Breadcrumb

Så påverkar migration det religiösa landskapet i Sverige

I en kunskapsrapport undersöks hur det religiösa landskapet i Sverige har förändrats som en följd av migration. Rapporten är tänkt att ligga till grund för utvecklingen av integrationsprocesser men det krävs en mer sammanhållen forskning, framhåller Magdalena Nordin, docent i religionssociologi vid Göteborgs universitet.

I rapporten, som är beställd av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), undersöker Magdalena Nordin, docent i religionssociologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, sambanden mellan migration, religion och integration i Sverige på individ-, grupp- och samhällsnivå.

– Det politiska önskemålet är att rapporten ska komma till nytta för att få integrationsprocesser att fungera bättre. Jag har bland annat gått igenom den befintliga forskning som finns om religion kopplad till migration till Sverige och konstaterat att det finns mycket lite, säger Magdalena Nordin.

Image
Katarinakyrkan och Stockholms moské
Katarinakyrkan och Stockholms moské.

Det religiösa landskapet förändras

Att det religiösa landskapet förändras ser hon som en naturlig följd av migration. På individnivå finns det en större religiös mångfald bland de immigranter som kommer till Sverige och det innebär en förändring även på samhällsnivå.

Image
Porträtt av Magdalena Nordin
Magdalena Nordin, docent i religionssociologi.
Photo: Gunnar Jönsson

– Sverige är ett land som i jämförelse med många andra är väldigt sekulariserat. Personer från länder där religionen har en större plats tar med sig sin tro när de emigrerar.

Även om studier visar att också dessa grupper generellt blir mer sekulariserade över tid i Sverige, ser vi en förändring från hur det såg ut för 40-50 år sedan då den svenska kyrkliga tillhörigheten eller icke religiösa grupper dominerade. Det får betydelse i den offentliga sektorn, i vården, skolan och det militära. Juridiskt blir det mer komplext, säger Magdalena Nordin.

Religionen ett viktigt stöd vid integration

De religiösa samfunden spelar en betydande roll i kontakten med samhället och underlättar i integrationsprocessen.

– De samfund som uppstått till följd av en migration jobbar mycket mot samhället, de hjälper immigranterna med arbetsansökningar, försäkringar och praktiska saker. De erbjuder även ett sammanhang och en tillhörighet. För individen är tron viktig för att skapa mening och hålla modet uppe.

Saknas sammanhållen forskning

Magdalena Nordin tycker det är positivt att Delmi har prioriterat en rapport som denna. Det är sällan som religion lyfts in i migrations- och integrationsforskningen och det saknas idag en sammanhållen forskningsmiljö.

– Att många människor är religiösa har en betydelse och behöver tas i beaktande. Idag har vi en väldigt spridd kunskap om fenomenet. Om man från politiskt håll menar att det här är viktigt att veta något om så behöver man satsa på att skapa en sammanhållen miljö där man kan sätta samman den forskning som finns.

– Sedan är det också viktigt att komma ihåg att hur vi förhåller oss till religion förändras över tid även oberoende av migration, säger Magdalena Nordin.

Kunskapsrapporten presenterades den 23 februari vid ett seminarium arrangerat av Delmi, i samarbete med Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion & samhälle, CRS.

Text: Hanna Erlingson