Varmare hav hot mot musslorna
Det finns en växande och global oro för musslornas framtid i ett allt varmare klimat. När värmeböljor slår till får musslorna stora problem och många dör. Det var ett ämne som diskuterades när några av världens främsta musselforskare samlades på Tjärnö i början av september.
– I Europa men också i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland ser vi hur musselbestånden minskar över tid. De är känsliga för värmeböljor som blir allt vanligare och starkare, säger Pierre De Wit, lektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap. Han var huvudansvarig för årets upplaga av den internationella musselkonferensen, AMMR, ”Advances in Marine Mussel Research”.
Konferensen är ett internationellt symposium som hålls vartannat år, nu för första gången på Tjärnö marina laboratorium. Ett sextiotal forskare från 17 olika länder fanns på plats. Många av dem vittnade om de problem som värmeböljor orsakar för musselodlingar, som i andra delar av världen är i betydligt större skala än i Sverige.
– Nu hade vi till exempel en grekisk delegation som beskrev problemen med värmeböljor. De har haft jättestor dödlighet bland musslor i Medelhavet, säger Pierre De Wit.
Rovdjur växande problem
Även i Sverige finns tecken på en långsiktig nedgång. Tidigare i år rödlistades blåmusslan för första gången och klassades som nära hotad. Bedömningen bygger bland annat på en uppskattad minskning med omkring 15 procent under de senaste tio åren.
– Flera av forskarna tog också upp problemet med predatorer, alltså djur som äter musslorna. Det har vi ju sett mycket av i Sverige också, säger Mats Lindegarth, professor vid Institutionen för marina vetenskaper och medarrangör till konferensen.
Hur musslor kan bli en större del av matproduktionen globalt sett var ett annat diskussionsämne. Rätt utformade kan musselodlingarna bidra till en bättre marin miljö, samtidigt som musslorna tar upp näringsämnen från vattnet och motverkar övergödning.
Musslor kan bidra till bättre miljö
I Storbritannien finns ett framgångsrikt exempel där musselodling sker i relativt djupa vatten, över bottnar som påverkats kraftigt av tidigare trålning. Skalen som faller ner till botten skapar strukturer där fiskar och andra djur trivs, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald i området.
– Men det ligger också en utmaning i detta – ska vi bygga ut produktionen av musslor om de samtidigt inte klarar sig i ett varmare klimat? Det pågår också mycket forskning om att avla fram mer tåliga musslor men det är komplicerat, säger Pierre De Wit.
Han har bara fått positiva reaktioner från de forskare som deltog i konferensen. Sensommarsolen, torsdagskvällens middag med musseltema och den bohuslänska skärgårdsmiljön gjorde säkert sitt till. Men mest värdefullt ändå var att få träffas personligen, bortom digitala skärmar, enligt Pierre De Wit.
– Det blir inte samma sak över Zoom, man måste ses fysiskt, och det är därför sådana här konferenser är så viktiga.
Nördar ner sig i musslornas biologi
Själv lyfter han också fram konferensens sista eftermiddag, den som handlade om musslor, molekylärbiologi och genetik. Där diskuterade forskarna bland annat hybridisering, att musslor bildar hybrider över artgränser. En vanlig biologisk definition av en art utgår ju annars från att den inte kan få fertil avkomma med en annan art.
Men i flera av Europas större hamnar hittar forskarna numera populationer som består av hybrider mellan Mytilus edulis, vår vanliga blåmussla och Mytilus galloprovincialis, medelhavsmusslan. Vad det beror på är fortfarande ett mysterium.
– Musslor är ju superintressanta rent biologiskt och allt handlade inte om problem eller matproduktion och samhällsrelevans. Det var en konferens om musselbiologi och där finns det oerhört mycket att nörda ner sig i, säger Pierre De Wit.
Text: Mikael Andersson
