Dubbel doktorsexamen förenar vårdvetenskap och arkitektur

I ett samarbete mellan Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet har Madeleine Liljegren varit den första dubbelexamen-doktoranden. Hennes avhandling, som blev klar i juni 2025, består av fyra delstudier där hon bland annat har arbetat med en nationell kartläggning av tillgången till utemiljöer på landets särskilda boenden. Hon har också intervjuat de äldre personerna på tre av boendena. Att de hade en stark önskan om att få vistas utomhus, råder det inget tvivel om.

– De ville att utemiljöer skulle vara en naturlig del av vardagen och de ville ha möjlighet att vara ute varje dag, året runt, i alla slags väder, säger Madeleine Liljegren. 

De äldre personerna berättade om vad som gör det lättare för dem att ta sig mellan inne- och utemiljöerna, som breda ytterdörrar med öppningsautomatik, men också om vanliga hinder i form av trånga balkonger, höga trösklar, glipor i markbeläggningar och brist på personligt stöd från personal. I intervjuer med personalen framkom också en önskan om att kunna använda utemiljöerna i högre grad, dels som arenor för personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering, dels som en plats där de själva kunde återhämta sig under raster. Kartläggningen av utemiljöer vid landets särskilda boenden för äldre visade att tillgången till dem brister, exempelvis hade endast omkring hälften av äldreboendena tillgång till en egen trädgård. 

Madeleine Liljegrens avhandling ingår i forskningsprojektet OUT-FIT, som förutom samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet sker i samverkan med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det var till SLU som frågan som Madeleine Liljegren ställde sig som fysioterapeut först ledde henne, via en bok om trädgårdsterapi. Efter en masterexamen i landskapsarkitektur och miljöpsykologi kontaktade hon den universitetsöverskridande forskargruppen i Göteborg som forskar om vårdarkitektur och vårdmiljöer, och 2021 antogs hon som dubbelexamen-doktorand. Under sin doktorandtid har hon haft handledare från de tre olika universiteten, något hon ser som en förmån.

Bild

– Det har varit berikande med bidrag från alla de tre disciplinerna, med sina olika forskningstraditioner, angreppssätt och kunskaper, säger hon. Det har visserligen varit tidskrävande att vi har behövt förklara våra olika angreppssätt och metoder för varandra i början av delstudierna, men det har med råge kompenserats av att vi i slutändan har kommit så mycket längre än vi hade gjort var och en för sig. 

Forskningsledaren Helle Wijk, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, och en av Madeleine Liljegrens handledare under doktorandtiden, menar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt är centralt för att ta sig an den här typen av forskningsfrågor. 

– Att undersöka betydelsen av fysiska kvaliteter och tillgänglighet i vårdmiljön för välbefinnande, hälsa och arbetstillfredsställelse, kräver kompetens inom både arkitektur, vårdvetenskap och hälsa samt landskapsarkitektur, säger hon. 

Madeleine Liljegrens handledare på Chalmers, Göran Lindahl, professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik håller med och pekar på samhällsrelevansen som Chalmers och Göteborgs universitet kan generera genom att integrera forskning inom tillämpade områden.

– Detta projekt är ett bra exempel på hur akademier i samverkan kan bidra till kvaliteter i människors vardag, säger han.

Madeleine Liljegren, som berättar att en del administrativa detaljer kring dubbel-doktorerandet har fått lösas efter hand, hoppas att hon har trampat upp en stig som fler kan följa framöver. Som färdig filosofie och teknologie doktor kan hon nu gå vidare med ett brett forskarnätverk och hon är glad över att ha skrivit en avhandling som är relevant för forskare inom flera ämnesområden, som också kan användas av personal och chefer inom äldreomsorg samt av praktiker inom samhällsplanering. 

I anknytning till projektet, men utanför avhandlingen, har forskarna i OUT-FIT projektet också utvecklat ett förslag till en nationell strategi för att säkra tillgången till utemiljöer och utevistelse för äldre personer som bor på särskilda boenden.

Av: Malin Avenius