Nytt centrum för ett demensvänligt samhälle invigt

Med stråkmusik, bandklippning, tal och presentationer invigdes DEMSAM under festliga former. Centret finansieras av Forte med 60 miljoner kronor och samlar och bedriver forskning inom vård, omsorg, kommuner, region, civilsamhälle och andra samhällsaktörer i ett långsiktigt arbete.

Bild

Om forskning ska göra skillnad behöver vi kunna arbeta hela vägen, från kunskapslucka och idé till genomförande, implementering och utvärdering

Ett brett samarbete behövs eftersom demens påverkar stora delar av livet. För den som lever med demens och för närstående påverkas vardagen av allt från stöd i hemmet och digitala tjänster till fysiska miljöer, bemötande och tillgång till rätt insatser. DEMSAM utgår från att dessa delar behöver hänga ihop bättre, så att personer som lever med demens kan vara är delaktiga, känna sig blir inkluderade och får stöd som fungerar i det liv de faktiskt lever.

Utgår från kunskapsluckor och levd erfarenhet

Helle Wijk, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare för DEMSAM, betonade att centret tar sin utgångspunkt i både den nationella demensstrategin och i de kunskapsluckor som finns inom området.

– Vi vet allt mer om demenssjukdomar när det gäller diagnostik, biomarkörer och prevention, men vi vet fortfarande för lite om hur samhället behöver organiseras för att personer som faktiskt lever med demens ska kunna vara delaktiga, trygga och få sammanhållet stöd i vardagen, säger Helle Wijk.

Bild

En central idé i DEMSAM är att forskningen ska ske nära de människor och verksamheter som berörs. Det handlar om samskapande med personer som lever med demens, närstående, personal, beslutsfattare och andra samhällsaktörer.

– Vi forskar tillsammans med människor som berörs av demens, inte om dem. Levd erfarenhet är inte ett tillägg i DEMSAM, utan en grund för att forskningen ska bli relevant och användbar, säger Hanna Falk Erhag, docent i omvårdnad och biträdande föreståndare. 

Forskning ska bli till handling

Den långsiktiga finansieringen ger centret möjlighet att inte bara utveckla ny kunskap, utan också följa hur arbetssätt, metoder och insatser fungerar i praktiken.

– Om forskning ska göra skillnad behöver vi kunna arbeta hela vägen, från kunskapslucka och idé till genomförande, implementering och utvärdering. Att vi får resurser för detta i form av finansiering i sex år från start med möjlighet till fyra års förlängning, är en av de stora styrkorna med DEMSAM, säger Helle Wijk.

Karin Ahlberg, prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, klippte bandet och förklarade centret invigt.

– Det fina är att här kommer excellens och relevans att gå hand i hand. Det är forskning som verkligen används och gör skillnad, sa Karin Ahlberg.

Kerstin Uhlin, viceprefekt för utbildning vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, lyfte utbildningens roll i arbetet framåt i sitt tal.

– Ett demensvänligt samhälle kan bli en drivkraft till förändring, där forskning, utbildning och praktik stärker varandra, sa hon.

Styrkan ligger i att ha många perspektiv

I Fortes bedömning av DEMSAM lyftes särskilt centrets fokus på patient- och närståendeperspektiv, levd erfarenhet och underrepresenterade grupper som en stor styrka. Bedömarna pekar också på centrets potential att bidra till policy- och verksamhetsutveckling inom demensområdet.

– Jag är väldigt glad över att invigningen förmedlade kärnan i DEMSAM. Det handlar om att samla olika professioner, beakta alla vårdnivåer och ta in många perspektiv. Ingen aktör kan ensam skapa ett demensvänligt samhälle, men tillsammans kan vi bygga de strukturer som behövs, säger Helle Wijk.

Bild