Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Sommarhus i senmodern era

Forskningsgrupp
Avslutad forskning
Projektägare
Institutionen för kulturvetenskaper

Finansiär
Adlerbertska forskningsstiftelsen, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse och Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet

Kort beskrivning

Många invånare i Norden har tillgång till sommarhus som de äger, hyr eller gästar varje sommar. Projetet rör frågeställningar om hur de beskriver sig själva i samspel med miljön, sommarhusets historiska och estetiska värden? Svaren på frågelistan avspeglar individuella minnen och generationsspecifika ideal. Projektledaren initierade ett nordeuropeiskt nätverk med forskare, arkiv- och museitjänstemän för studier om sommarlivets kontinuitet och förändringar under perioden 1950-2015. De genomförde delstudier i Sverige, Danmark och Finland utifrån etnologiska, konstvetenskapliga och kulturgeografiska perspektiv. Tyska etnologer uppmärksammade tyskars intresse för Sverigevistelser. Projektet avslutades i samband med publicering 2016 av en antologi om sommarboende i hus, husvagnar och båtar med särskild betoning på minnen, drömmar och estetik.

Bakgrund

Hur uppfattar dagens sommarhusägare stugmiljöer som var nya och moderna på 1950-1960-talen eller äldre hus som huvudsakligen bebos sommartid? Numera är variationen bland sommarhusägare större än i mitten av 1900-talet. Då byggdes sommarstugor med kärnfamiljen som tilltänkt ägare. Idag är det vanligt att sommarhus ägs av släktingar i flera generationer. På vilka vis har och kan deras drömmar och förväntningar på sommarlivet realiseras? Projektets syfte är att studera hur sommarhusägares berättar om sina sommarhus i senmodern tid med jämförelser till tidigare erfarenheter. Om och hur de beskriver sig själva i samspel med miljön, sommarhusets historiska och estetiska värden. Via samverkan med Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg www.sofi.se har en frågelista om sommarboende distribuerats. Svaren avspeglar både individuella minnen och generationsspecifika ideal.

Projektet inleddes med en förstudie i ett västsvensk kustsamhälle och utvecklades via insamling av självbiografiska berättelser och utvidgas 2014. Forskare, arkiv- och museitjänstemän inbjöds då, till ett symposium för att diskutera nya frågeställningar rörande sommarliv i Norden. Ett nordeuropeiskt nätverk bildades i syfte att vidareutveckla forskningsfältet om sommarlivets kontinuitet och förändringar under perioden 1950-2015. Medlemmarna har genomfört olika delstudier i Sverige, Danmark och Finland utifrån etnologiska, konstvetenskapliga och kulturgeografiska perspektiv. Två tyska forskare har särskilt uppmärksammat tyskars motivation för semestra i Sverige. Projektet avslutades i samband med publicering av en antologi 2016 om sommarboende i hus, husvagnar och båtar med särskild betoning på minnen, drömmar och estetik. Ytterligare texter av enskilda projektmedlemmar har också givits ut i olika sammanhang.

Utgivna böcker

Sommarliv. Minnen, drömmar och marialitet. (2016) Gunnemark, K. red.

Zweitwohnsitze in Schweden. Genuss und Kontinuität. (2017) Gunnemark. K

Sommarställen – minnen och kulturarv (2018) Gunnemark K

Samarbetspartners

Kerstin Gunnemark

Eva Knuts

Susanna Rolfsdotter Eliasson

Deltagare

Kerstin Gunnemark, Göteborgs universitet, projektledare

Mattias Frihammar, Stockholm universitet

Silke Göttsch Elten, Christian-Alberts Univeristät, Kiel

Carina Johansson, Uppsala universitet

Eva Knuts, Göteborgs universitet

Maja Lagerqvist, Uppsala universitet

Bia Mankell, Göteborgs universitet

Jasmin Laura Panzlaff, Christian-Alberts Univeristät, Kiel

Susanna Rolfsdotter Eliasson, Göteborgs universitet

Ole Rud Nielsen, Åbo Akademi

Ida de Wit Sandström, Lund universitet

Asta Burvall, Skellefteå museum

Christine Fredriksen, Västarvet, Västra Götalandsregionen

Eva Hult, Sjöhistoriska museet, Stockholm

Yrsa Lindqvist, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors

Birgitta Strandberg-Zerpe, Gotlands museum, Visby