När samhället behöver förstå ett barns situation är det viktigt vad barnet själv berättar. Men vad som kommer fram beror på hur samtalet genomförs.
– Barn är mer påverkbara än vuxna. Därför behöver man arbeta med en medveten och strukturerad metodik för att undvika att styra deras berättelser, säger Anneli Larsson, doktor i psykologi och lektor vid Institutionen för socialt arbete.
Avsnittet av Uppdrag granskning tar sin utgångspunkt i fall där brister i samtalsmetodik har fått stora konsekvenser i socialtjänstens utredningar som rör barn.
Slarv och okunskap påverkar rättssäkerheten
Trots att forskning visar att det finns väl etablerade metoder för samtal med barn, kan yrkesverksamma missa att använda kunskaperna på ett konsekvent sätt i praktiken.
– Ett professionellt samtal skiljer sig från ett vardagligt. Utan tillräcklig kunskap och träning är det lätt att avbryta, ställa ledande frågor eller fylla i. Det kan påverka barnets berättelse – och i förlängningen rättssäkerheten, säger Anneli Larsson och fortsätter:
– Något av det viktigaste är att vi gör det lätt för barnet att säga emot den vuxna. Det kräver kunskap, professionalitet och mod.
Kunskap och övning viktiga nycklar
Ofta saknas dessutom systematisk dokumentation av socialtjänstens samtal med barn, vilket gör det svårt att följa upp och utveckla arbetet.
– Vi vet för lite om hur samtalen faktiskt går till. Därför behövs mer forskning och bättre förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat.
Vid Institutionen för socialt arbete arbetar forskare och lärare med att stärka kompetensen inom området. Studenter på socionomprogrammet tränar på samtal med barn, och det finns också fristående kurser för yrkesverksamma.
– Det handlar om att förstå varför metoderna ser ut som de gör – och att få öva. Det är så vi kan bidra till en mer rättssäker praktik, säger Anneli Larsson.
Text: Anna Vörös, kommunikatör vid institutionen
FAKTA: Efterfrågad kunskap om rättssäkra samtal
Den 22 april 2026 medverkar forskaren Anneli Larsson