Projektet AI-innovationer, digitalt material och konstruktionen av digitala bevis i det svenska rättssystemet har beviljats nära fem miljoner kronor från FORTE. Det treåriga projektet startar i januari 2026.
Projektet tar sig an en snabbt växande utmaning för rättsväsendet: hur stora mängder digitalt material omvandlas till bevis i en tid då AI blir allt vanligare. Polisens arbete bygger i allt högre grad på digitala spår. Förutom vittnesmål och traditionell forensik hanterar utredare i dag stora mängder digital information, från CCTV-kameror, kroppsburna kameror och drönare till hemlig dataavläsning, DNA-genealogi, ansiktsigenkänning och data från internetleverantörer, sociala plattformar och mobiltelefoner.
Genom att följa hur digitalt material rör sig mellan olika yrkesgrupper ska projektet studera hur poliser, åklagare, försvarsadvokater och domare väljer ut, tolkar och värderar digital information för att avgöra vad som blir tillförlitligt bevis. AI-system och algoritmiska verktyg spelar en allt större roll i detta arbete. De kopplar samman datapunkter och skapar sannolikhetsbaserade mönster som bygger mer på uppskattningar än på säkerställd kunskap.
Dessa tekniker ökar inte bara utredningskapaciteten – de förändrar också synen på vad som räknas som kunskap och vilka typer av resonemang som får tyngd i rättsprocessen. Projektet lyfter fram hur digitala bevis faktiskt skapas, de nya typer av beviskrav som växer fram och vilka konsekvenser det får när allt mer av rättens kunskapsgrund formas av algoritmer i stället för av mänsklig bedömning.
Projektgruppen
Jan Ljungberg (projektledare), professor i informatik vid Göteborgs universitet
Marie Eneman, docent i informatik vid Göteborgs universitet
Ulf Petrusson, professor i juridik vid Göteborgs universitet