Klimatopinionen inför valet

Varje år studeras ett stort antal miljö- och klimatrelaterade attityder i den nationella SOM-undersökningen. Idag publiceras de senaste resultaten samt ett stort antal översikter över tid i rapporten Miljö- och klimatopinion i Sverige 2025. En genomgående trend är de stora skillnaderna mellan vänster och höger på klimatområdet, som i många fall blir större för varje undersökningsår och som till viss del sammanfattas nedan.

Helt olika grad av klimatoro

Sedan 2007 har klyftan mellan vänster- och högerväljare i frågan om oro för klimatförändringar vuxit för varje år. Sedan 2018 har personer till vänster i politiken legat på relativt stabila nivåer med omkring 65 procent som svarar att förändringar i jordens klimat är mycket oroande inför framtiden. Bland högerväljare minskar andelen oroade och är i den senaste mätningen för första gången under 30 procent. Det skiljer nu hela 35 procentenheter mellan vänster och höger vad gäller att vara mycket oroad över klimatet.

Grafik från en presentation inför rapportsläppet - klicka här för större bild.

– Kom ihåg att detta inte är någon opinionsfråga utan en mätning av känslan oro. Detta handlar alltså inte bara om politik utan om grundläggande världsbild, säger Sofia Axelsson som är undersökningsledare på MEK vid Göteborgs universitet och ansvarig för rapporten.

Orsakade av mänsklig aktivitet?

En annan fråga som studerar världsbild i relation till klimatfrågorna är huruvida klimatförändringar främst är orsakade av mänskliga aktiviteter eller ej - något som de flesta svenskar i hög utsträckning ansett vara riktigt sedan 2019 då frågan ställdes för första gången. 

Här finns stora skillnader mellan grupper, exempelvis kön, men mest påtaglig är återigen den politiska dimensionen där störst skepsis framträder på högerkanten. 96 procent av miljöpartisterna och 90 procent av vänsterpartisterna anser att klimatförändringar i huvudsak orsakas av människan. Bland kristdemokrater är siffran 60 procent och bland Sverigedemokrater strax under hälften - 48 procent.

Stabilt över tid kring orsakerna till klimatförändringarna, men under ytan döljer sig politiska skillnader - klicka här för större bild.

Klimatet jämfört med andra frågor

Den politiska uppdelningen gör sig även påmind på frågan om klimatfrågornas viktighetsgrad. Övergripande kan man säga att 46 procent av svenskarna upplever att klimatfrågorna är viktigare än andra samhällsfrågor. Detta är en minskning med 9 procentenheter sedan 2019 då frågan ställdes för första gången. 

43 procent svarar att klimatfrågorna är ungefär lika viktiga och endast 11 procent svarar att de är mindre viktiga än andra frågor. Två grupper i undersökningen utmärker sig i det att de övervägande anser att andra frågor är viktigare - sverigedemokrater och personer klart till höger.

Trots att en tredjedel av befolkningen samlas i mitten av skalan finns en övervikt mot att anse att klimatfrågorna är viktigare än andra frågor - Klicka här för större bild.

Teknikoptimism fri från ideologi

Minst politiskt färgad bland mätningarna är studien av befolkningens teknikoptimism. På en elvagradig skala får de svarande ta ställning till om många av dagens miljöproblem kan lösas med hjälp av ny teknik. Ungefär hälften av svenskarna kan klassas som teknikoptimister med svar mellan 7 och 10 på skalan och 10 procent som teknikskeptiker. Män är betydligt mer teknikoptimistiska än kvinnor men i övrigt är skillnaderna mellan grupper relativt små.

De allra flesta är positiva till ny tekniks påverkan på dagens miljöproblem, en inställning som ännu inte kan kopplas till ideologi - klicka här för större bild.

– Detta är intressant eftersom ny teknik ofta lyfts internationellt som något som personer till höger i högre grad gillar. I Sverige verkar denna fråga ännu inte ha laddats politiskt varken av politiker eller bland väljarna säger Sofia Axelsson.