Att bevisa våldtäkt – från polisanmälan till dom
Kort beskrivning
Syftet med projektet är att undersöka varför så få anmälda våldtäkter leder till åtal och fällande dom med fokus på hur utredningar och bevisföring hanteras inom det svenska rättsväsendet. Trots rättsliga reformer och ökade resurser är antalet åtal och fällande domar fortfarande lågt. Tidigare forskning har fokuserat på dynamiken i rättssalen, medan utredningsfasen – särskilt det dagliga arbetet för de berörda yrkesgrupperna – är underbeforskad.
Om forskningen
Med utgångspunkt i feministisk rättsteori, rättssociologi, samt emotioner i rättssystemet undersöker projektet hur bevismaterial produceras, tolkas och värderas i våldtäktsutredningar.
I tre delstudier undersöks:
(1) hur den samtyckesbaserade våldtäktslagstiftningen från 2018 påverkat utrednings- och bevispraktiker;
(2) hur vårdpersonal, poliser och åklagare utreder våldtäktsärenden och samarbetar över yrkesgränser; samt
(3) vilka typer av bevis som förekommer i ärenden som leder till åtal och fällande dom.
Projektet kombinerar etnografiskt fältarbete, intervjuer och fokusgrupper med datoriserad textanalys av cirka 2 500 våldtäktsdomar. Det är den första studien som systematiskt undersöker hur 2018 års reform påverkat förundersökningar i våldtäktsmål. Genom ett nytt tvärvetenskapligt angreppssätt och blandade metoder bidrar projektet med ny kunskap om hur strukturella och kulturella faktorer formar den produktionen av bevisning och därigenom till bättre praktiker och ökad rättvisa i våldtäktsärenden.
Projektet bygger vidare på det tidigare forskningprojektet: Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik
Deltagande forskare
Sara Uhnoo, docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Moa Bladini, docent i straffrätt vid Juridiska institutionen