Forskarpar tar förfinad cancerbehandling hem till Göteborg

Efter fyra år i Perth, Australien, är Jonas och Lisa Nilsson tillbaka i Göteborg. Med sig har de ett nytt tillverkningsprotokoll för tumörinfiltrerande lymfocyter, så kallade TILs. Denna behandlingsmetod kan bli avgörande för patienter utan andra alternativ – och den öppnar också för fortsatt forskning.

TIL-behandling bygger på att immunceller från patientens tumör tas ut, odlas i laboratoriet och återförs i mycket större mängd. För de patienter där immunterapi inte fungerar kan detta bli en sista utväg.
– Immunterapi har revolutionerat behandlingen av spritt melanom och gett många patienter lång överlevnad. Men för omkring hälften fungerar det inte. För dem kan TILs vara ett alternativ, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi vid Sahlgrenska akademin.

Från Perth till Sahlgrenska

I Australien utvecklade Lisa Nilsson ett nytt odlingsprotokoll. Med hjälp av G-Rex-kärl kan man skala upp antalet immunceller från några få miljarder till många gånger fler.

I en klinisk prövning i Göteborg, där forskargruppen behandlat levermetastaser vid ögonmelanom, kunde de visa att deras första metod var genomförbar och relativt säker, men att antalet TIL-celler var en begränsning. Med Lisas nya protokoll kan man nu producera tillräckligt många celler även för dessa svårare fall. Nu överförs tekniken till svårbehandlade fall av malignt melanom i Göteborg.

Bild

– Den största utmaningen är att tekniken måste anpassas till varje GMP-labb, alltså de specialiserade laboratorier där läkemedel får tillverkas. Därför börjar vi nu med att träna personal på Cell- och vävnadslaboratoriet i Göteborg, berättar Lisa Nilsson.

Arbetet görs i nära samarbete med vården, särskilt med professor Lars Ny och Axel Nelson, båda överläkare i onkologi. Rebecca Riise, forskare, kommer vara tillverkningsansvarig även i nästa prövning, som förhoppningsvis ska kunna starta i början av 2027.

En chans för fler patienter

TIL-behandling godkändes nyligen i USA, men behandlingen är mycket kostsam och ges endast på ett fåtal specialkliniker. Jonas Nilsson menar att möjligheten att tillverka cellerna lokalt kan göra behandlingen tillgänglig för betydligt fler – och samtidigt skapa nya forskningsmöjligheter.
– Det pågår försök inom akademin på flera håll i världen för att skapa mer tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar. I Sverige har nyligen ett samarbete mellan universiteten i Stockholm, Göteborg och Lund fått anslag, vilket både ska delfinansiera implementeringen och stödja forskningen kring TIL-behandling, säger han.

Studier har visat att ungefär hälften av patienternas tumörer svarar på TIL-behandling och att omkring en fjärdedel av melanompatienter som inte svarar på immunterapi kan få kraftigt förlängd överlevnad. För dem som annars saknar alternativ är detta ett verkligt hopp.

Kunskapsöverföring och nästa steg

Nästa steg är att säkerställa att metoden fungerar i Göteborg. Den första kliniska prövningen utbildade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och läkare i cellterapi, vilket kommer snabba på starten av nästa kliniska prövning.
– Det är roligt att vi inte bara forskar fram en metod utan också direkt för över den till kliniken. På så sätt blir forskningen snabbt till patientnytta, säger Lisa Nilsson.

Bild

Forskargruppen planerar också att utveckla nästa generations TIL-behandlingar, där erfarenheter av RNA-terapiteknik från Australien kan bli avgörande för att göra immuncellerna ännu mer effektiva.

Skillnad för patienter

Projektet, NEO-TIL, har nyligen fått ett stort anslag från Sjöbergsstiftelsens Flagship-program. Dessutom har det amerikanska företaget ScaleReady donerat avancerad utrustning och material som gör att arbetet kan starta direkt.

– Det här är verkligen en fantastisk gåva som gör att vi kan komma igång utan dröjsmål. Att vi kan bygga vidare på kontakter bland annat med ScaleReady som vi startade i Australien är också väldigt värdefullt, säger Lisa Nilsson.
– För oss är det viktigt att forskningen inte stannar i laboratoriet. Målet är att resultaten snabbt ska omsättas i behandlingar som gör skillnad för de patienter som idag inte har något annat alternativ, säger Jonas Nilsson.