Charlotte är doktorand inom Forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) och fokus för hennes projekt är kopplingen mellan biologiämnet och utvecklingen av elevernas läs- och skrivförmåga. Opponent vid seminariet är Charlotta Olvegård, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, GU, och examinator Angela Wulff, institutionen för biologi och miljövetenskap. Charlottes huvudhandledare är Henrik Nilsson (BioEnv) med Dawn Sanders (Institutionen för didaktik och pedagogisk profession) och Ola Nordqvist (BioEnv) som bihandledare. Seminariet kommer att hållas på svenska.
Sammanfattning
Nya nationella och internationella kunskapsmätningar har tydliggjort behovet av förstärkta insatser för en stödjande och effektiv läs- och skrivundervisning. De åtgärder som hittills vidtagits för att motverka sjunkande elevresultat har i stor utsträckning inte nått önskad effekt, särskilt inom de naturvetenskapliga ämnena. Bristen på specifika data om litteracitet i de enskilda naturvetenskapliga disciplinerna försvårar dessutom tolkningen av resultaten.
Läs- och skrivförmåga utgör grundläggande kompetenser inom såväl utbildning som samhällsliv, och språk samt språkutveckling är nära förbundna med lärande. I den svenska skolan riktas inledningsvis fokus mot elevers generella språkliga färdigheter, samtidigt som läroplanerna syftar till att främja utvecklingen av ämnesspecifik litteracitet inom olika kunskapsområden.
Syftet med min forskning är att undersöka lärares och elevers litteracitetspraktiker i biologiklassrummet, samt att analysera hur elevers fältstudier kan utgöra meningsfulla sammanhang för att utveckla och tillämpa vetenskapligt skrivande. I detta halvtidsseminarium redogörs för en genomförd och en pågående delstudie.
Den genomförda studien bestod av en digital enkät riktad till högstadielärare i biologi. Den syftade till att undersöka lärarnas erfarenheter av och uppfattningar kring elevers läs- och skrivförmåga i biologi, språkets roll i undervisningen samt språkinriktade initiativ inom skolan. Enkätresultaten visar att elever upplever svårigheter med både läsning och skrivning i biologiundervisningen, och att nationella satsningar för att stärka språkets roll i ämnesundervisningen förefaller otillräckliga för att förändra den rådande synen på språkets betydelse för lärande. Studien visade samtidigt att det finns en uttalad vilja bland lärare att stödja elevernas språkutveckling.
I den pågående delstudien genomförs semistrukturerade intervjuer med biologilärare i syfte att fördjupa förståelsen av de mönster som framkom i enkäten. De preliminära resultaten indikerar såväl likheter som variationer i hur biologilärare beskriver den språkliga situationen i klassrummet och i deras strategier för att integrera läs- och skrivaktiviteter i undervisningen.
Sammantaget synliggör studierna ett tydligt behov av förstärkta språkdidaktiska insatser i biologiundervisningen samt en ökad medvetenhet om läsningens och skrivandets centrala roll för elevers kunskapsutveckling inom naturvetenskapliga ämnen.