antal olika samhällsinstitutioner, myndigheter och offentliga organisationer samt yrkesgrupper. Och detta är bara det som avser just förtroende – vi mäter även attityder, oro, sakfrågor, vanor och livsstil. Allt i samma stora regelbundna undersökning och till stor del i samverkan med andra.

SOM-institutets forskare har sista ordet kring frågedesign och metod. De 40-tal forskningsprojekt och offentliga organisationer som ett givet år medverkar i undersökningen ges inte möjlighet att styra, påverka eller på något sätt dölja resultat. Vi offentliggör alla samverkande myndigheter och organisationers resultat i rapporter på vår webb och där finns även en listning över samtliga samverkansprojekt sedan 2008 och framåt.

Om underrepresentation bland Sverigedemokrater

Ingen undersökning är helt perfekt men SOM-undersökningen är så ambitiös man kan vara i syfte att nå alla utvalda. Vad som utmärker undersökningen är bland annat:

• Helt slumpmässiga urval från folkbokföringsregistret (OSU).
• En nästan 100 dagar lång fältperiod.
• Påminnelseutskick i flera olika kanaler.
• Pappersenkäter, pennor och belöningar.
• Eget metodutvecklingsarbete inom fältet surveymetod, inte minst för att bättre nå svårnådda grupper.

Vi vidtar med andra ord stora och kostsamma ansträngningar – med stöd i forskningslitteraturen – för att så många som möjligt ska svara, eller i alla fall nås av informationen om att de har möjlighet att vara med och göra sin röst hörd. Metodrapporter publiceras för varje undersökningsår och man kan läsa mer om vårt metodutvecklingsarbete i vår rapportserie Notes on survey methodology.

Det finns emellertid grupper som, trots våra insatser, är något mindre sannolika att svara på våra undersökningar. Personer i huvudsak uppvuxna utanför Europa är en särskilt svår grupp att nå. Här handlar det – på gruppnivå – bland annat om språkförbistringar, upplevt utanförskap och brister i folkbokföringsregistret. Äldre och mer etablerade personer tenderar också att svara i något högre utsträckning än yngre. Kvinnor svarar något mer än män - på åttiotalet var det tvärt om.

Politiskt finns en underrepresentation av personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna, vilket vi ofta lyfter under våra seminarier och i andra sammanhang. Viktigt här är att påminna om att det inte handlar om att undersökningen inte skickas ut till dem. Det handlar om att de, på gruppnivå, har en lägre svarsbenägenhet. 

Underrepresentationen av Sverigedemokrater redovisas för varje år bland annat i vår mest kända rapport Svenska trender (se sid. 41). Tittar man på 2025 års resultat hade vi 15 procent Sverigedemokrater i svarsgruppen. Detta baseras på frågan ”Vilket parti tycker du bäst om idag?”.

Undersökningar som syftar till att mäta opinionsstöd frågar däremot oftast hur man skulle rösta om det var val idag. En viss del i skillnaden mellan mätresultat kan härledas till denna skillnad i frågeformulering. I SOM-undersökningen 2025 angav 18 procent av de svarande att de tänker rösta på SD i valet 2026. Det motsvarar över 3 000 svarande Sverigedemokrater. Jämfört med exempelvis Poll of polls kan vi alltså tala om en underskattning av denna väljargrupp på mellan tre och fyra procentenheter.

Om viktning av undersökningsresultat

Många undersökningar viktar sina resultat. Ibland på kända parametrar som ålder och kön, ibland på mer flyktiga skattningar som partisympati, där egentligen endast facit finns under valåren och då endast för den röstberättigade befolkningen. I många fall är det helt rimligt att vikta så länge man gör det baserat på vad som ska studeras och vilka skevheter som finns.

Tyvärr målas ofta viktning upp som en lösning på alla metodologiska utmaningar inom surveymetod. Så är inte fallet. Viktning är en komplex efterbearbetning som kan göras på många olika sätt, och när man räknar upp värdet av personer från underrepresenterade grupper som ändå svarar skapar man större osäkerhet och ökade felmarginaler. I dagarna publicerades en läsvärd artikel i Forskning och Framsteg som bland annat förklarar varför viktning inte alltid är den bästa lösningen.

