Den ena forskarskolan fokuserar på hur skolor kan arbeta mer likvärdigt i ett samhälle där segregation och sociala skillnader får allt större betydelse för elevers möjligheter.
– Sverige har utvecklats från en relativt jämlik välfärdsstat till ett alltmer segregerat samhälle med stora inkomstklyftor, där bristande likvärdighet och segregation präglar skolsystemet och försvårar skolors och lärares kompensatoriska uppdrag, säger Kajsa Hansen Yang, som leder forskarskolan och är professor i pedagogik.
Bidra till inkluderande lärandemiljöer
För att framtidens lärare ska kunna möta den verkligheten menar hon att lärarutbildare behöver en gedigen forskningsbaserad kunskap om hur ojämlikhet uppstår och hur vi kan motverka den i praktiken.
Forskarskolan ska ge blivande lärarutbildare verktyg att förstå hur boende, skolval och sociala skillnader formar elevers utbildningsvägar. Målet är att omsätta forskningsbaserad kunskap i konkreta strategier som stärker lärarutbildningen och som stödjer likvärdig klassrumspraktik i olika skolkontexter.
– Vi kan inte påverka vilken familj ett barn föds in i eller barnets kön eller etnicitet. Däremot kan vi göra mycket för att stärka lärarnas kunskaper, kompetenser och kvaliteten i skolan och undervisningen för att kompensera för elevers olika förutsättningar, säger Kajsa Yang Hansen.
Förbättra kunskapsmätningar och bedömning
Den andra forskarskolan ska stärka lärarutbildares kompetens inom kunskapsmätningar, betyg och pedagogisk bedömning.
– Lärare använder bedömningar varje dag, men området är komplext och ställer höga krav på kunskap. När vi stärker lärarutbildarnas kompetens förbättrar vi skolans bedömningspraktiker och bidrar till mer rättvis och likvärdig undervisning, säger Alli Klapp, som leder forskarskolan och är docent och prefekt på institutionen för pedagogik och specialpedagogik,
Bättre underlag för beslut
Genom forskarskolan kan man utveckla forskningsfältet och bidra med bättre underlag för beslut.
– Tack vare de högkvalitativa individbaserade data över prov och kunskapsmätningar som finns tillgängliga i Sverige är det möjligt att förstå skillnader mellan elever, skolor och kommuner, säger Alli Klapp.
Christel Larsson, prodekan med ansvar för forskning vid fakulteten tycker att det är mycket positivt att forskare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten får så god utdelning i årets utlysning.
– De här satsningarna ligger helt i linje med skolans behov och vår fakultets kunskapsområden, säger Christel Larsson, prodekan med ansvar för forskning.
Text:Ragnhild Larsson
