Endodonti - Rotbehandling och rotfyllda tänder

Rotbehandling i allmäntandvården

Studier kring indikationer och resultat.

Trots att tandhälsan i Sverige förbättrats är rotbehandlingar en vanlig åtgärd i allmäntandvården. Statistik från Försäkringskassan visar att under 2010 registrerades 250000 nya rotfyllningar. Rotbehandling, som innebär en mekanisk och kemisk desinfektion av en tands rotkanaler, är ofta tekniskt komplicerad, tidskrävande och upplevs inte sällan som svårt av allmäntandläkare. Rotbehandlingar har utvärderats i termer av tandöverlevnad och vidmakthållande eller upprättande av friska periradikulära förhållanden. Uppföljningar har framför allt utförts på universitets- och specialistkliniker. Tandöverlevnaden är i allmänhet hög och har beräknats till 85–90 % över en 10-årsperiod. Optimalt utförda rotbehandlingar resulterar i friska periradikulära vävnader i 85–95 % av fallen. I epidemiologiska undersökningar är tecken på infektion och inflammation vid rotfyllda tänder dock vanligt. I Skandinaviska populationer varierar frekvensen mellan 25–50 %.

Prospektiva kohortstudier av rotbehandlingar utförda i allmäntandvård saknas så gott som helt och behovet av sådana har pekats ut både av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen. Dessutom har man framhållit vikten av klinisk forskning för prevention rotbehandlingar. 

Det övergripande målet för denna prospektiva kohortstudie som utförs i samarbete med Folktandvården i Västra Götaland är att generera bättre kunskaper om rotbehandling i svensk folktandvård och särskilt att uppskatta kostnaderna, utvärdera nyttan och
undersöka utfallet av rotbehandlingar utförda i allmänpraktik.
 

Kan kronisk symtomfri apikal parodontit på rotfyllda tänder lämnas utan behandling och kan kliniska riskfaktorer för en akutisering identifieras?

Det finns ungefär 10 miljoner rotfyllda tänder bara i Sverige varav 25 % har tecken på kvarstående infektion och inflammation, apikal parodontit. I de flesta fall är tillståndet kroniskt och symtomfritt. Men det händer att det inflammerade området i käken växer eller att patienten plötsligt utvecklar svullnad och värk. Hur en symtomfri rotfylld tand med apical parodontit ska handläggas råder det stor variation och oenighet om. Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vuxentandvård bedömer tillståndet ha måttlig påverkan på oral hälsa och ger tillståndet, förhållandevis låg prioritet (6 på en skala 1-10). Från akademiskt håll har det varit mer eller mindre ett axiom att dessa tänder ska behandlas. På specialistkliniker för endodonti upptar behandling av rotfyllda tänder ungefär 50 % av den kliniska tiden. Behandling är förenat med kostnader i storleksordningen 5000-20000 kronor. De patienter som har subjektiva besvär från sin rotfyllda tand behöver givetvis få tillståndet åtgärdat. För de som är symtomfria är nödvändigheten av behandling emellertid ifrågasatt.

Syftet med detta projekt är att systematiskt och prospektivt undersöka om symtomfria rotfyllda tänder med tecken på apikal parodontit kan lämnas utan åtgärd utan påtaglig risk för att symtom eller försämring (större destruktion) samt att identifiera riskfaktorer för sådana negativa händelser. Resultaten kan komma att leda till tids- och kostnadskrävande omgörningar (revisioner) och tandextraktioner kan undvikas.