Öst- och Centraleuropa - från uppdelningen av romerska riket till kommunismens kollaps

Huvudområde: Ekonomisk historia

Specialisering: G2F Grundnivå, har minst 60 högskolepoäng inom kurser på grundnivå som förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs minst 60 hp

Idag har fokus riktats mot de öst- och centraleuropeiska länderna och deras ekonomiska och politiska situation. Flera av de öst- och centraleuropeiska länderna har under de senaste åren uppvisat en snabb ekonomisk utveckling och vissa ses som exempel på en stark entreprenörsanda. Trots detta ligger området fortfarande efter Västeuropa ekonomiskt och har skiljt sig avsevärt socialt, kulturellt och politiskt. Dessa länder utgick från en betydligt lägre BNP per capita vid slutet av det kalla kriget och det socialistiska systemets kollaps. Transformationsprocessen för att etablera en västerländsk marknadsekonomi var dessutom både komplex och ojämn. Den socialistiska modellen hade infört vissa moderniseringselement men kunde inte utveckla regionen i samma takt som de västerländska ekonomierna och bidrog till kommunismens fall. Den socialistiska modellen kännetecknades också av växande sociala och miljömässiga problem som bidrog till dess ohållbarhet och till långvariga konsekvenser som var märkbara även efter dess fall.

Det var dock inte enbart det socialistiska systemet som fördröjde deras ekonomiska utveckling. Öst- och Centraleuropa påverkades till exempel kraftigt av de två världskrigen, och de omvälvande politiska, ekonomiska och demografiska förändringarna som krigen medförde kastade långa skuggor över dessa länder. Skillnaderna mellan Europas östra och västra delar är också ett resultat av strukturella faktorer som kan spåras långt tillbaka i Europas historia. Västeuropa lyckades till exempel omvandla sina jordbruksekonomier till moderna industrisamhällen, medan denna utveckling gick långsammare i Öst- och Centraleuropa. Industrialiseringen dröjde kvar till slutet av 1800-talet jämfört med västeruropa.

I denna kurs kommer vi att reflektera över dessa skillnader från delningen av Romarriket till idag. Under en lång period var livegenskap också normen inom jordbrukssektorn i stora delar av Östeuropa. Vi kommer även att analysera hur dessa långsiktiga strukturella faktorer har format områdets utvecklingsmöjligheter.

Kursens huvudsakliga mål är att diskutera och analysera den långsiktiga ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen i detta område. Vilka skillnader kan förklaras av den socialistiska modellen, arvet från de två världskrigen och en ogynnsam geopolitisk position, och vilka är resultatet av långsiktiga strukturella, institutionella och ekonomiska faktorer? Kursen behandlar även utvecklingen efter övergången och hur de postsocialistiska staterna har utvecklats på senare tid.

Lärandemål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• Beskriva grundläggande drag i den ekonomiska och sociala utvecklingen i Öst- och Centraleuropa genom historien – från antikens slut, via den socialistiska ekonomiska modellen och de första decennierna av övergången, till den senaste perioden.

• Förklara centrala skillnader i ekonomisk utveckling och förutsättningar mellan västländer och länder i Öst- och Centraleuropa.

• Analysera ekonomierna i Öst- och Centraleuropa, särskilt i jämförelse med västvärldens ekonomier.

• Beskriva den ekonomiska och sociala omvandlingsprocessen i Öst- och Centraleuropa efter kommunismens fall, samt under och efter övergången till marknadsekonomi.

Former för undervisning: föreläsningar och seminarier

Undervisningsspråk: Engelska

Innehållet i den obligatoriska kurslitteraturen examineras genom en traditionell skriftlig tentamen i slutet av kursen.
Om en student, som har underkänts på samma examinationsmoment två gånger, önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle, ska en skriftlig ansökan skickas till den institution som ansvarar för kursen. Ansökan ska beviljas om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta (6 kap. 22 § högskoleförordningen).

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar, ska studenten normalt garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive det ordinarie tillfället) under en period av minst ett år från det att kursen gavs för sista gången.

På kursen ges följande betyg:

Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredsställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F).
Skalan är kopplad till fasta poängintervall.

A: 85%-100%;
B: 75%-84%;
C: 68%-74%;
D: 60%-67%;
E: 50%-59%.

Kursvärdering genomförs i slutet av kursen. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Kursen är hållbarhetsrelaterad, vilket innebär att minst ett av lärandemålen tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda hållbarhetskriterier.