Endodonti - Rotbehandling och rotfyllda tänder
Kort beskrivning
På grund av karies och andra tandskador utförs i Sverige årligen ungefär 250 000 rotfyllningar. Evidensen för detaljer i diagnostik och behandling är bristfällig men den samlade bilden är att rotbehandling effektivt botar tandvärk och att majoriteten av de rotfyllda tänderna kan behållas över lång tid. Epidemiologiska studier visar dock att många rotfyllda tänder har en, oftast symtomfri, kvarstående inflammation i käkbenet i anslutning till roten. Målen för våra forskningsprojekt är att generera bättre kunskaper om rotbehandling och rotfyllningar och särskilt att;
• Undersöka effekten av olika delmoment i rotbehandlingen
• Uppskatta nyttan och kostnadseffektivitet av rotfyllningar
• Utvärdera risker och effekter av kronisk inflammation vid rotfyllda tänder
• Utforska samband mellan tandskador, rotfyllningar och systemisk sjukdom
Rotbehandling i allmäntandvården
Studier kring indikationer och resultat.
Trots att tandhälsan i Sverige förbättrats är rotbehandlingar en vanlig åtgärd i allmäntandvården. Statistik från Försäkringskassan visar att under 2010 registrerades 250000 nya rotfyllningar. Rotbehandling, som innebär en mekanisk och kemisk desinfektion av en tands rotkanaler, är ofta tekniskt komplicerad, tidskrävande och upplevs inte sällan som svårt av allmäntandläkare. Rotbehandlingar har utvärderats i termer av tandöverlevnad och vidmakthållande eller upprättande av friska periradikulära förhållanden. Uppföljningar har framför allt utförts på universitets- och specialistkliniker. Tandöverlevnaden är i allmänhet hög och har beräknats till 85–90 % över en 10-årsperiod. Optimalt utförda rotbehandlingar resulterar i friska periradikulära vävnader i 85–95 % av fallen. I epidemiologiska undersökningar är tecken på infektion och inflammation vid rotfyllda tänder dock vanligt. I Skandinaviska populationer varierar frekvensen mellan 25–50 %.
Prospektiva kohortstudier av rotbehandlingar utförda i allmäntandvård saknas så gott som helt och behovet av sådana har pekats ut både av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen. Dessutom har man framhållit vikten av klinisk forskning för prevention rotbehandlingar.
Det övergripande målet för denna prospektiva kohortstudie som utförs i samarbete med Folktandvården i Västra Götaland är att generera bättre kunskaper om rotbehandling i svensk folktandvård och särskilt att uppskatta kostnaderna, utvärdera nyttan och
undersöka utfallet av rotbehandlingar utförda i allmänpraktik.
Projektfakta
Projektledare
Thomas Kvist & Emma Wigsten
Finansiärer
+ Folktandvården
+ TUA-medel (VGR)
Samarbetspartners
+ EndoReco (Endodontic Research Collaboration)
+ Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet
Endodontiskt status och hjärtkärlsjukdom
Rökning, diabetes och fetma är väl kända riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Det är också väl känt att kroniska inflammationsprocesser medverkar i utvecklingen av ateroskleros.
Bidraget från endodontiska inflammationsprocesser har debatterats i mer än hundra år men diskussionen vilar på bräcklig vetenskaplig grund. En kvarts miljon rotfyllningar utförs i Sverige varje år. De flesta till följd av djup karies och med inflammation i pulpan eller i den periapikala vävnaden. Majoriteten av vuxna svenskar har minst en rotfylld tand. Epidemiologiska studier visar på kvarstående kronisk inflammation vid rotfyllda tänder i ungefär 25 % av fallen. Detta innebär att ungefär 30 % av befolkningen har minst en tand med apikal parodontit.
På en något mer fast grund vilar sambandet mellan marginal parodontit och hjärtkärlsjukdom. I en nyligen publicerad svensk fallkontroll studie (PAROKRANK) av 805 patienter som insjuknat i sin första hjärtinfarkt fann man en ökad risk (OR 1,28) för en första hjärtinfarkt hos individer med parodontit.
Med tillgång till panoramaröntgen från Parokrank-studien har vi nu möjlighet att avsevärt förbättra evidensläget avseende ett eventuellt samband mellan endodontiska inflammationsprocesser och hjärtkärlsjukdom. I vårt projekt kommer vi att mäta parametrar som på olika sätt representerar infektion och inflammation i pulpa och periapikal vävnad (karies, fyllningsterapi, rotfyllningar och apikal parodontit) med befintliga röntgenbilder hos patienter och kontroller som enrollerats till PAROKRANK- projektet.
Projektfakta
Projektledare
Thomas Kvist
Finansiärer
+ Folktandvården
+ TUA-medel (VGR)
+ European Society of Endodontology
Samarbetspartners
+ Karolinska Institutet
+ EndoReco (Endodontic Research Collaboration)
Kan kronisk symtomfri apikal parodontit på rotfyllda tänder lämnas utan behandling och kan kliniska riskfaktorer för en akutisering identifieras?
Det finns ungefär 10 miljoner rotfyllda tänder bara i Sverige varav 25 % har tecken på kvarstående infektion och inflammation, apikal parodontit. I de flesta fall är tillståndet kroniskt och symtomfritt. Men det händer att det inflammerade området i käken växer eller att patienten plötsligt utvecklar svullnad och värk. Hur en symtomfri rotfylld tand med apical parodontit ska handläggas råder det stor variation och oenighet om. Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vuxentandvård bedömer tillståndet ha måttlig påverkan på oral hälsa och ger tillståndet, förhållandevis låg prioritet (6 på en skala 1-10). Från akademiskt håll har det varit mer eller mindre ett axiom att dessa tänder ska behandlas. På specialistkliniker för endodonti upptar behandling av rotfyllda tänder ungefär 50 % av den kliniska tiden. Behandling är förenat med kostnader i storleksordningen 5000-20000 kronor. De patienter som har subjektiva besvär från sin rotfyllda tand behöver givetvis få tillståndet åtgärdat. För de som är symtomfria är nödvändigheten av behandling emellertid ifrågasatt.
Syftet med detta projekt är att systematiskt och prospektivt undersöka om symtomfria rotfyllda tänder med tecken på apikal parodontit kan lämnas utan åtgärd utan påtaglig risk för att symtom eller försämring (större destruktion) samt att identifiera riskfaktorer för sådana negativa händelser. Resultaten kan komma att leda till tids- och kostnadskrävande omgörningar (revisioner) och tandextraktioner kan undvikas.
Projektfakta
Projektledare
Thomas Kvist
Finansiärer
+ Folktandvården
+ TUA-medel (VGR)