Märkning ska öka kunskapen om mytomspunnen haj
Utanför Sveriges kust simmar håkäringen – en haj som kan bli mer än fem meter lång och väga över ett ton. För att ta reda på mer om den mystiska arten fångas och märks hajarna av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Göteborgs universitet.
Joakim Larsson är inte bara professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, han är också marinbiolog och en hängiven sportfiskare. Under en fisketur för snart tre år sedan med Joakims båt ”Darwin” nappade en stor håkäring på sonen Max krok. Hajen var 405 centimeter lång och uppskattningsvis närmare 700 kilo tung, och var därmed med den största fisk som fångats på spö utanför den svenska kusten. Upplevelsen väckte idén till ett nytt forskningsprojekt.
– Sedan 2017 bistår jag och många andra sportfiskare ett projekt där forskare från SLU märker tonfiskar med avancerade elektroniska märken för att ta reda på mer om deras ekologi. Efter vår hajfångst undrade forskarna vid SLU om jag var intresserad av att göra något liknande på håkäring tillsammans med dem, berättar Joakim Larsson.
Ny information genom märkning
Redan vid första försöket sommaren 2022 märktes två stora hajar. Sedan dess har teamet fångat ett tjugotal hajar som har märkts med sändare. Genom den insamlade informationen hoppas forskarna kunna lära sig mer om hajarnas rörelsemönster och beteende.
– Tidigare har man trott att håkäringen är en art som är ovanlig i våra vatten, men jag tror att man helt enkelt letat för grunt. Det finns ju inget riktat fiske efter håkäring, men när vi nu under projektet anpassat plats, utrustning och fisketeknik efter håkäring så har vi fångat och märkt haj vid nästan varje försök, ibland åtskilliga per tur, säger Joakim Larsson.
För att fånga håkäringar använder forskarna spö och rulle, vilket enligt Joakim Larsson är det skonsammaste sättet att fånga dem på. De använder en speciell cirkelkrok som fastnar i mungipan på hajen och orsakar så lite skada som möjligt. Till skillnad från de flesta benfiskar har hajar ingen simblåsa, och de klarar därför att dras upp från stora djup utan att ta skada.
När de kommer upp till ytan mäts de, prover tas för dna-analys och de märks med olika typer av elektroniska märken, bland annat satellitsändare som är programmerade att släppa från hajen efter en förutbestämd tid.
– Sändaren flyter då upp till ytan och skickar sin position och lagrade data om vilka djup hajen rört sig på. Beroende på typ av märke kan man också få data om exempelvis acceleration, vilket kan ge ytterligare information om deras rörelsemönster och jaktbeteende, säger Joakim Larsson.
Det är mycket som är okänt om håkäringens liv. Studier antyder att de kan bli upp till 400 år gamla och att de inte blir könsmogna förrän de är runt 100 år. Det innebär att arten troligtvis är mycket känslig för påverkan av fiske. Håkäringen är dock ingen eftertraktad matfisk eftersom köttet är giftigt, men den fångas ibland som bifångst i trål i nordliga vatten. På Island finns en tradition att fermentera köttet i flera månader för att det ska bli ätbart, men marknaden för håkäring är ändå mycket begränsad.
– Håkarl, som den kallas på isländska, har en genomträngande, mycket stark lukt och smak av ammoniak, säger Joakim Larsson som själv provat.
Lever på stora djup
Håkäringen lever vanligen på stora djup, gärna runt 1 000 meter. Så djupt är det inte i Skagerrak, men uppenbarligen tillräckligt djupt för att hajarna skall trivas i de allra djupaste delarna. Håkäringen rör sig långsamt och många äldre individer tros vara blinda på grund av en ögonparasit. Trots detta har det hittats både delar av snabbsimmande fiskar, sälar och till och med mindre valar i deras magar.
– Tidigare har man trott att håkäringen till stor del är asätare. Med hjälp av de elektroniska märken vi har försett hajarna har vi samlat in data som bättre skall kunna belysa hur den söker föda, säger Joakim Larsson.
Forskningsprojektet, som leds av Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå med bland andra Gustav Hellström, Thomas Brodin, Petter Lundberg och Daniel Palm, håller nu på att sammanställa data för en vetenskaplig publikation. Joakim Larsson vill inte avslöja i detalj vad de har kommit fram förrän materialet är publicerat.
– Jag kan säga så mycket som att det är spännande information som åtminstone förvånade mig stort, säger han.
Text: Karl-Johan Nylén
Håkäringens latinska namn, Somniosus microcephalus, kan fritt översättas till ”den sömnige med den lilla hjärnan”. Den kallas också grönlandshaj och är efter vithajen världens största rovhaj. Arten kan bli mer än fem meter lång och väga över 1 500 kilo. Den lever vanligtvis på stora djup i kallt vatten och har observerats så djupt som 2 600 meter. Håkäringen är en allätare som äter en stor mängd fiskarter, men även sälar, sjöfåglar, bläckfiskar och krabbor. Ordet håkäring är en förvanskning av håskärding, där hå kommer av "haj" och skärding hänger samman med skära, såra eller stycka.
