Bild
äldre händer som håller i en käpp
Foto: Petr Kurgan
Länkstig

Forskning om äldres inlärningsförmåga får 34 miljoner

Publicerad

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om äldres inlärningsförmåga vid Göteborgs universitet har fått ett stort programstöd från Riksbankens jubileumsfond. Forskarna vill ta reda på vilka faktorer som bidrar till en god inlärningsförmåga genom hela livet och undersöka hur inlärningen kan förbättras i hög ålder.

Bild
Alli Klapp
Foto: Ragnhild Larsson

– Vi vill veta mer om äldre personers olika förutsättningar att lära sig och om de blir begränsade i sina liv för att de inte tar till sig ny information eller inte vågar lära sig eller prova nya saker, säger Alli Klapp, docent i pedagogik och en av forskarna som ingår i forskningsprojektet som ska pågå mellan 2024 och 2031.

Att lära sig nya saker genom hela livet är viktigt för den personliga utvecklingen och för att kunna behålla sin självständighet som äldre. Också för att klara av enklare saker som att betala för parkeringen eller boka en tid på vårdcentralen måste man lära sig nya verktyg.

Förebygga inlärningsproblem och förbättra inlärning
Forskningsprogrammet är ett tvärdisciplinärt samarbete mellan psykologiska institutionen, institutionen för pedagogik och specialpedagogik och institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Forskningsresultaten kommer att ha direkt relevans för att förebygga inlärningsproblem och förbättra inlärning genom hela livet. Inom ramen för programmet kommer vi bland annat att utveckla och testa interventioner som syftar till att underlätta lärande för äldre människor, säger Martin Lövdén, professor i psykologi, som leder projektet.

Studier på 13-åringar följs upp
Forskarna ska undersöka hur både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar inlärningen upp i högre ålder. År 1961 och 1966 genomförde ungefär 10 000 13-åriga ungdomar både kognitiva tester och svarade på frågeformulär i en longitudinell studie ,Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Ungdomarna fick göra intelligenstester och svara på frågor om sin hemmiljö, skolmiljö och fritidsaktiviteter. Idag är 13-åringarna 70 och 75 år gamla och kommer att delta i de nya studier som planeras inom ramen för programmet. På så sätt kommer forskarna att kunna identifiera faktorer i barndomen som förutsäger en livslång inlärningsförmåga.

Ökad förståelse gynnar äldre
– Förmågan att lära har också att göra med självkänsla, om man ser på sig själv som en person som kan lära sig nya saker eller som någon som inte tycker sig kunna det, säger Alli Klapp.

Alli Klapp hoppas och tror att äldre personer kommer att ha glädje av forskningsprojektet.
– Om vi kan få mer förståelse för hur äldre påverkas i vårt samhälle av kraven på att lära sig nya saker, så tror jag att det kan hjälpa dem genom att vi utvecklar bättre system, att de får mer stöd och blir bemötta på ett annat sätt.

Text: Ragnhild Larsson

Fakta  om forskningsprogrammet

Forskningsprogrammet är ett samarbete med forskargruppen om affektiva sjukdomar vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi (https://www.gu.se/forskning/affektiva-sjukdomar) och Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) som genomförs på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (https://www.gu.se/utvardering-genom-uppfoljning).

Läs mer om forskargruppen Vuxenliv och åldrande (LIFELAB) här.