Hållbarhetsresultat 2022

Göteborgs universitet är certifierat enligt den internationella standarden för miljöledningssystem ISO 14001 och registrerat enligt EU:s motsvarighet EMAS. Detta innebär att universitetet ständigt arbetar med att förbättra verksamheten för att minska den negativa miljöpåverkan och stärka den positiva påverkan för hållbar utveckling genom utbildning, forskning och samverkan.

I universitetets vision har hållbar utveckling en framträdande plats. Hållbar utveckling är ett av sex fokusområden med den övergripande målsättningen att Göteborgs universitet ska stärka sin position som ett ledande universitet inom hållbar utveckling. Ambitionen konkretiseras i strategier och verksamhetsplaner på såväl universitetsgemensam nivå som fakultetsnivå. Hållbar utveckling följs upp kvalitativt i fakulteternas verksamhetsdialoger och årsuppföljningsrapporter, samt kvantitativt genom indikatorer inom ramen för miljöledningssystemet och klimatramverket. Universitetsledningen får en samlad genomgång av arbetet med miljöledningssystemet två gånger per år.

Så redovisas universitetets hållbarhetsarbete

I Göteborgs universitets årsredovisning 2022 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och resultaten presenteras så långt det är möjligt så att de är jämförbara från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar.

Den senaste redovisningen publicerades i februari 2023. På denna sida kan du ta del av ett urval av resultatet.

Göteborgs universitet har som organisation stor miljöpåverkan, och vi har därmed ett stort ansvar för att utveckla vårt interna arbete för hållbar utveckling. Vi har som mål att minska vårt koldioxidutsläpp i två steg. År 2023 ska vi ha minskat vårt utsläpp av koldioxid med 25 procent, jämfört med 2019. 2029 ska utsläppet ha minskat med hälften. Vårt långsiktiga mål är att vara klimatneutrala år 2045, vilket är i linje med Sveriges övergripande målsättning som har antagits av Sveriges riksdag.

För att kunna mäta vårt koldioxidutsläpp, har vi utvecklat ett digitalt verktyg, Carbon Intelligence System, som visar koldioxidutsläpp per organisatorisk enhet. Verktyget gör det möjligt för universitetets chefer att följa och analysera verksamheternas koldioxidutsläpp. Under 2022 släppte universitetet 36,6 ton koldioxid, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med 2019.

Utsläppen av koldioxid från tjänsteresor var 2022 4490 ton, vilket är en ökning med 533 procent jämfört med 2021. Ökningen förklaras med lyfta pandemirestriktioner. Jämfört med 2019 minskade koldioxidutsläppen för tjänsteresor med 43 procent.

Användningen av digitala möten har mer än halverats mellan 2021 och 2022 vilket beror på att både undervisning och övrig verksamhet är tillbaka på plats i universitetets lokaler efter att ha bedrivits i princip helt digitalt under 2020-2021. Däremot har användningen av videokonferenssystem i lärosalar och konferensrum tiodubblats vilket visar att möten och undervisning i hybridform har blivit ett vanligare inslag i verksamheten.

Det gjorde vi 2022

Under 2022 införde Göteborgs universitet en koldioxidbudget. Syftet med budgeten är att minska universitetets klimatpåverkan.

Göteborgs universitet har en intern kostnad för klimatkompensation i samband med flygresor. 2022 beslutades att klimatkompensationen skulle höjas från 118 kronor till 400 kronor per enkelresa. Kostnaden finansierar en intern klimatfond som ska realisera åtgärder för hållbar utveckling. Bland annat har en inventering av befintliga cykelparkeringar gjorts, vilken ska följas upp med en pilotsatsning där låsbara cykelgarage placeras på ett eller flera universitetsområden.

Det finns alltså fog för att hävda beteendeförändringar inom organisationen gällande resande och digitala möten, men också att det kan bli en utmaning att göra beteendet bestående över tid.

Göteborgs universitet har sedan många år ett system för att hållbarhetsmärka kurser och program. Märkningen utgår från kriterier som speglar det mångdimensionella begreppet hållbar utveckling. Var femte kurs och nästan var fjärde program som ges vid Göteborgs universitet är hållbarhetsmärkt.

Det gjorde vi 2022

Universitetet har uppdraget att utbilda för en hållbar framtid och dagens studenter förväntar sig att hållbarhetsperspektivet lyfts in i utbildningarna på ett adekvat sätt. Hållbarhetsmärkningen av kurser och program ger vägvisning för hur utbildningsinnehållet svarar upp mot de globala målen. Under året har vi arbetat med att utveckla hållbarhetsmärkningen på våra kurser och program. Nu syns även de globala hållbarhetsmålen i kurs- och utbildningsplaner.

Inom institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin har ett internt verktyg utvecklats för att över tid kunna följa hur hållbar utveckling integreras i institutionens olika kurser, som i lärandemål, innehåll examinationer och litteratur. För att sprida intern kunskap om verktyget och hur det används, har en instruktionsfilm tagits fram.

