Camilla Wallmander: Nutritionsproblem och försämrad livskvalitet vanligt vid huvud- och halscancer
Forskningen i Camilla Wallmanders avhandling har haft fokus på de nutritionsutmaningar som personer med huvud- och halscancer möter, även många år efter att de är färdigbehandlade. Detta för att kunna förbättra och utveckla nutritionsbehandlingen för de drabbade och därigenom öka livskvalitén.
CAMILLA WALLMANDER
Disputation: 20 mars 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Nutritional aspects and challenges of head and neck cancer
Ämnesområde:Oto-rhino-laryngologi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Patienter med HH-cancer (huvud- och halscancer) drabbas ofta av ätsvårigheter på grund av biverkningar från behandling och tumörens läge i munhåla och svalg. Vanliga nutritionsproblem är smärta, muntorrhet, tugg- och sväljsvårigheter, svårt att gapa, smak- och luktförändringar och aptitlöshet. Sjukdomen och behandlingen kan även orsaka inflammation som påskyndar nedbrytningen av kroppens egna vävnader, främst muskelmassa.
– Nutritionsproblemen gör att patienterna får svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring, vilket kan leda till viktnedgång och förlust av muskelmassa. Patienter med HH-cancer har därför hög risk att utveckla sjukdomsrelaterad undernäring, säger Camilla Wallmander, dietist på öron-, näs- och hals-kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Hög risk att utveckla sjukdomsrelaterad undernäring
– Syftet med forskningen har varit att bidra med ny kunskap inom nutrition vid HH-cancer för att förbättra och utveckla nutritionsbehandlingen för dessa patienter. Vi har bland annat undersökt effekterna av strålbehandling med tillägg av cytostatika (cellgifter) eller antikroppsbehandling, och då tittat på viktnedgång och livskvalitet hos patienter med avancerad HH-cancer.
De kartlade även förändringar i kroppssammansättning och förekomst av undernäring vid fem tillfällen under ett år.
– Vi undersökte också om ett träningsprogram kunde minska förlusten av muskelmassa och minska besvär med fatigue, det vill säga extrem trötthet. Slutligen kartlade vi nutritionsproblem, kostanpassningar, kroppssammansättning och livskvalitet hos överlevare av HH-cancer mer än fem år efter diagnos, när tumörkontrollerna vid specialistklinik upphört.
Möjligt att återhämta muskelmassa
En hög andel av de patienter som genomgick strålbehandling i kombination med cytostatika eller antikroppsbehandling drabbades av undernäring, särskilt i slutet av behandlingsperioden då cirka 70 procent bedömdes vara undernärda.
– I slutet av behandlingsperioden hade patienterna också störst förlust av muskelmassa. Men vid efterföljande uppföljning, tre månader efter behandlingsstart, hade denna minskning avstannat och därefter sågs en återhämtning av muskelmassa, som fortsatte fram till den sista uppföljningen ett år efter behandlingsstart.
Kombinationsbehandling påverkade livskvalitén negativt
I enlighet med många tidigare studieresultat uppvisade patienter med undernäring sämre livskvalitet både före och efter kombinationsbehandling jämfört med välnärda patienter. Däremot sågs inga skillnader i slutet av behandlingsperioden, då alla patienter uppgav en kraftigt försämrad livskvalitet oberoende av nutritionsstatus.
– Vi såg också att ett träningsprogram medförde att patienter med munhålecancer ökade sin fysiska aktivitet, och vi såg en tendens till minskade besvär med fatigue jämfört med en kontrollgrupp.
De kunde även konstatera att överlevare mer än 5 år efter diagnos hade sämre livskvalitet och uppgav fler besvär relaterade till huvud-halsområdet - såsom muntorrhet, seg saliv och sväljsvårigheter, jämfört med referensvärden från en svensk normalpopulation.
Figur från avhandlingen: Av 114 deltagare uppgav 87 att de behövde justera kosten för att underlätta matintaget. Dessa 87 överlevare rapporterade tillsammans 207 anpassningar. ”Andra justeringar” inkluderade användning av salivgel och att inte äta varm mat.
Justering av kosten för att underlätta ätandet
Majoriteten av långtidsöverlevarna behövde anpassa kosten för att underlätta ätandet. Det vanligaste var att man behövde dricka extra till maten, följt av att måltiderna tog längre tid och att man behövde ta små tuggor och/eller tugga maten noggrant.
– För vårdpersonal är kunskap om nutritionsproblem och kostanpassningar hos överlevare av HH-cancer värdefullt för att kunna identifiera patienter med behov av nutritionsrehabilitering.
Sammanfattningsvis så besvärades patienter med HH-cancer av många nutritionsproblem, både på kort och lång sikt. Behandlingen påverkade energiintag, kroppssammansättning och livskvalitet negativt och undernäring var vanligt. Utvärdering av muskelmassa kan bidra till en förbättrad nutritionsbehandling och bedömning av undernäring. Tidig initiering av nutritionsbehandling, som fortsätter under och efter behandlingen, är betydelsefull, och rehabiliteringen kan behöva fortgå under lång tid.
Att få möta studiedeltagarna
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Mest givande har varit att möta studiedeltagarna, som tog sig tid att bidra till forskningen och delade med sig av sina erfarenheter under en svår tid. Det har även varit givande att få fördjupa sig inom områden relaterade till mitt kliniska arbete, och att delta i alla delar av ett forskningsprojekt, från planering till färdig artikel, säger Camilla Wallmander och fortsätter:
– Att genomföra en studie är en omfattande process som kräver noggrann planering. Mycket händer på vägen som kräver ställningstaganden och där ens kunskaper sätts på prov, vilket har varit utmanande.
Text: Susanne Lj Westergren