Länkstig

Nexuset mellan Auktoritärt styre och Pandemi i Kambodja: Utsikter för social, ekonomisk och politisk inkludering i en post-pandemisk värld

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
3 000 000
Projekttid
2022 - 2024
Projektägare
Historiska institutionen 500041, Lunds universitet (samarbete med Ekonomi & samhälle vid GU samt Utvecklingsstudiers fakultet vid Royal University of Phnom Penh)

Finansiär
Formas

Kort beskrivning

Genom en landsstudie av Kambodja syftar detta projekt till att undersöka effekterna av Covid-19-pandemin på framtidsutsikterna för inkluderande utveckling i auktoritära miljöer. Studien fokuserar på rupturer i den politiska utvecklingen på nationell nivå och i försörjningsmöjligheter på lokal nivå.

Covid-19 pandemin har förstärkt auktoritärt styre världen runt. Pandemin slog ned i en global kontext som redan präglades av ökande auktoritärism. Den auktoritära trenden undergräver utsikterna för hållbar utveckling. Å ena sidan hotar den grundläggande rättigheter, och äventyrar därför grunden för rättvis utveckling. Å andra sidan försvagar den vetenskapens potentiella bidrag till framsteg. Ökningen av auktoritärt styre är knuten till geopolitiska förändringar, med ett självsäkert Kina som uppmuntrar och stöttar icke-demokratiska aktörer. Asien är i global jämförelse den världsregion som har drabbats mest av den pågående autokratiseringsvågen per befolkningsantal. Miljoner människor i Asien lider nu av en rad oönskade konsekvenser, som inkluderar politiskt förtryck och social och ekonomisk utestängning.

Detta forskningsprojekt studerar nexuset mellan auktoritärt styre och Covid-19 pandemin i förhållande till dess inverkan på uppnåendet av de globala målen för hållbar utveckling. Vi är särskilt intresserade av SDG 10.2 som fokuserar på social, ekonomisk och politisk inkludering för alla, eftersom vi ser detta mål som grundläggande för förverkligandet av alla SDG. För oss är det därför viktigt att undersöka kopplingen mellan auktoritärt styre och pandemin flerdimensionellt, både på nationell nivå och i förhållande till situationen för fattiga, avsides kommuniteter som särskilt marginaliseras av auktoritärt styre. För att lärdomar ska dras från sambandet mellan pandemi och auktoritärism tar projektet ett långsiktigt perspektiv. Faktorer som påverkar kortsiktiga framgångar och misslyckanden i kampen mot pandemin kan ge annorlunda utfall i den långsiktiga kampen för hållbar utveckling.

Detta projekt syftar till att undersöka effekterna av Covid-19-pandemin på framtidsutsikterna för inkluderande utveckling i auktoritära miljöer. Vi gör detta genom en landsstudie av Kambodja. Kambodja exemplifierar trenden av ökat auktoritärt styre, med dess övergång från kompetitivt auktoritärt styre, där valkonkurrens är verklig men orättvis, till hegemoniskt autoritärt styre, där det inte finns någon verklig valkonkurrens. I nationella val i juli 2018 hävdade det kambodjanska folkpartiet (CPP) att partiet vunnit alla 125 platser i nationalförsamlingen, vilket inledde ett nytt politiskt skede av enpartistyrning. Även om pandemin hittills haft liten påverkan på folkhälsan, har dess politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser varit enorma. Covid 19-pandemin har sedan 2020 format utvecklingen av landets nya auktoritära ordning. Pandemin har skyddat den auktoritära regeringen från internationell granskning, så att den bekvämt kunnat intensifiera politiskt förtryck, genom bland annat massrättegångar mot tidigare oppositionsaktivister. Samtidigt har ekonomin tagit stor skada. Textilindustriarbetare har drabbats särskilt hårt av stängningen av ett stort antal fabriker.

Studien fokuserar på rupturer i den politiska utvecklingen på nationell nivå och i
försörjningsmöjligheter på lokal nivå. Målet är att besvara följande frågor:

  1. Hur har nationella politiska aktörer utnyttjat de möjligheter och utmaningar som pandemin erbjuder för att anpassa och bestrida auktoritärt styre?
  2. Hur omformar pandemin, och den auktoritära regeringens respons, människors tillgång till resurser och förmåga att uppnå hållbar försörjning, och vilka former av anpassning till och motstånd mot auktoritärt styre ger dessa processer upphov till?
  3. Vilka är konsekvenserna av dessa nationella och lokala responser för social, ekonomisk och politisk inkludering i en post-pandemisk värld?

Projektet är treårigt och multidisciplinärt, med fältarbete på både nationell och lokal nivå. På nationell nivå kommer en statsvetare att studera hur pandemin omdanar den politiska utvecklingen. På lokal nivå kommer två kulturgeografer att studera hur pandemin har omformat människors försörjningsmöjligheter och hur kvinnor och män reagerar på det auktoritära styret.

Projektet tar sin utgångspunkt i etnografiska fallstudier av aktörer som är involverade i innovation, liksom motstånd mot auktoritärism. Projektmedlemmarna kommer att genomföra intervjuer med regeringseliter, deras relaterade nätverk som är inblandade i att stödja auktoritära innovationer, oppositionsaktivister och kvinnor och män på landsbygden.

Analysen fokuserar på hur pandemin har omdanat möjligheterna att uppnå långsiktig hållbar utveckling, med särskild uppmärksamhet på villkoren för social, ekonomisk och politisk inkludering.