Kapitel 1. Tidspreferenser, sjukdom och död
Kapitlet undersöker om tidspreferenser kan predicera individers risk för tidig död och risk för sjukdom i vuxen ålder. Med hjälp av data från en unik svensk kohort på 12,956 individer födda 1953, intervjuade 1966, och följda med registerdata fram till 2018, ser artikeln att tålmodiga ungdomar löper en 17–21% lägre risk att dö innan 65 års ålder. Tålmodiga ungdomar får färre sjukhusinläggningar och färre diagnoser i sina vuxna liv och är mindre benägna att diagnostiseras med sjukdomar och tillstånd relaterade till livsstilsfaktorer. Tålmodiga ungdomar är också mer positiva till idrottsaktiviteter och skolregler kring rökning. För att förklara sambandet mellan tidspreferenser och framtida hälsa undersöker pappret de tänkbara kanalerna livsstil, moderns tidspreferenser och tonåringarnas framtida utbildnings och inkomstutfall. Att kontrollera för utbildning och inkomst minskar koefficientstorleken för tidspreferenser på tidig mortalitet med en fjärdedel.
Kapitel 2. Tidspreferenser och medicinsk följsamhet: Ett fältexperiment med gravida kvinnor i Sydafrika
Hälsorekommendationer och behandlingsplaner har ingen effekt om de inte följs. För individen innebär medicinsk följsamhet en avvägning mellan förväntade framtida hälsofördelar och omedelbara ansträngningskostnader. Att undersöka tidspreferenser kan därför hjälpa oss att förstå varför vissa människor inte följer hälsorekommendationer och behandlingsplaner. I det här kapitlet använder vi oss av ett experiment där vi ber deltagare göra en enkel, men lite ansträngande uppgift som de skickar till oss via SMS. Deltagarna är gravida kvinnor i Sydafrika och data på om och när kvinnorna slutför uppgiften i experimentet ger oss information om deras tidspreferenser. Vi ser att personer med hög diskonteringsränta är mindre sannolika att rapportera att de följer rekommendationen om dagligt intag av järntillskott under graviditeten. Det finns också vissa tecken på att tidsinkonsekventa preferenser kan korrelera negativt med följsamhet. Våra resultat visar att uppmätta tidspreferenser kan hjälpa till att förutsäga medicinsk följsamhet. Potentiellt kan de därmed användas för att förbättra förebyggande hälsoåtgärder.
Kapitel 3. Kan mödrars tidspreferenser predicera barns utbildningsutfall?
Detta papper är det första som studerar om föräldrars tidspreferenser kan användas för att predicera deras barns framtid utbildningsutfall. Vi använder tidspreferensdata från mödrar och deras tonårsbarn (insamlade år 1968 och 1966) och kombinerar denna med registerdata på tonåringarnas utbildning- och arbetsutfall fram till 2015. Resultaten visar att barn till tålmodiga mödrar har högre betyg, är mer sannolika att gå en studieförberedande grundskola och är mer benägna att skaffa sig någon form av eftergymnasial utbildning. Dock finner vi inget signifikant samband mellan mammors tidspreferenser och om ungdomarna tar gymnasieexamen eller studerar ett teoretiskt gymnasieprogram. Den unika svenska data vi har tillgång till i pappret ger oss också möjlighet att belysa potentiella mekanismer. Vi hittar stöd för en intergenerationell överföring av preferenser för både tid och utbildning, samt ett starkt samband mellan mödrars tidspreferenser och om deras tonårsbarn ansöker till gymnasiet efter årskurs 9.
Kapitel 4. Högutbildade lever längre. Betydelsen av tidspreferens, kognitiv förmåga och utbildningsplaner.
Med hjälp av data från en svensk kohort född 1953 som intervjuades 1966 (13 år), matchad med registerdata fram till 2018 (65 år), visar denna studie att ytterligare ett skolår predicerar en 17% lägre risk för tidig död. Skillnader i dödlighet mellan individer med olika utbildningsnivå kvarstår efter att potentiell selektionsbias hanterats med en omfattande mängd kontrollvariabler. Att lägga till information om bakgrundshälsa, kön, socioekonomiska faktorer, ungdomars tidiga utbildningsplaner, samt deras kognitiva förmåga och tidspreferenser resulterar bara i en förändring på två procentenheter för utbildningsrelaterad mortalitet. Genomgången gymnasie- och universitetsutbildning förblir också starka predikatorer för framtida hälsa även när information om gymnasieansökningar och betyg i årskurserna 6 och 9 har lagts till i regressionen. Resultatens stabilitet påverkas dock då andra mått än mortalitet används för att fånga deltagarnas framtida hälsa.
Hela avhandlingen: "Carpe Diem or Seize your Health? The Economics of Time Preferences, Health, and Education"
Opponent
Professor Marjon van der Pol, University of Aberdeen