Matematikern Julia Brandes får stort anslag från KAW
Femton matematiker får i år anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram. Forskaren Julia Brandes vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, är en av dem.
Anslaget innebär att matematikern Julias Brandes kan rekrytera en forskare från utlandet till institutionen.
– Jag känner mig hedrad och tacksam för utmärkelsen. Men framför allt ser jag fram emot att kunna anställa en postdok i ett projekt som jag tycker är så spännande, säger Julia Brandes.
Stärker forskningen
För att stärka svensk matematisk forskning lanserade KAW, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, år 2014 ett forskningsprogram inom matematik.
– Jag tycker att det är berömvärt att KAW har bestämt sig för att satsa på matematik. Fastän matematisk forskning ligger bakom mycket aktuell forskning inom naturvetenskapen och inom industrin har matematiken om grundforskningsämne ofta svårigheter att attrahera bidrag från industrin, eftersom tillämpningarna till matematisk forskning ofta inte är uppenbara direkt.
I Sverige är den största konstanta bidragsgivare enligt antal beviljade bidrag inom ren matematik Vetenskapsrådet (VR). Genom matematikprogrammet tillkommer KAW som väsentlig bidragsgivare.
– Den här känslan, att det finns möjligheter i Sverige att ansöka om bidrag och vara framgångsrik även som yngre forskare, är faktiskt ett av de främsta skälen till varför jag själv har sökt mig till Sverige. Och KAW:s matematikprogram bidrar till detta.
Viktigt stödja matematisk forskning
Julia Brandes planerar i sitt projekt att utnyttja den förbättrade precisionen av cirkelmetoden till att studera antalet heltalslösningar till vissa ekvationssystem som uppfyller extra villkor. Två fall är därvid av särskilt intresse.
Dels gäller det sådana ekvationssystem där variablerna ligger i vitt skilda områden – några variabler är stora medan andra är små. Dels handlar projektet om ekvationer där lösningarna är speciella tal som, om man skriver dem i ett talsystem med en viss primtalbas p, saknar vissa siffror. Sådana tal är av intresse därför att de har en märklig men regelbunden fraktal struktur. Genom att utnyttja denna speciella struktur förväntar man sig att kunna förutsäga hur många sådana lösningar det finns.
– Jag tycker absolut att forskning i matematik ska stödjas av två anledningar. Å ena sidan finns det en viss romantik i matematisk grundforskning, som i grundforskningen vad det gäller rymdfart eller partikelacceleratorer. Den romantiken är inte att underskatta som inspirationskälla för framtida forskare. Hur många matematikintresserade ungdomar läser inte populärvetenskapliga böcker om till exempel Ramanujan eller Fermats sista sats? Den andra anledningen är mindre romantisk: En stor del av den naturvetenskapliga och ingenjörsvetenskapliga forskningen hade inte varit tänkbar utan matematik, säger Julia Brandes.
Kontakt
Julia Brandes, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, e-post: brjulia@chalmers.se
Fakta
Srinivasa Aiyangar Ramanujan (1887–1920) var en indisk autodidakt matematiker. Ramanujan är mest känd för att han hade en enastående intuitiv förmåga vad gällde arbete med tal och formler. Ramanujans biografi The man who knew infinity av Robert Kanigel har gjorts i en film i 2015.
Fermats stora sats, även Fermats sista sats, Fermats gåta eller Fermats teorem, är en sats av talteori uppkallad efter Pierre de Fermat som formulerades 1637, men som inte bevisades förrän 1995. Boken Fermats Gåta av Simon Singh, som beskriver problemet och dess lösning, är en klassiker i populärvetenskaplig matematisk litteratur.
För att Sverige ska återta en internationell tätposition inom matematikområdet stödjer Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien, framstående matematikforskning med totalt 340 miljoner kronor under perioden 2014–2023.
Foto: Johan Bodell/Chalmers