Forskare ska studera varför våldtäktsutredningar läggs ner
Nio av tio anmälda våldtäkter leder aldrig vidare till åtal. Varför är det så? Vad är det som händer på vägen, och hur samarbetar berörda yrkesgrupper inom utredningarna? Det ska forskare från Göteborgs universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt kallat ”Att bevisa våldtäkt – från polisanmälan till dom”.
– De flesta utredningar läggs ner, ofta på grund av bevissvårigheter. Projektet handlar om att ta reda på varför, vad som händer i processen från anmälan till nedlagd utredning, säger Sara Uhnoo, docent i sociologi.
De flesta utredningar läggs ner, ofta på grund av bevissvårigheter. Projektet handlar om att ta reda på varför, vad som händer i processen från anmälan till nedlagd utredning
Sara Uhnoo leder forskningsprojektet, där också Åsa Wettergren, professor i sociologi, och Moa Bladini, docent i straffrätt, ingår.
Forskarna är särskilt intresserade av hur rättsväsendet hanterar utredningar och bevisföring i våldtäktsärenden. Bland annat ska de studera det dagliga arbetet och samarbetet mellan åklagare, polis och vårdpersonal. De ska också titta på hur bevismaterial tas fram, tolkas och värderas.
– Genom att analysera en stor mängd domar är målet att öka kunskapen om vilken typ av bevisning som krävs för fällande dom i våldtäktsfall, säger Sara Uhnoo.
Forskning som fått stor uppmärksamhet internationellt
En annan fråga som forskarna söker svar på inom projektet är hur den så kallade ”Samtyckeslagen” från 2018 har påverkat rättsväsendets arbete med utredredningar och bevis.
Frågan om att införa samtyckeslagstiftning är en högaktuell fråga i EU och övriga Europa. Sverige ses som ett föregångsland både vad gäller utformningen av vår våldtäktslag och vårt förebyggande arbete bland unga.
Forskningen bygger vidare på deras tidigare projekt om samtyckeslagens effekter, ett projekt som väckt stor uppmärksamhet internationellt och fått forskarna inbjudna till både EU-parlamentet och Europarådet. Även amerikanska TIME, en av världens mest inflytelserika tidskrifter, har skrivit om forskningsresultaten.
– Frågan om att införa samtyckeslagstiftning är en högaktuell fråga i EU och övriga Europa. Sverige ses som ett föregångsland både vad gäller utformningen av vår våldtäktslag och vårt förebyggande arbete bland unga. Intresset för lagens effekter har därför varit stort, säger Sara Uhnoo.
Forskningsprojektet ”Att bevisa våldtäkt – från polisanmälan till dom” har beviljats ca 6,7 miljoner från Vetenskapsrådet. Projektet ska pågå i fyra år och delas in i tre delstudier som ska undersöka:
(1) hur den samtyckesbaserade våldtäktslagstiftningen från 2018 påverkat utrednings- och bevispraktiker;
(2) hur vårdpersonal, poliser och åklagare utreder våldtäktsärenden och samarbetar över yrkesgränser; samt
(3) vilka typer av bevis som förekommer i ärenden som leder till åtal och fällande dom.
Deltagande forskare är:
Sara Uhnoo, docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Moa Bladini, docent i straffrätt vid Juridiska institutionen