Matilda Arvidsson är docent i internationell rätt, biträdande lektor i rättsvetenskap, och forskar interdisciplinärt inom AI och rätten, rättsfilosofi, och internationell rätt. Gregor Noll är professor i internationell rätt vid Juridiska institutionen och innehavare av Torsten Söderbergs forskningsprofessur vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Noll forskar och undervisar om migrationsrätt, krigets lagar och folkrättens teori.
- Matilda, du har författat kapitlet ”Who, or What, is the Human of International Humanitarian Law?” Vad gjorde dig intresserad av den här frågan? Vilka är dina viktigaste slutsatser? Vad kan samhället lära av din forskning?
- Jag är intresserad av att förstå hur rätten och detta med att vara människa hänger samman. I mitt postdoc-projekt om targeting-processen i den internationella humanitärrätten (IHL), som jag bedrev vid juridiska institutionen 2017–2019, kom jag i kontakt med avancerad teknologi som används för att identifiera vad och vem som är ett, i lagens mening, tillåtet mål. Jag kunde konstatera att de människor som identifierades som mål under väpnade konflikter och de teknologier som användes inte helt kunde särskiljas från varandra. Den gräns som i IHL dras däremellan är, i någon mening, arbiträr, kontingent och därmed föränderlig. Samma sak gäller för den ansvarsfrågan för beslut i targeting-frågan: vad, eller vem, som är den ansvarige människan och vad som är teknologi som denne är uppkopplad mot i sina beslut, är i ständig förändring. Den rättsliga gränsen mellan teknologi och människa är i rörelse och blir, i rätten, ständigt arbiträr. Implikationerna av det jag visar på i mitt kapitel sträcker sig utanför targeting och IHLs område. Utveckling av ny teknologi, inom krigets ramar såväl som utanför, ställer rätten inför två pressande frågor: vad är och innebär den nya teknologin, samt vad är och innebär det att vara människa i vår tid, givet den teknologiska utveckling vi lever med och är en del av?
Lyssna på Matilda Arvidssons presentation av hennes bokkapitel ”Who, or What, is the Human of International Humanitarian Law?” (på engelska)
- Gregor, vilka är de viktigaste slutsatserna i ditt kapitel ”Life in the Ruins: International Law as Doctrine and Discipline?” Vad gjorde dig intresserad av den här frågan? Vad kan samhället lära av din forskning?
- Jag har undrat ganska länge hur folkrätten som forskningsdisciplin fann sin nuvarande form. För att bättre förstå vad som har format oss och vår disciplin över tid gick jag hela vägen tillbaka till medeltida klosterordningar, som var en slags historisk föregångare till akademisk socialisering. Det fick mig också att fundera på hur min disciplin fösökte att bli mer sekulär, en process som fortfarande pågår. Jag hävdar att vi bör bedriva en typ av forskning som betonar sekulariseringsprocessen i dess praktik, både empirisk och teoretisk. Ett sådant förhållningssätt till forskning kommer inte att kunna begränsa sig till ett enskilt kunskapsområde. Det gäller att utveckla en tvärvetenskaplig praxis som undersöker disciplinära förutsättningar över tid parallellt med forskningsfrågan. I min tolkning handlar originalitetskriteriet om något väldigt specifikt: det rör forskarens förmåga att låta ursprunget – latinets origo – framträda, snarare än en uppvisning i personlig kreativitet. Det skulle jag vilja säga får konsekvenser för hur vi ser på forskning i stort i vårt samhälle.
Lyssna på Gregor Nolls presentation av hans bokkapitel ”Life in the Ruins: International Law as Doctrine and Discipline?” (på engelska)