Även i år arrangerade Göteborgs universitet och Chalmers hållbarhetsveckan Act Sustainable. Act Sustainable är en vecka med bland annat workshoppar, konstinstallationer och föreläsningar där studenter, forskare, lärare och personal vid de båda lärosätena får inspiration, kunskap och nya perspektiv om hållbar utveckling. Årets tema var Demokrati i ett föränderligt klimat.

Under hållbarhetsveckan delades Gothenburg University Thesis Award (GUSTA) ut för fjärde året till framstående studentuppsatser inom hållbar utveckling. Årets fem pristagare har skrivit uppsatser som spänner över ämnesområden från design till jämlik hälsa.

Göteborgs universitet strävar efter att stärka sin roll som ett ledande universitet inom hållbar utveckling. Det finns ett behov av ökad kompetens och insikt i hur omställning till ett hållbart samhälle ska ske, både nationellt och globalt. Universitetets forskning har en tydlig uppgift att bidra med vetenskapligt byggd kunskap i denna omställning. Under 2022 publicerades 694 vetenskapliga publikationer som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling.

Det gjorde vi 2022

Göteborgs universitet är en del av International Association of Universities (IAU), vilket är en plattform för samverkan för forskning och utbildning inom hållbar utveckling. I det nätverket har vi tagit täten för FN:s globala hållbarhetsmål om Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (SDG 8). Vi vill med initiativet mobilisera akademiskt arbete och policyinteraktion, det vill säga att se till att forskare, praktiker och beslutsfattare möts och att forskningsresultat tas i beaktning när olika beslut ska tas.

På Tjärnö marina laboratorium har sedan ett antal år pågått ett pilotprojekt med marina kolonilotter. En marin kolonilott är en plats för småskalig odling av exempelvis alger och musslor och kan också användas som förvaring av mat i havet. Under 2022 anlades en marin kolonilott i centrala Göteborg, vilket möjliggjordes via finansiering av Vinnova. Projektet heter Omställningshotellets marina kolonilott, och är också en del av Göteborgs 400-årsjubileum och utställningen Prototyp Göteborg.

2022 tog Göteborgs universitet och Chalmers ett gemensamt beslut om att utveckla en västsvensk arena för hållbar utveckling. Arenan har sin bas i samarbetet med Lärosäten Väst, och syftet med den nya verksamheten är att facilitera samverkan och skapa partnerskap mellan akademin och andra samhällsaktörer för att utveckla, utbyta och nyttiggöra kunskap om hur samhällets förmåga och kapacitet att ställa om till ett hållbart samhälle kan stärkas. Beslutet hade sin grund i en översyn som gjorts av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV).

I universitetets upphandlingar och inköp ställs hållbarhetskrav på produkter och tjänster. Det ställs även krav på att leverantörerna har kunskaper inom hållbarhet. För att säkerställa att våra krav kan efterlevas, utbildas universitetets upphandlare och inköpskoordinatorer inom hållbar utveckling.

Det gjorde vi 2022

Under 2022 har det ställts hållbarhetskrav i 35 av 46 objektsupphandlingar, och i 7 av 12 prioriterade produktområden har andelen produkter med hållbarhetskrav ökat eller ligger på samma nivå, jämfört med 2021.

Under 2022 uppgick universitetets användning av el och värme till 200 kilowattimmar per kvadratmeter, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2021. Förklaringen är att universitetet under större delen av 2021 bedrev undervisning på distans, med en gradvis tillbakagång till campusundervisning. Användningen av el och värme under 2022 var på samma nivå som 2019, det vill säga före pandemin.

Det gjorde vi 2022

Energisituationen i Sverige och Europa är kraftigt ansträngd. Hösten 2022 fick Göteborgs universitet som en av 200 statliga myndigheter i uppdrag att genomföra energibesparande åtgärder.

En arbetsgrupp driver arbetet att föra dialog med verksamheten och universitetets största fastighetsägare för att ta fram och undersöka möjliga åtgärder. Förutom informationsinsatser, har även ronderingar gjorts för att identifiera möjliga energieffektiviseringar. En åtgärd som har gett effekt är att optimera driftstiderna för ventilation i de lokaler där det är möjligt. Åtgärden bedöms ge en besparing på 25 000 kilowattimmar per månad.

Under 2022 uppgick universitetets avfall till 931 ton, en ökning med 38 procent jämfört med 2021. Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 37 procent, vilket är en minskning sedan 2021. Vad ökningen respektive minskningen beror på, tros ha att göra med pandemieffekter då närvaron i universitetets lokaler var mindre under pandemin på grund av restriktioner.

Det gjorde vi 2022

Under året startade ett pilotprojekt med att sortera ut pappershanddukar på toaletterna på två av universitetets adresser. Istället för att slängas som restavfall och gå till förbränning tas pappershanddukarna tillbaka av leverantören och återvinns till nytt mjukpapper. Pappershanddukar utgör ungefär 70 procent av restavfallet för pilotadresserna. Projektet utvärderas nu, och beroende på utvärderingens resultat kommer utsorteringen att utökas till fler adresser.