Vanlig men minskar – blåmusslan rödlistas
För första gången är blåmusslan rödlistad hos Artdatabanken, efter att ha minskat i omfång de senaste tio åren. Mats Lindegart, professor på Göteborgs universitet och expert på musslor och ostron, är inte orolig för artens framtid – men håller med om att mycket pekar på en minskning över tid.
– Där vi tror att de har minskat kraftigast är på mjukbottnar, där man ofta kunde hitta stora musselbäddar. Men många av dem har försvunnit, säger Mats Lindegart vid Institutionen för marina vetenskaper.
Blåmusslan har funnits längs västkusten i årtusenden. Den har setts som självklar, vilket troligen är orsaken till att den inte har övervakats systematiskt, enligt Mats Lindegart.
– Vi har inga bra sammanhängande tidsserier. Men samtidigt har vi observationer och många som vittnar om tydliga förändringar över tid, så allt talar för att blåmusslan har minskat. Antagligen sedan mitten av 90-talet och framåt.
Bedöms nära gränsvärdet för sårbar
Enligt Artdatabanken är blåmusslan rödlistad i kategorin nära hotad från 2025. Det motsvarar tre på en sjugradig skala från livskraftig till nationellt utdöd. Bedömningen bygger till stor del på rapporter och observationer om en omfattande minskning av blåmusselbankar sedan mitten av 90-talet.
Liksom professor Mats Lindegart lyfter Artdatabanken fram bristen på dokumentation av historiska förekomster, men sammantaget görs ändå bedömningen att det skett en minskning med cirka 15 procent de senaste tio åren. Artdatabanken skriver också att minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för sårbar, kategori fyra på skalan.
Det finns ingen självklar förklaring till minskningen enligt Artdatabanken Troligen är det flera faktorer som samverkar. Mats Lindegart lyfter fram en faktor som han ser som en bidragande orsak till blåmusslornas tillbakagång:
– De har blivit utsatta för väldigt många djur som äter dem. Det finns tecken som tyder på att krabbor har ökat mycket i antal och de är enormt starka. En mussla överlever inte länge om det finns krabbor i närheten, säger professorn.
Blåmusslor fyller flera viktiga funktioner
Bilden av musslorna kompliceras av att det ofta finns gott om dem på ytor som hänger ovanför botten, till exempel flytbryggor och pontoner.
– Vi har gjort experiment på det här och en av förklaringarna till att de trivs på hängande ytor kan vara att krabborna inte kommer åt där.
Blåmusslor har en flera viktiga funktioner – de är bland annat föda för andra djur, de filtrerar vattnet från näringsämnen och de bygger livsmiljöer som är viktiga för andra arter. En fortsatt minskning kan få konsekvenser för ekosystemet i havet.
Men Mats Lindegart är inte särskilt orolig för artens framtid.
– Det är så klart inte bra att den minskar, men vi är ute ganska mycket och gör olika fältarbeten och studier, och vi hittar musslor i princip överallt, från Kungsbacka upp till Strömstad. Det finns larver och musslor i hela området.
Så man kan fortsätta agna med musslor när man fiskar krabba med barnen?
– Ja, det måste jag säga att det kan man göra, säger Mats Lindegart.
Text: Mikael Andersson
- Vetenskaplig bedömning av risk
Rödlistning visar hur stor risken är att en art försvinner från Sverige, baserat på internationella kriterier (IUCN). - Bygger på trender – inte hur vanlig arten är idag
En art kan vara relativt vanlig men ändå rödlistas om den minskar över tid. - Görs av Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Bedömningen tas fram med hjälp av forskare och expertgrupper och uppdateras ungefär vart femte år. - Är inte ett förbudssystem
Rödlistan är inte juridiskt bindande, men används som viktigt underlag i naturvård, planering och beslut. Vad kan man göra?
Visa hänsyn i naturen (t.ex. undvika att skada livsmiljöer), plocka arter med måtta, rapportera fynd i Artportalen och vara medveten om att även “vanliga” arter kan vara på nedgång.Fakta: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
