- Hem
- Aktuellt
- Hitta nyheter
- Havets tyngdpunkt har flyttats – påverkar klimatet och ekosystemen
Havets tyngdpunkt har flyttats – påverkar klimatet och ekosystemen
Världshaven har blivit allt mer skiktade under de senaste decennierna på grund av den globala uppvärmningen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Den minskade omblandningen kan både störa ekosystemen och minska havets förmåga att lagra värme och koldioxid.
Havets vattenmassa ligger i olika skikt som ständigt måste omblandas vertikalt för att havet ska fungera. Men när skiktningen ökar, så stannar ytvattnet kvar vid ytan och blandas inte längre med djupvattnet. Havet fastnar.
– Det är en viktigt tecken på den pågående klimatförändringen i havet. Vår studie visar både att skiktningen ökat, men också att ökningen pågått över en längre tid, säger huvudförfattaren Fabien Roquet, professor i oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborg universitet.
Beror på ökande temperaturer
Studien visar att den ökade skiktningen framför allt beror på att havets övre vattenskikt blivit varmare, eftersom havet absorberar allt mer värme från atmosfären.
– Det visar också att den ökade skiktningen är nära kopplad till den globala uppvärmningen, säger Fabien Roquet.
Konsekvenserna av ökad skiktning är flera. Havet får svårare att ta upp värme och koldioxid eftersom det varma ytvattnet inte förs ner i det kalla havsdjupet, utan stannar kvar i det översta skiktet. Omvänt förs inte det näringsrika och kalla djupvattnet upp till ytan för att ge liv till marina ekosystem.
– Det påverkar också de stora havsströmmarna, de biogeokemiska kretsloppen och syreförhållanden i havet – havet får svårare att ”andas”, säger Fabien Roquet.
Ingen kollaps av Golfströmmen
Det finns stora regionala skillnader i studiens resultat. De starkaste ökningarna i skiktning finns i Indiska oceanen, Stilla havets tropiska områden, i stora västliga havsströmmar, samt i Arktis. Samtidigt har skiktningen försvagats i stora delar av subpolära Nordatlanten, det vill säga vattnen mellan norra Europa, Grönland och de brittiska öarna.
– Det är intressant eftersom dagens forskningsläge bedömer att en ökad skiktning skulle försvaga strömsystemet AMOC, där Golfströmmen ingår. Men här har vi sett en minskande skiktning de senaste decennierna, vilket är oväntat. Vår forskning visar alltså inte på någon förestående kollaps av AMOC, snarare tvärtom, säger Fabien Roquet.
Ny metod – mäta havets tyngdpunkt
I studien använde forskarna ett helt nytt sätt att mäta skiktning. De mätte var havets tyngdpunkt låg. Det vill säga: den punkt som visar om havets totala vattenmassa ligger jämförelsevis högt eller lågt.
Tyngdpunkten flyttas nämligen när skiktningen i havet ökar – den ligger lägre. Ju större skiktningen är, desto mer tätt vatten finns på botten, vilket trycker ner tyngdpunkten. Metoden ger en pålitligare bild av långsiktiga förändringar i havet än traditionella mätmetoder.
– Havet sänder tydliga signaler. Genom att mäta havets tyngdpunkt gör vi havets komplexa klimatsignaler enklare att se och förklara. Det är viktigt för forskare som följer hur havet påverkas av klimatförändringarna, säger Fabien Roquet.
Forskningsartikeln i Tellus: Global Stratification Trends Diagnosed Using the Center of Mass of the Ocean
Kontakt: Fabien Roquet, professor i oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborg universitet, telefon: 0760-81 48 68, e-post: fabien.roquet@gu.se
Text: Annika Wall