Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny nordisk forskningsöversikt om sexuella trakasserier i arbetslivet

Sexuella trakasserier i arbetslivet är ett stort samhällsproblem i Norden. Det visade inte minst de många metoo-uppropen under hösten 2017. En ny rapport, ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt”, redogör för aktuell kunskap och identifierar behov av vidare forskning.

Rapporten har tagits fram inom sekretariatets nordiska uppdrag NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, som underlag till Nordiska ministerrådet för en kommande forskningssatsning på området. I studien kartläggs hur sexuella trakasserier tar sig olika uttryck i människors arbetsliv utifrån yrken med varierande karaktär. Malin Svensson, som arbetar som utredare på sekretariatet, har skrivit rapporten och pekar på behovet av tvärsektoriell kunskap.

– Sexuella trakasserier kan se olika ut beroende på yrkens karaktär, och erfarenheter kan skilja sig mellan yrkesgrupper. Därför behöver vi tvärsektoriell kunskap från flera länder, som kan peka på de bredare mönstren på den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten visar också att fokus på kön och ålder är för snävt, vi behöver kunskap om hur bland annat kön, ålder, etnicitet och hudfärg, funktionalitet och sexuell identitet samverkar med riskerna att bli sexuellt trakasserad på jobbet.

Pekar på forskningsbehov

Island var ordförandeland i Nordiska ministerrådet när studien beställdes och landets statsminister, Katrín Jakobsdóttir, menar att rapporten ger en viktig överblick över de brister och luckor som finns i vår kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet.

– Rapporten belyser vikten av tvärvetenskaplig forskning och fortsatt nordiskt samarbete för att sexuella trakasserier och andra former av våld mot kvinnor och flickor på arbetsplatser ska upphöra. Våldet är både orsaken till och konsekvensen av omfattande ojämställdhet, och vi har både rättsliga och moraliska skyldigheter att sätta stopp för det.

Det krävs mer och fördjupad kunskap om orsaker till varför sexuella trakasserier sker och om strukturella förhållanden som bidrar till eller förhindrar förekomsten av dem, för att kunna förstå och motverka trakasserierna. Malin Svensson identifierar flera centrala kunskapsbehov, där mer forskning behövs för att vi kraftfullt ska kunna möta samhällsproblemet.

– Det finns enighet inom forskningsfältet om att mörkertalet är stort och att kvinnor, och andra utsatta grupper, av olika skäl inte rapporterar när de utsätts. Vi behöver också veta mer om förövarna, vilka de är och vad som driver dem. Det behövs även mer kunskap om vilka arbetsvillkor och anställningsvillkor som kan utgöra särskilda riskfaktorer för att bli utsatt.

Text: Susanna Young Håkansson