Ny studie om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna
Sverige har Europas högsta flyktinginvandring per capita och har haft så i trettio år. I en forskningsrapport som släpps idag på Handelshögskolan vid Göteborg universitet beräknas för första gången hur detta påverkar Sveriges offentliga finanser. Den årliga nettokostnaden uppskattas motsvara lite mer än 1 procent av BNP.
Nationalekonomen Joakim Ruist har räknat samman den offentliga sektorns intäkter och kostnader som relaterar till människor som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Enligt resultaten nådde omfördelningen genom den offentliga sektorn från den övriga befolkningen till flyktinggruppen upp till motsvarande 1 procent av BNP år 2007, och beräknas komma att motsvara cirka 1,35 procent av BNP år 2015. Nettokostnaden för flyktinginvandringen är något större än den för det internationella biståndet. Huvudförklaringen till att det blir en nettokostnad är flyktingars låga sysselsättningsnivåer.
– Det är viktigt att poängtera att flyktinginvandringen – liksom biståndet – är en humanitär insats som ska få kosta pengar. Men det är också viktigt att veta ungefär hur mycket pengar den kostar, eftersom pengarna i slutändan tas någon annan stans ifrån i landets offentliga finanser. Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.
Medan flyktinginvandringen i Sverige för närvarande är ovanligt hög, är den är betydligt lägre i övriga Europa. Om övriga länder i Västeuropa hade haft lika hög flyktinginvandring per capita som Sverige de senaste tio åren hade regionens totala flyktinginvandring under perioden varit nästan 6 miljoner individer istället för cirka 740 000. Då hade dagens internationella flyktingpopulation i behov av skydd varit cirka 30 procent lägre än vad den nu är.
– Rädslan för de ekonomiska kostnaderna är ett av huvudskälen till att andra länder idag inte gör mer för att dela på flyktingmottagandet. Mina resultat visar att nettokostnaden för att hjälpa en avsevärd del av dem som behöver det förvisso skulle vara betydande, men samtidigt fullt möjlig att bära, säger Joakim Ruist.
Rapporten “Refugee immigration and public finances in Sweden” kan laddas ner här: http://hdl.handle.net/2077/38323
För mer information kontakta:
Joakim Ruist, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, joakim.ruist@economics.gu.se, 031-786 2915 (kontor), 0703-96 77 31 (mobil)