Neurodiversitet som nyckel till oväntade läsningar av litteratur
Hur kan litteratur och kultur läsas och tolkas om vi utgår från att kognitiva olikheter är en del av mänsklig variation, snarare än avvikelser? Den frågan står i centrum för en ny antologi som samlar forskare från hela Europa. Boken vill utmana etablerade läsningar och öppna för nya sätt att förstå både texter och akademisk praktik.
Begreppet ”neurodiversity” har kommit att bli alltmer använt inom en mängd discipliner, men hittills mycket begränsat inom litteratur- och kulturstudier.
– Vi ville undersöka vad det kan betyda att läsa litteratur ur ett neurodiversitetsperspektiv och hur neuronormativa läsningar kan utmanas, säger Jenny Bergenmar, professor i literaturvetenskap vid Göteborgs universitet som varit redaktör och även skrivit ett av bidragen i antologin.
– Tidigare har mycket fokus legat på representation av diagnoser som autism eller ADHD, men vi ville i stället utmana konventionella förväntningar kopplade till socialitet, emotionalitet och kognition och samtidigt arbeta med alternativa och experimentella angreppssätt inom det akademiska skrivandet.
Många epoker och genrer
Antologins bidrag rör sig mellan en mängd epoker; medeltida texter, viktoriansk och modernistisk litteratur, samt genrer som sträcker sig från realism till avantgardistisk litteratur och spekulativ fiktion.
– Mitt eget bidrag handlar om neurodivergens och humor i nordisk ungdomslitteratur, säger Jenny Bergenmar.
Flera kapitel arbetar med begreppet ”neuroqueer” och undersöker neurodivergens i relation till genusidentiteter, medan andra experimenterar med formen för akademiskt skrivande genom dialoger eller essäer med litterära inslag.
Samla forskare
Idén till antologin föddes vid en workshop 2022, vid Institute for Medical Humanities, Durham University, för forskare med intresse för neurodiversitet och litteratur. Många av dem själva neurodivergenta och verksamma i osäkra anställningar.
– Vi kände ett behov av att samla oss och hitta kollegor utanför Storbritannien och USA, som hittills dominerat forskningen. Workshopen lade grunden för boken genom att vi tillsammans arbetade med frågor om vad neurodiversitet kan betyda som ett kritiskt perspektiv inom litteratur- och kulturstudier och frågor om tillgänglighet.
Antologin vänder sig främst till forskare och studenter inom litteraturvetenskap, medicinsk humaniora, funktionshinderstudier och neurodiversitetsstudier, men även till forskare inom andra discipliner – exempelvis queerstudier, kognitionsvetenskap och sociologi – som intresserar sig för normkritiska perspektiv.
Fler kritiska perspektiv
Förhoppningen är att den ska bidra till att de-stigmatisera neurodivergens och öka tillgängligheten i akademin, men också att den ska få oss att lära känna författarskap på nya sätt.
– Jag hoppas att boken kan leda till att neurodivergentas röster blir mer hörda inom universitetet och i offentligheten, och att den kan fortsätta humanioras dialog med neurovetenskap och medicin. Vi behöver fler kritiska perspektiv på funktionsnormer som är inbyggda i vår akademiska praxis. När det gäller pedagogik finns också mycket att göra för att öka tillgängligheten. Det hade varit roligt att arbeta vidare med detta!
Från Göteborgs universitet medverkar även Anna Nygren, universitetslektor i litterär gestaltning vid HDK-Valand, i antologin.
Boken Critical Neurodiversity Studies – Divergent Textualities in Literature and Culture är utgiven på Bloomsbury.
Text: Johanna Hillgren
Neurodiversitet är ett begrepp som beskriver variationer i hur hjärnor fungerar och människor tänker, lär sig och bearbetar information. Det omfattar bland annat autism, ADHD, dyslexi, OCD och Tourettes syndrom, men också mindre definierade skillnader i kognition. Utgångspunkten är att dessa skillnader är en del av mänsklig mångfald – inte enbart avvikelser eller sjukdomar – och att samhället bör anpassas för att inkludera och värdesätta olika sätt att vara och tänka. Begreppet växte kollektivt fram bland autismaktivister under 1990-talet.