SOM-institutet har genomfört flera omfattande studier av viktning i relation till den nationella SOM-undersökningen (2014, 2025). Med bas i analyserna står vi fast vid att så länge inte svarsfrekvens eller representativitet försämras nämnvärt behöver vi inte vikta resultaten från undersökningen. Sedan den senaste studien har dessutom tendensen i SOM-undersökningen varit en något höjd svarsfrekvens och förbättrad representativitet.

Vi är transparenta med att vi inte viktar. Det framkommer i metodrapporter och på vår webb. Vi lyfter det när vi redovisar resultat under våra seminarier. Våra samverkanspartners vet att de resultat vi publicerar i tabellrapporter är oviktade.

Skärmbild från introduktionen till det nationella SOM-seminariet, den 19 mars 2026. Klicka här för större bild. Hela sändningen kan ses i efterhand här.

Våra egna och samverkande forskare viktar ibland inom ramen för specifika studier om de bedömer det lämpligt. Eftersom SOM-undersökningarna handlar om allt från handarbete till flyktingopinion går det sällan att ta fram en vikt som fungerar för alla variabler. Värt att nämna är att samtliga dataset från 1986–2024 finns fritt tillgängliga för forskarsamhället via researchdata.se.

Om förtroendet för public service

Förtroendet för public service, ofta med specifikt SVT som exempel, har på senare år blivit en laddad politisk fråga. Vi är en av flera aktörer i Sverige som regelbundet studerar just detta. Vid det årliga SOM-seminariet den 19 mars i år redovisades förtroendeanalyser av flera olika medier. Bland annat visades en tydlig nedgång i förtroendet för SVT bland de som står klart till höger i politiken (nedan bild från Ulrika Anderssons presentation).

Sedan diskussionen kring viktning uppkom tidigare i veckan har vi testat att applicera vikter baserade på partisympati just på frågan om förtroendet för innehållet i SVT. Vi är medvetna om att detta inte är det mest vetenskapligt robusta sättet att vikta för dessa frågor - men det är det som har efterfrågats i debatten.

• Henrik Oscarsson vid Valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet applicerade en vikt baserad på det faktiska valresultatet under valåren på tidsserien för förtroendet för innehållet i SVT. Denna viktningsmodell är endast applicerbar på valåren och därmed robust i det att det finns ett facit. Den är dock inte helt perfekt, till exempel eftersom urvalet i SOM-undersökningen är personer boende i Sverige över 16 år och inte tar hänsyn till huruvida man är röstberättigad eller inte.

  Resultaten illustreras i grafen nedan. Indikationen är att vikta upp Sverigedemokrater på detta sätt påverkar skattningarna med 1-2 procentenheter, vilket är inom felmarginalen i SOM-undersökningen. 

• Ulrika Andersson, medieforskare vid SOM-institutet, har gjort en liknande analys med fokus enbart på resultaten för år 2025 men för ett något större antal medieaktörer. Även i detta fall viktas partigrupperna gentemot valresultatet år 2022, vilket självklart medför en hel del osäkerhet. Återigen hamnar skillnaderna mellan viktade och oviktade resultat för public service-bolagens förtroende inom felmarginalen - det rör sig om ca 1-3 procentenheter.

Klicka här för större version av diagrammet

Vi uppmuntrar självfallet andra forskare att göra egna viktanalyser och gärna presentera resultaten där de finner det lämpligt. Vi kommer att fortsätta studera vikters påverkan på förtroendefrågorna, inte minst efter valet i höst med mer aktuella valårsdata. 

Oavsett om vi presenterar oviktade eller viktade resultat kvarstår vår huvudslutsats att förtroendet för SVT och SR är högt i Sverige, högre än för andra medier i mätningen. Rangordningen och trenderna över tid påverkas inte. Men splittringen mellan grupper fortsätter att öka och det är självfallet något vi på SOM-institutet kommer att fortsätta följa – med start redan i september då vi genomför vår 41:a årliga nationella undersökning.

SOM-institutets ledning